Kvinna lyssnar på något i sin smarta telefon och tar sig för pannan
Trots påstötningar har Myndigheten för tillgängliga medier inte kommit till rätta med fel i talböcker.

Allvarliga fel i talböcker uppmärksammas igen

I februari avslöjade Radio SRF att en inläsare återigen har lagt in privata åsikter i en talbok producerad åt Myndigheten för tillgängliga medier, MTM. Det är ytterligare ett i raden av allvarliga fel i talböcker som myndigheten låtit framställa. text: Joachim Kåhlman & Caroline Gollungberg foto: Caroline Gollungberg, Peter Holgersson & Joachim Kåhlman

I januari 2019 uppdagades genom ett tips av frilansjournalisten Finn Hellman att en inläsare lagt in egna åsikter som inläsarens kommentar i talboksversionen av David Eberhards bok ”Det stora könsexperimentet”. MTM lovade då att man skulle utreda händelsen och gå igenom de övriga böcker som den aktuella inläsaren gjort.
I februari i år kunde Radio SRF avslöja att det finns minst ett ytterligare exempel på där samma inläsare valt att lägga in egna åsikter i en bok. Denna gång handlar det om ”En spricka i språket” av Sven-Eric Liedman och Per Magnus
Johansson. Boken publicerades redan 2018 och borde alltså ingått bland de böcker som kontrollerades under den utredning som myndigheten lät göra efter det att läsarkommentaren uppdagades 2019.

– Jag trodde att vi hade gått igenom böckerna, säger Marie Ivarsson, enhetschef för medier och tjänster på MTM.
Nu finns två exempel där samma inläsare inte kan avhålla sig från att lägga in egna kommentarer i böcker, är det inte rimligt att misstänka att det kunnat ske i fler böcker?
– Ja det kanske det är, det har jag svårt att uttala mig om.
Den senaste tiden har flera allvarliga fel i talböcker uppmärksammats genom Finn Hellmans minidokumentär ”Myndigheten för tupp-
lur och missljud”. Bland annat har han genom sitt arbete hittat klipp i en bok där inläsaren somnar under tio minuter mitt under inläsningen. Bland exemplen finns också ett antal allvarliga uttalsfel gjorda av inläsarna, kapitel som saknas och böcker där det helt plötsligt kommer höga missljud i inspelningen.
I skrivande stund har nästan 10 000 personer lyssnat på dokumentären och utöver det har den fått stor spridning.
– Det har till och med rapporterats om den i Norge och de har hört av sig från Holland och ville göra en intervju, så det är ju fantastiskt, säger Finn Hellman.
Bland annat har klipp från dokumentären hörts i en av Sveriges största podcasts.
– I Alex och Sigges podd tycker jag att de träffade rätt på något sätt. De fortsatte i samma anda som dokumentären är gjord. De använder själva ordet förnedrande och säger ’inte nog med att man har en funktionsnedsättning, man ska dessutom stå ut med den här skiten’. Det är ju precis så jag känner och många med mig. Annars är det inte alltid jag tycker att personer som ser kan leva sig in i våra problem eller vår vardag på riktigt, säger Finn Hellman.

På frågan om hur felen uppstår från första början finns inget tydligt svar. MTM har rutiner för hur inläsare godkänns, som bland annat innefattar kontroll av kompetens inom de ämnen och språk som inläsaren tilldelas. Även korrekturläsning och justering av eventuella fel finns som rutin. Det sköts av samma underleverantör som har producerat talboken, vilket har börjat debatteras.
– Det är inte okej över huvud taget. Det finns ett ekonomiskt incitament för leverantörerna att slarva med korrekturläsningen och det är inte bra, säger Håkan Thomsson, förbundsordförande i Synskadades Riksförbund.

I mitten av mars hölls ett möte mellan MTM och Synskadades Riksförbund. Myndigheten svarade då att avtalen sträcker sig ett år till och att det inte finns möjlighet att omförhandla leverantörernas uppgifter förrän då.
Men om leverantören inte håller en tillfredsställande kvalitet med sin egengranskning, har då inte MTM möjlighet att bryta den delen av leverantörens avtal?
– Våra avtal är utformade för att leverantören ska tillhandahålla produkter av god kvalitet. Om produkten som levereras inte håller avtalad kvalitet så finns det möjligheter att vidta åtgärder, men det är inte möjligt att bryta ut och avsluta enskilda delmoment ur produktionsprocessen. Våra leverantörsavtal förtydligades och kontrollrutinerna skärptes 2019 och vi genomför nu en kvalitetsgranskning för att ta reda på om det finns brister i leveranser som gjorts sedan dess. Inför kommande upphandlingar tar vi med oss de synpunkter kring kvaliteten som nu framkommit och tar ställning till om inläsning och efterkontroll ska ligga i samma avtal, säger Marie Ivarsson, enhetschef Medier och tjänster.
Utöver den kvalitetskontroll som leverantören gör och den ordinarie leveranskontrollen hos MTM, så gör myndigheten en fördjupad leveranskontroll på 10 procent av inläsningarna och på alla titlar från nya leverantörer. De gör också en fördjupad kontroll av inläsare som nyligen har fått återkoppling och på titlar som de bedömer är mer komplicerade, berättar Marie Ivarsson. Per Wictorsson, intressepolitisk verksamhetschef på Synskadades Riksförbund, tycker inte att det jobb som görs idag räcker.

– MTM försöker förklara att det är så mycket inläsningar, att det är svårt att ha koll på allting och att det är vissa saker som går igenom. Det tycker inte vi är okej. Vi tycker att kvaliteten måste bli bättre. Vi ser att det har blivit en försämring under den senaste tiden, att det slarvas med saker och att det inte tas på allvar, säger Per Wictorsson.
MTM planerar att utföra en grundlig undersökning med ett representativt urval av användare från alla målgrupper som använder Legimus och räknar med att ha ett resultat i höst. Men även Synskadades Riksförbund kommer följa hur MTM hanterar problemen framåt.
– Vi vill ha rapporter från alla håll och kanter kring hur det ser ut med kvaliteten på framför allt talböcker. Vi kommer att ta upp det med MTM så fort vi ser att saker inte fungerar som de ska. Det måste fungera, det är ett absolut krav, säger Per Wictorsson.
Perspektiv och Radio SRF fortsätter att granska frågan.