Riksdagshuset grafiskt illustrerat, orange och rosa.

Vad tycker partierna i synfrågor?

Vad har partierna för åsikter i frågor som rör synskadade? Perspektiv ställde åtta frågor till riksdagspartierna. Fem av svaren kan du läsa här. Kanske kan de vägleda dig som funderar på vilka som ska få din röst?

Frågor vi ställde

  • Hur arbetar ert parti för att synskadade ska få samma möjlighet som den övriga befolkningen att leva digitaliserat?
  • Anser ni att lagen om LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) behöver skärpas så att den säkerställer att personer med synnedsättning har rätt till ledsagning? Om ja, hur jobbar ni för att det ska ske?
  • Vad gör ert parti för att förbättra skolsituationen för elever med synnedsättning?
  • Kommer ni att verka för att ta bort undantaget i skollagen som gör det möjligt att neka en elev med synnedsättning plats på en önskad skola eller rätt till skolskjuts?
  • Borde rätten till punktskriftsundervisning skrivas in i skollagen, som man har gjort i Norge?
  • Hur tänker ert parti kring att så många synskadade i dag nekas färdtjänst och vad gör ni för att säkerställa att blinda och personer med svår synnedsättning har rätt till färdtjänst?
  • Vad gör ert parti för att förbättra levnadsvillkoren och tryggheten för äldre personer med synnedsättning?
  • Vad gör ni för att stärka synkompetensen för yrkesgrupper som arbetar med äldre?

Partiernas svar

Centerpartiet

Människor med olika typer av funktionsnedsättningar, men även såväl yngres som äldres specifika möjligheter och utmaningar när det gäller delaktighet, och den digitala utvecklingens potential för att öka delaktigheten måste ständigt utvärderas och följas upp med anpassade lösningar. Att samhället är tillgängligt för alla är i sig en grundläggande demokratifråga. Därför driver vi på för att möjliggöra för alla att identifiera sig digitalt. I dag hindras många med funktionsnedsättningar från tillgång till myndigheter och offentliga tjänster för att de inte tillåtas ha bank-id. Alla behöver fundera på hur den information de vill förmedla ska kunna tas emot av personer med olika förutsättningar. När alltmer digitaliseras blir detta än viktigare, samtidigt som allt fler hjälpmedel troligtvis kommer finnas tillgängliga för alla att ta del av. Vi vill att information på myndigheters hemsidor ska vara tillgänglig för alla och vill förstärka deras uppdrag i den riktningen. Det ger stora vinster både på individuell nivå och på samhällsnivå när alla ges möjlighet att delta i samhällslivet.

Vi anser att rätten till ledsagning enligt LSS måste avgöras utifrån individuella behov. Ledsagarservice är en insats som exempelvis riktar sig till personer med synnedsättning. I många kommuner är det väldigt svårt att få den beviljad, den dras också in eller minskas för personer som inte på något sätt blivit bättre eller fått sin syn tillbaka. Rätten till ledsagning måste återupprättas. Att ha en kraftig synnedsättning och inte kunna ta sig ut, resa eller ta sig till och från jobbet leder till isolering och utanförskap, kanske till och med arbetslöshet.

Vi vill utöka det nationella stödet för barn med särskilda behov. Enligt skollagen ska alla elever i behov av särskilt stöd få det och huvudmannen ska fördela resurser efter behov. Att skolor anpassar verksamheten för barn med särskilda behov är viktigt både för att barnet ska känna sig tryggt och för att barnet ska kunna tillgodogöra sig sin utbildning på bästa sätt, utifrån sina förutsättningar. Vi tycker att staten ska ta ett större ansvar för att stödja skolor för att förbättra skolgången och öka likvärdigheten runt om i landet för elever med särskilda behov.

