Anna har blont hår och står och håller i glasstatyetten som är ett stort hjärta i rött glas.
– Man blir ju hedrad, men samtidigt ödmjuk, säger Anna Quarnström om att få STIL-priset.

”Jag vill att fler når sin potential”

Synskadades Riksförbunds förbundsjurist Anna Quarnström har belönats med STIL-priset Hjärter Ess 2020 för att ha lyft fram frågor om antidiskriminering, tillgänglighet och medborgerligt likavärde. För Perspektiv berättar hon om funktionshinderrörelsens utmaningar, vad som driver henne och när hon drabbades av minoritetsstress.

text: Caroline Gollungberg foto: Helena Berzelius

STIL-priset har funnits i Anna Quarnströms ögonvrå i många år och när det har delats ut så har det inte sällan mottagits av hennes egna förebilder. I december var det Annas tur.
– Det känns lite komplext. Man blir ju hedrad, men samtidigt ödmjuk inför att det är många som har gjort stora saker inom området. Varför ska lilla jag, så att säga. Men det är mest kul och stort på något sätt. Jag har svårt att ta till mig vad det innebär, om jag behöver jobba mer nu eller om det jag gör är bra nog.

Anna Quarnström är född med en grav hörselskada och så långt tillbaka som hon kan minnas har hon deltagit i funktionsrättssammanhang. Hon har även en äldre bror med samma hörselskada som hon själv. I grundskolan gick hon integrerat, men i gymnasiet fick hon gå i en specialskola för hörselskadade. Hon bestämde sig för att studera vidare och hade fått ett stort intresse för samhällsfrågor, så det fick bli juridik. I samband med att studierna var färdiga blev Anna diagnostiserad med Retinitis pigmentosa och samtidigt konstaterades att hon har en dövblindsjukdom.
– Jag har vuxit upp med en ganska klar funkisidentitet. Jag tror att, som det blir för många barn som växer upp med funktionsnedsättning, så omfamnar man sin funktionsnedsättning för att det är ett nödvändigt sätt att komma vidare, men man blir också lite mätt på att prata funktionsnedsättning hela tiden.


Hur kommer det sig att du fortsatte arbeta med frågorna trots att du var mätt?
– Det handlade nog lite om minoritetsstress, att man blir less på att bara förknippas med sin funktionsnedsättning. Vi med funktionsnedsättning delar detta med bland annat utlandsfödda svenskar och personer med annan sexuell läggning än den som är norm. Vi delar det här med att man inte bara vill vara förknippad med sin bakgrund utan bli sedd som sig själv. När man växer upp och blir stigmatiserad som ’funkisen’ så kan det ibland komma en punkt där man absolut inte vill vara som andra funkisar för att man behöver utveckla sin egen identitet.

Men det kan lätt bli negativt för en individ att ta avstånd från del av sig själv som är funkis, menar Anna Quarnström. Och där anser hon att rörelsen har ett ansvar.
– Jag tror att det är viktigt att funktionshinderrörelsen tillåter funkisar att vara på olika sätt. Jag kom vidare genom att erkänna mig besegrad och säga att jag inte kan bortse från att jag har en dövblind sjukdom. Ska jag komma vidare så måste jag acceptera det fullt ut och lyfta mina tillgångar som funkis.

Annas nya förutsättningar gjorde att hon behövde landa lite. Hon tog ett jobb som ombudsman på Hörselskadades Riksförbund och efter det började saker rulla ordentligt. Ombudsmannajobbet ledde till ett jobb som jurist på RSMH, Riksförbundet för social och mental hälsa. Det i sin tur ledde till ett jobb på en antidiskrimineringsbyrå där hon tittade på samtliga diskrimineringsgrunder. Sedan oktober 2019 är hon tillbaka i funktionsrättssvängen, som förbundsjurist på Synskadades Riksförbund. Under tiden har Anna hunnit bli ordförande för två lokala föreningar, Funktionsrätt Stockholm stad och Hörselskadades förening i Stockholm.

Hur hinner du med allting?
– Det gör jag inte riktigt. Eller inte så till vida att jag har någon fritid att prata om, för jag sitter även i olika funktionshinderråd. Jag skriver debattartiklar, är arbetsgivare och tittar på hur personalen mår och hur mina föreningar mår ekonomiskt. Det är mycket.

