Smart hem kan hjälpa dig

Hur är det att leva i ett riktigt smart hem? En som vet är Perspektivs nya tekniktipsare Ilias Bennani. Från och med nästa nummer kommer han att ge er läsare sina bästa tekniktips, men först får vi hälsa på honom hemma. Där är mer eller mindre varenda pryl ansluten till internet för att göra familjens liv så smidigt som möjligt.

text: Caroline Gollungberg foto: Joachim Kåhlman

När man tänker på ett smart och uppkopplat hem kanske man föreställer sig en mängd synlig teknik. Hemma hos Ilias är det tvärt om. Han har byggt upp sitt smarta hemmasystem så osynligt det går, för att det bara ska märkas av när det gör nytta.

Ilias Bennani har hållit på med programmering sedan han var tolv år och det som startade som en hobby är idag en stor del av hans yrkesliv, där fokuset de senaste 20 åren har varit användbarhet och digital tillgänglighet. 

– Ett smart hem innebär att tekniken ska jobba för dig, men aldrig vara störande och aldrig vara i vägen. Tekniken ska inte märkas, utan bara finnas där och hjälpa dig.

Hemmets kök är ett bevis på att det ser ut precis som vilket hem som helst. Den enda saken som skvallrar om något annat är en Google Home mini, en liten puckformad högtalare som är halvt dold bakom en gardin i köksfönstret. Till den kan Ilias ge instruktioner om att tända lamporna i vardagsrummet, kontrollera om balkongdörren är öppen eller spela radio P4 Stockholm. Den feminina rösten svarar och gör som beordrat utan dröjsmål. 

Hemmets totalt sex smarta högtalare har blivit som en del av familjen. Eftersom de även kan svara på frågor har de bland annat hjälpt barnen med läxorna. När Ilias visar upp kompetensen genom att fråga vad ett ekologiskt fotavtryck är så svarar högtalaren kort och koncist med källhänvisning. 

Ilias använder smarta högtalare först och främst som informationsdosor som säger till när det händer saker i hemmet, till exempel när tvättmaskinen är klar. Alternativet är att ta emot så kallade push-notiser till telefonen.

– Men jag har tagit bort alla push-notiser från DN och Omni och allt det där. Jag vill ha det lugnt och fint och känna att det är jag som styr tekniken och inte tvärtom.

Att vara så här uppkopplad kan med andra ord vara ett sätt att koppla ner och koppla av. 

– När jag säger ’jag vill inte bli störd’ så stängs allt av. Notiserna finns där men jag märker inte av dem, varken på min klocka, på min mobil eller hemma. 

För en person med synnedsättning har smarta hem många effekter som förenklar vardagen. För Ilias har det blivit en livsstil som till och med har ökat den personliga tryggheten. 

En stor del av automatiken i hemmet styrs av rörelsesensorer som både kan känna av ljuset och om någon finns i rummet.

– Om jag förr satt i mitt kök och det kom någon ute på tomten så hade jag inte en aning om det. Nu har jag har en dörrklocka med en kamera i sig och så fort kameran registrerar rörelse så plingar det till här hemma. Om jag väljer att se efter så kan jag visa vad som rör sig på tomten på min mobil. Det är dels en fråga om bekvämlighet och dels en fråga om säkerhet. 

En man i jeans och skjorta står vid en vinröd dörr med runt fönster. Han håller sin hand vid ett smart, silverfärgat handtag med låsanordning.

Ett smart hem kan öka säkerheten i hemmet ytterligare genom att ge relevant information, exempelvis vid ett inbrott.

– Sirenen tjuter i fem sekunder och sedan tystnar den. Efter det talar alla våra smarta högtalare synkroniserat om vad det är som har triggats. Till exempel kan de säga ’nattlarm, ytterdörren har öppnats’ fem gånger. Sedan går sirenen igång igen. Då vet jag vad jag behöver se efter i stället för att leta. 

När det kommer till tillgängligheten så gäller det att systemet och delarna går att installera om man inte ser, men sedan behöver man inte bry sig om det mer, menar Ilias.

– Det finns inga tillgänglighetsproblem när man använder eller befinner sig i ett smart hem. Det handlar om hur man bygger upp det.

För att illustrera denna enkelhet vill han visa stereoanläggningen på ovanvåningen. När Ilias säger ”Google, spela Pärleporten” så händer ett flertal saker. Hela stereoanläggningen sätts på från att tidigare ha varit avstängd, den väljer rätt ljudingång och ställer in en volym som Ilias har valt. Och rätt låt går på. De flera simultana processerna händer samtidigt i en väldig fart.

För att detta ska kunna ske har Ilias programmerat allt som ska hända i Home Assistant, en lösning som han har använt länge och som han rekommenderar till andra. 

– För mig har det här kostat som en mindre renovering, kanske 30 000–40 000 kronor, men jag är extrem i mina köp. Jag köper saker av väldigt god kvalitet som ska hålla över tid. Det ska vara säkert och ingen ska kunna hacka mina system. En del köper en fin bil, andra håller på med båt eller fritidshus. Jag har detta i stället. 

Till den som har lite mindre kunskap men desto större nyfikenhet finns andra bra lösningar på marknaden (se faktaruta).

– Det viktigaste är ändå att hemmet går att bo i och att använda, även om alla smarta saker skulle sluta fungera. 

Många pratar idag om att teknik skapar distans mellan människor, men familjen Bennani har lyckats gå en annan väg genom tydliga gränser. När de äter middag tillsammans varje dag får man inte prata med tekniken och man får inte ha mobilen på bordet. 

– Då pratar vi med varandra. Vi är noggranna med det, säger Ilias.

 

Ilias smarta hemtips

• Börja med att styra belysningen. Det finns ett antal märken som tillhandahåller detta, bland annat Philips och Ikea.
• Genom Google Home mini styr du allt med rösten. Du slipper genom en sådan använda datorskärmar.
• Ikeas sladdlösa prylar är enkla att komma igång med. De har både lampor, strömbrytare, genvägsknappar, uttag och smarta rullgardiner. Om man sedan vill avancera och börja med Home Assistant, som Ilias använder, så pratar Home Assistant med alla prylar du redan skaffat dig.

 

En dag i det smarta hemmet

Hur kan en vanlig vardag se ut med ett smart hem? Teknikens dag börjar redan under natten när familjen sover. Under den tiden jobbar systemet med att ta säkerhetskopior på sig själv. 

05.30

Nattlarmet stängs av och med det skalskyddet på huset. Samtidigt säger en röst att nattlarmet är avstängt och mysbelysning tänds i de allmänna utrymmena, som kök, trapphall och vardagsrum. 

06.00 

När man vaknar och går ner i köket så märker en rörelsesensor att någon är där. Då talar en röst om vad klockan är och hur vädret ser ut. Efter det drar P1 igång på radion. När sista person går hemifrån släcks huset ner och radio- och tv-apparater stängs av. Det sista som händer är att larmet sätts på. 

när mörkret faller

Mysbelysning tänds igen. Om ingen är hemma går även tv:n i vardagsrummet igång för att signalera att någon är hemma även om det inte är så. När man kommer hem stängs larmet och tv:n av. 

22.00

Mysbelysning stängs av och allt går ner till en lugn, mörk och tyst nivå för att förbereda familjen på att det är dags att gå och lägga sig. Internetanslutningen till barnens datorer och mobiler stängs av.

23.30

Nattlarmet och skalskyddet på huset aktiveras och rösten säger att det är larmat. Om man har glömt att stänga balkongdörren eller annat som utgör en säkerhetsrisk passar rösten på att säga det samtidigt.