För oss är det självklart att varje elev, oavsett funktionsförmåga, ska ges möjlighet till egen utveckling och att utvecklas till sin fulla potential. Vi anser att ett ökat samarbete mellan kommuner för att underlätta skolskjuts över kommungränsen för att tillgodose fler elevers val av skola, är önskvärt. Dessutom behöver kommunernas möjlighet att neka plats på grund av ekonomiska eller organisatoriska svårigheter ses över. Rätten att välja skola ska respekteras oavsett föräldrarnas plånbok. Centerpartiet har drivit på regeringen i frågan om resursskolor och ser också att såväl grundskola, gymnasium som högre utbildning kan behöva stöd i att skapa tillgängliga lärmiljöer.

Vi vill se över hur punktskrift skulle kunna inkluderas i svensk språklag. Alla barn ska ha rätt till det stöd de behöver för att klara skolan. Att införa särskilda bestämmelser för enskilda verktyg eller metoder blir dock lätt oöverskådligt.

Färdtjänstlagen tolkas olika beroende på var i landet man bor. Utgångspunkten är att det är funktionsförmågan som avgör om man beviljas färdtjänst, inte exempelvis ålder. Det talas om att man ska ha ”väsentliga svårigheter” att ta sig till allmänna kommunikationer för att få ett positivt beslut. Det har också utvecklats en praxis som säger att om man kan gå 200 meter på egen hand, oavsett hur svårt det är, så blir det avslag även om man har två kilometer till närmaste busshållplats. Vi anser att detta är orimligt. Centerpartiet anser att färdtjänstens kompensatoriska uppdrag ska förtydligas. Färdtjänstlagen måste ändras så att personer med funktionsnedsättning, som inte kan utnyttja allmänna kommunikationer, åter kan resa på ett tryggt sätt från dörr till dörr.

Färdtjänst reglerar möjligheten att förflytta sig från punkt A till punkt B, men säger ingenting om vad som händer före och efter. Man kan behöva hjälp att ta sig till färdtjänstfordonet eller in till den plats dit man ska. Den hjälpen ges ofta inte i dag. Synskadade som inte längre beviljas ledsagning i samband med färdtjänstresor, måste få tillbaka denna rättighet. Att vara blind och bli avsläppt på ett okänt ställe och försöka ta sig fram utan hjälp är otryggt och till och med farligt.

Vi vill att regeringen ska se över hur kommunernas insatser för äldre personer med funktionsnedsättning kan stärkas och om det finns behov för en statlig utredning om funktionshinder och åldrande. Vi anser också att regeringen bör ta ett större ansvar för att säkerställa civilsamhällets inflytande och ledarskap i offentligt finansierad funktionsstödverksamhet. Vi beklagar till exempel att regeringen valde att flytta ansvaret för den statligt finansierade ledarhundsverksamheten, från Synskadades Riksförbund till den relativt nybildade Myndigheten för delaktighet (MFD).

Detta är en viktig fråga som framför allt kommunerna och de privata vårdgivarna kan och bör arbeta med. Centerpartiet har varit drivande i att vårdbiträde och undersköterskor inom äldreomsorgen, oavsett huvudman, ska kunna läsa till undersköterska eller vidareutbilda sig på betald arbetstid. Inom denna ram kan kommunerna och de privata vårdgivarna satsa på att uppdatera och utbilda sin personal inom just synkompetens.

Kristdemokraterna

Vi har lagt förslag i riksdagen om att utvecklingen av samhällets digitalisering måste ta hänsyn till de behov som finns hos personer med funktionsnedsättning.

Ja. Det är problematiskt att personer med grav synnedsättning i stor utsträckning i dag inte bedöms ingå i LSS personkretstillhörighet. Det vill vi ändra på. Vi välkomnar också att Socialstyrelsen nyligen fick i uppdrag att följa upp förändringar över tid avseende likvärdighet och jämlikhet kopplat till ledsagning för synskadade och blinda som beviljats insatser enligt LSS och Socialtjänstlagen. Vi kommer följa uppdraget noga.

