Från Stockholm till Nairobi

SRF-medarbetaren Hannes Juhlin Lagrelius tog 2019 sitt pick och pack och flyttade till andra sidan jorden. Frågan är: har vardagen som synskadad svensk i Kenya kommit att kantas av utmaningar eller seglar han i medvind? Perspektiv har fått en inblick i Hannes privata fotoalbum.

text: Caroline Gollungberg foto: privat

”Jag är en del av Sidas program för yngre professionella. Därigenom leder jag det globala programmet för inkluderande och tillgänglig stadsutveckling för World Blind Union, WBU. Jag tyckte under tiden på Synskadades Riksförbund att jag jobbade lite väl mycket. Jag kunde sitta kvar till åtta eller nio på kvällen. Jag trodde att en begränsad tid i Kenya kunde skapa mer balans i livet, men det visade sig inte stämma. Det blev ännu mer jobb i stället.”

Abu Dhabi februari 2020. Hannes deltar i panelsamtal under ett globalt forum för urbanisering.

”Jag ägnade första veckorna i januari 2019 åt att hitta bostad, skaffa bankkonto och SIM-kort och att lära känna Nairobi. Sida fixade så att jag kunde ha med mig den tidigare kanslichefen på Unga med Synnedsättning som ledsagare under den första månaden. Lyckligtvis hittade jag den bostad jag ville ha redan andra dagen jag var i landet, men jag fick bo på hotell i en månad innan jag kunde flytta in.”

Hannes och hans ledsagare inspekterar nya bostaden. När ytan är lite väl stor handlar det om att fokusera på möblering av de rum som ska användas mest.

”Jag hade rest med 60 kilo bagage och blev rekommenderad att köra ett flyttlass från Sverige för att det skulle kännas lite mer som hemma. Jag bodde i min lägenhet på över 200 kvadratmeter utan möbler i nästan två månader innan jag fick containern hemifrån.

Det var helt nytt för mig att vara stationerad på ett ställe under en lång tid. Att då kunna omge mig med föremål som har ett känslomässigt värde skapar trygghet och bekvämlighet. Att få känna att jag har mitt eget space är väldigt viktigt, speciellt när jag bor i en kaotisk stad.”

”Från tiden på SRF var jag van att stå och arbeta. När jag kom hit fanns bara en liten skärm och inget ståbord, så innan containern kom staplade jag upp en massa kartonger för att datorns skärm skulle komma i rätt höjd. Det var lite festligt med en ’man tager vad man haver-approach’. Jag inspirerade till och med mina kolleger att göra samma sak.”

”Jag har en chaufför och innan corona, när jag fortfarande åkte till kontoret, kunde det ta upp till två och en halv timme att ta mig dit. Nu efter att de har byggt en ny bro tar det mindre än 30 minuter.”

”Under 2019 reste jag extremt mycket. På bilden sitter jag och sover vid ett matbord efter en intensiv dag i New York.

”Det hela började med att jag tog en kort visit i Sverige. Sedan åkte jag till Köpenhamn för att se Danskt Blindesamfunds kontor som är baserat på principer om universell utformning. Efter det flög jag med World Blind Union till New York för att delta på det årliga FN-mötet om konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.”

Vid FN-mötena i New York under 2019 besökte Hannes den stora salen för FN:s generalförsamling där generalsekreteraren bland annat sa att FN måste kavla upp ärmarna för att bli bättre på att inkludera personer med funktionsnedsättning i sitt gigantiska maskineri.

”Därefter flög jag till Washington för att vara med på det största årliga globala mötet om digital tillgänglighet och digitala miljöer. Efter det flög jag hem till Sverige igen och sedan till Mexiko för att medverka i Latinamerikas största regionala möte om smarta städer. Och så tillbaka till New York för att jobba med våra samarbetspartners i FN och följa upp hur det går med de globala hållbarhetsmålen.”

”Här representerar jag aktörsgruppen för personer med funktionshinder vid FN-organet UN-Habitats första generalförsamling i Nairobi i maj 2019. Jag talade om att städer inte kan bli hållbara om de inte utformas för och med grupper med olika behov av tillgänglighet och att utforma något tillgängligt från början skapar bättre förutsättning för alla grupper att bo, arbeta, och studera på mer lika villkor.”

”Jag har hängt mycket med kompisar som jobbar med att konvertera safaribilar till att bli eldrivna. Det är en ny upplevelse för mig att åka över savannen i en helt tyst bil. Det gör att jag med min synnedsättning har möjlighet att komma riktigt, riktigt nära. Dessutom skrämmer det inte djuren och det blir inga utsläpp.”