Vad är det som får dig att klara av det?
– Jag tycker ju att det är kul, utvecklande och viktigt att jobba för människor som mig själv, för det är ju inte bara jag som har en funktionsnedsättning, utan det är min bror, mina klasskamrater och mina studiekamrater från universitetet. När man har jobbar tillräckligt länge i funktionsrättssvängen så börjar man se mönster och människor som kanske inte når sin potential eller mår så bra som de borde göra, för att det fortfarande inte är ordnat på rätt sätt i samhället. Jag gör det jag gör för att jag kan bidra till att fler når sin potential och får det lite lättare i livet.

Anna har på nära håll sett hur en funktionsnedsättning kan leda till psykisk ohälsa.
– En gammal gymnasiekamrat drabbades av psykisk ohälsa delvis på grund av sin hörselskada. Den personen tog sedan livet av sig. Jag känner att det är viktigt att jobba för att en så enkel sak som en hörselskada inte ska innebära att man drabbas av psykisk ohälsa och onödigt lidande.

Under prisceremonin nämndes att man inom funktionshinderrörelsen är ganska dålig på att peppa varandra. Detta är något Anna skulle vilja arbeta bort.
– Det finns en sådan utvecklingspotential inom funktionsrättsrörelsen och i det arbete som vi gör. Jag vill bidra till att funktionsrättsrörelsen blir lite mer peppig och allierad. Man ska veta att det finns en skön rörelse där ute som delar ens situation.
Nu när Anna Quarnström har hyllats för sin yrkesgärning vill hon passa på att hylla andra.
– Jag skulle vilja hylla juristerna. Det finns jurister med funktionsnedsättning på våra universitet, i våra departement och i våra organisationer. Vi hade behövt lyfta dem lite mer, för mycket av politiken i dag är juridik. 

Anna om vad som gör henne stolt

• Jag har startat en Facebookgrupp för hörselskadade kvinnor och blir stolt varje gång en deltagare säger att det har hjälpt henne att förstå sig själv och att hon är en av många.
• Jag blir glad när jag ser att det intressepolitiska arbete jag utför gör skillnad, till exempel ett regeringsuppdrag som innebär att polismyndigheten måste se över bemötande av personer med funktionsnedsättning i sitt arbete.
• Jag blir stolt när folk i mina juridiska ärenden får rätt till merkostnadsersättning, färdtjänst eller ledsagning. Det blir ett automatiskt kvitto på att jag har gjort skillnad. Jag blir lite hög på det.

Detta är Hjärter Ess

STIL-priset Hjärter ess delas ut av den ideella föreningen STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige. Föreningen är del av den internationella Independent Living-rörelsen. STIL bildades 1984 och har som syfte att stödja personer som diskrimineras på grund av sin funktionalitet. Hjärter Ess har delats ut varje år sedan 2004 och har som avsikt att uppmuntra enskilda eller grupper som synliggjort STIL:s hjärtefrågor: antidiskriminering, tillgänglighet och medborgerligt likavärde.

Ur prismotiveringen

Få personer har personifierat denna förändring så tydligt som årets STIL-pristagare. Med stor kunskap om Funktionsrättskonventionen kombinerat med lysande förmåga att identifiera det svenska samhällets förtryck och diskriminering – varhelst det dyker upp – har hon som få andra lyckats få upp frågor som rör mänskliga rättigheter på den politiska dagordningen.

Nytt från förbundsjuristen – ny stående vinjett

Anna Quarnström berättar:
Som förbundsjurist på SRF driver jag förutom andra uppgifter ärenden för medlemmar. Under 2020 över 70 ärenden, det vill säga 70 medlemmar (eller vårdnadshavare till medlem), som kämpar för sin rätt. Det är inte bara medlemmar som hör av sig till juristen. Under året har även anställda inom det allmänna hört av sig med rop på hjälp när systemet brister för den enskilde. På sätt och vis är det juristens lott att vara den som människor vänder sig till först när det ser riktigt, riktigt mörkt ut. Vad vi jurister arbetar med är därför lite som ett lackmustest för var i samhället det brister mest. Vilket också är skälet till att det är viktigt att förbundsjuristen även deltar i det intressepolitiska arbetet. Under en stående vinjett ska jag i kommande nummer att dela med mig av det som är svårt – men också av när och hur det blir rätt! För bland fjolårets alla ärenden finns det förstås ett antal framgångssagor. Ärenden där SRF med juridikens hjälp kan säkra rätt för enskild och flytta fram våra positioner.
I er tjänst, Anna