Kristdemokraterna har nyligen fått stöd i riksdagen för vårt förslag om att det ska tas fram nationella riktlinjer för hjälpmedel, rehabilitering och habilitering. Det kan förbättra möjligheten för att elever över hela landet ska få en jämlik tillgång till synhjälpmedel som kan vara avgörande för att de ska kunna tillgodogöra sig undervisningen på bästa sätt. Vi har också lagt förslag i riksdagen om att punktskriftsundervisning borde skrivas in i skollagen samt att det i större utsträckning än i dag ska vara möjligt med mindre undervisningsgrupper.

Kristdemokraterna har i dag inget förslag om att stryka den möjligheten i skollagen, men vi är beredda att titta på det. Skolvalet ska ju vara ett val som är möjligt för alla, så långt det är möjligt. Då måste vi se över vilka hinder och problem som finns, också när det gäller vilka tilläggsbidrag man kan få för att ta emot elever som kräver att skollokaler eller skolverksamhet anpassas på olika sätt.

Ja, Kristdemokraterna har lagt förslag om detta i riksdagen.

Det är allvarligt att personer som är blinda eller som har en grav synnedsättning nekas färdtjänsttillstånd på det sätt som sker i dag. Detta då det för dessa personer i vissa fall kan vara förenat med livsfara att färdas med den allmänna kollektivtrafiken. Vi har lagt förslag i riksdagen om att färdtjänstlagen måste ändras för att säkerställa att personer som är blinda eller har en grav synnedsättning får rätt till färdtjänst. Det är en förutsättning för att målgruppen ska kunna leva ett liv med full delaktighet i samhället. Glädjande nog har regeringen nyligen delvis gått oss till mötes i frågan. Detta genom ett uppdrag till Trafikanalys där de ska analysera om nuvarande tillämpning av bestämmelserna i lagen om färdtjänst följer de intentioner som anges i förarbetena till lagen. Vi kommer följa uppdraget noga.

Vi har genom samverkan med flera partier i riksdagen tillsatt resurser för att stärka den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen. Därtill är det angeläget att fler personer med synnedsättning får stöd av syn- och hörselinstruktörer som kan hjälpa till med stöd för att vardagslivet ska fungera bättre. Vi har också nyligen fått stöd i riksdagen för vårt förslag om att de ska tas fram nationella riktlinjer för hjälpmedel, rehabilitering och habilitering. Det kan bidra till att fler äldre får tillgång till de synhjälpmedel som de behöver för att känna sig trygga. Vi vill också ta fram nationella ramverk avseende patientavgifterna för hjälpmedel för att öka jämlikheten över landet.

Som nämnt under svaret på fråga 7 har vi genom samverkan med flera partier i riksdagen tillsatt resurser för att stärka den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen. Vi har också fått stöd i riksdagen för vårt förslag om att det ska införas ett krav på – och rätt till – en kontinuerlig fortbildning för personal inom hälso- och sjukvården. Det skulle förbättra förutsättningarna för att personer skulle få tillgång till de bästa tillgängliga behandlingarna vid olika synnedsättningar. 

Liberalerna

Allas tillgång till den digitala världen är en frihetsfråga som liberalerna driver. Tekniska hjälpmedel är viktiga för att kunna bistå personer med till exempel synnedsättning, och här behöver tillgången förbättras. Tillgången till utbildning och stöd att lära sig använda digitala hjälpmedel måste öka. Vi är för krav på fler talande hemsidor. Den enskilde behöver få det stöd den behöver, och tillgången till hjälpmedel ska vara flexibel för att passa var person. Liberalerna driver för stora satsningar inom skolan, vården och LSS, viktiga områden för personer med synnedsättning men även för andra. Alla människor ska kunna leva sitt liv på sina villkor, det är frihet. Vi har ställt krav på ökad tillgänglighet i vallokalerna, så att det ska finnas tekniska lösningar på plats som möjliggör att synskadade ska kunna rösta utan att valhemligheten röjs.

LSS är en liberal reform från första början och vi arbetar aktivt med att både återupprätta och utveckla LSS. Den som till följd av en funktionsvariation behöver hjälp i vardagen ska få det. Vi vill utreda hur rätten till stöd enligt LSS kan avgöras utifrån behov, inte diagnos. Ett uppdrag för en sådan översyn är att utreda hur personer med grav synnedsättning kan ingå i LSS-kretsen.