”Jag koordinerade den officiella delegationen av personer med funktionsnedsättning till det världsurbana forumet som hölls i Abu Dhabi i början av 2020. Delegationen fick ett enormt genomslag och medverkade i både paneldiskussioner och högnivåsessioner. Delegationen påverkade den deklaration som FN-forumet antog att tydligt inkludera funktionshinderperspektivet och uppmärksamma den viktiga roll som organisationer av personer med funktionsnedsättning spelar i hur våra städer planeras och utformas. På bilden har vi en avslutningsfika för att fira dessa framgångar.”

”I mina nätverk är det många som flyger fram och tillbaka hela tiden så jag brukar alltid beställa prästost, danskt rågbröd, Marabou choklad och snus. Men det jag saknar mest från Sverige är tunnelbanan och mina vänner så klart.”

”Innan jag kom till Kenya funderade jag på hur det skulle gå och hur jag skulle träffa människor. Nu kan jag säga att det handlar om att träffa en och sedan två och sedan ännu fler genom dem. Mitt nätverk är inte lika stort som jag önskar men det är tillräckligt. Redan innan jag kom till Kenya lärde jag känna en person som skulle flytta hit med sin familj och jobba inom FN. Sedan träffade jag folk genom arbetet, vilket ledde till vänskaper där jag träffade deras vänner. Det blev en snöbollseffekt.”

”När corona började ta ett ordentligt tag om världen så beslutade Sida att flyga hem personer som var anställda eller gick något program genom dem. Jag fick åka hem till Skåne i sex månader och sedan jag kom tillbaka till Nairobi i mitten av september 2020 så har jag suttit i lägenheten och jobbat. Jag saknar verkligen att resa i jobbet, och att träffa spännande och kunniga människor i fysisk form. Mycket fungerar att göra virtuellt, men det känns inte som samma sak.”

”Jag reste till ön Lamu med en bekant i november och tillbringade fyra dagar med att vakna till soluppgången och äta färsk fisk och skaldjur som var fångad samma morgon.”

”Jag njöt av att segla och dricka drinkar. Ön är småskalig och en av de finaste platser jag har varit på. Den har varit väldigt trendig bland kändisar sedan 90-talet och skådespelaren Jude Law och Caroline av Monaco har haft semesterhus här. Jag hade velat besöka ön i många år, så det var härligt att få göra det.”

I januari 2020 undertecknade World Blind Union och FN-organet UN-Habitat en avsiktsförklaring för att stötta organet att förbättra sitt arbete kring funktionshinderinkludering, tillgänglighet och universell utformning. Detta är första gången en global funktionshinderorganisation ingår ett sådant samarbete med detta FN-organ. På bilden syns WBU:s chef och UN-Habitats programchef, samt Hannes, och ett flertal nyckelpersoner vid FN-organet i Nairobi.

Hannes är i ett viltreservat i närheten av Mount Kenya och vandrar på hängbroar högt bland trädtopparna. Att komma ut i naturen är ett trevligt ombyte till storstan.

Kontoret som Hannes arbetade från innan pandemin tillhör SRF:s samarbetspartner Den Afrikanska Blindunionen, som är en del av World Blind Union.

”Jag är nu inne på mitt tredje och sista år i Kenya och det är i dagsläget oklart vad som blir mitt nästa steg, men jag funderar på att återgå till min tjänst på SRF. Där skulle jag kunna förstärka det internationella och intressepolitiska arbetet med nya lärdomar och den kunskap jag fått under den här tiden. Med all den erfarenhet som SRF har samlat på sig efter årtionden av internationellt utvecklingssamarbete och den kompetens som nu finns, önskar jag att organisationen tar steg för att expandera och axla upp detta arbete. Det för att undvika att det främst är kommersiella aktörer som arbetar med funktionsrättsfrågor. SRF:s vägval i den frågan kommer onekligen att påverka mitt intresse av att återvända. Jag känner även att jag är intresserad av att fortsätta på den väg jag har börjat vandra, både här i Kenya och globalt. Det vill säga, att fokusera på urban utveckling och vad som behöver göras för att städer ska finnas till för alla. Det kommer så klart bli tråkigt att lämna Kenya, men jag blickar med spänning framåt på vad som kan komma härnäst.”

Hannes jobbtips:

På sida.se utannonseras ofta möjligheter för yngre förmågor att under en tid arbeta inom FN och EU:
• FN:s volontärprogram för yngre professionella med funktionshinder kallat UNDP-UNV Talent Programme for Young Professionals with Disabilites.
• Programmet för Junior Professional Officers (JPO) – tjänster inom FN-systemet.
• Junior Professionals in Delegation (JPD) – traineetjänster inom EU:s utrikesförvaltning
• FN:s generella volontärsprogram, UN Volunteers.