Liberalerna är Sveriges skolparti. Gällande elever med synnedsättning vill vi dels satsa på bättre tillgång till och fler speciallärare. I många fall är det självklart att personer med någon form av funktionsnedsättning ska gå i den integrerade, ”vanliga”, skolan tillsammans med elever utan funktionsnedsättning. Om funktionsnedsättningen är ett rörelsehinder av något slag kan det kompenseras genom olika tekniska hjälpmedel, från rullstolsramper till särskilda datorprogram. För en person med läs- och skrivsvårigheter kan det krävas lite längre tid i samband med prov och kanske lite överseende med stavfel. För en person med synskada kan det krävas tillgång till inlästa läromedel och kanske hjälp med ledsagning till och från skolan. Många kan genom sådana anpassningar få en utbildning som andra och kan också senare få ett arbete i konkurrens på den ordinarie arbetsmarknaden. Med sådana anpassningar kan de så kallade Rh-gymnasierna som är avsedda för elever med omfattande rörelsehinder avskaffas. Skollagen är tydlig med att elever med funktionsnedsättning har rätt att få det stöd de behöver för att utvecklas till sin fulla potential, med att resurser ska fördelas efter behov så att de som behöver mer också får mer, och med att det ska vara behoven, inte en dokumenterad diagnos, som avgör vem som kan få extra stöd. Men i praktiken fungerar det inte alltid så. Utbildningen av lärare och skolledare behöver tydligt förbereda för arbete i en skola där det finns en mångfald av elever, också med avseende på funktionalitet.

Varje elev ska kunna gå i en skola som har möjlighet att tillgodose deras förutsättningar, och det fria skolvalet ska skyddas. Skolans kompetens för att tillgodose elevers olika behov ska stärkas, så att ingen elev blir utan sin skolgång till följd av annorlunda förutsättningar. Genom fler speciallärare och stora satsningar på alla skolor, däribland specialskolor, ökar vi möjligheten för elever med synnedsättning att gå i den skola de vill.

Liberalerna har inte specifikt lagt förslag om denna typ av ändring i skollagen, men vi har länge drivit för rätten och tillgången till punktskriftspråk, såsom elevens rätt att lära sig punktskrift. SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten, har fått i uppdrag att koordinera utbildningen och även bygga kontaktnät över hela Sverige och Liberalerna satsar mycket på den specialpedagogiska skolverksamheten som en del av vårt arbete för att förbättra svensk skolgång för alla elever.

Att inte ha tillgång till de hjälpmedel man är i behov av låser in individen i ofrihet. Genom stora satsningar på LSS vill Liberalerna tillförsäkra att alla med funktionsvariationer får den hjälp och det stöd de behöver.

Liberalerna har mycket utvecklad och långtgående politik för årsrika, det vill säga äldre. Dels genom satsningar på bättre äldreboenden, men för dem med funktionsvariation såsom synskada gäller även här de satsningar vi gör inom LSS, och de satsningar vi gör på god och nära vård. Fast husläkare gör det enklare för individen att få god vård hela livet, och minskar den krångliga byråkratin.

Personer som arbetar med äldre ska få rätt till den fortbildning som krävs för att de ska kunna bistå med den hjälp de äldre behöver, och kunskapen behöver höjas genomgående.

Miljöpartiet

Miljöpartiet drev på hårt för att bristande tillgänglighet ska klassas som diskriminering, vilket var en viktig förändring. Det är allt annat än bra om digitalisering som är tänkt att vara förenklingar riskerar att skapa en ny typ av otillgänglighet och därmed diskriminering. Alla målgrupper behöver tänkas in men tyvärr görs det i för liten utsträckning i dag. När Peter Eriksson (MP) var bostads- och digitaliseringsminister lät han inrätta en digitaliseringsstrategi och ett digitaliseringsråd. En nollvision föreslogs om att ingen ska stå utanför det digitala samhället i syfte att motverka digitalt utanförskap. Här föreslogs också att man skulle peka ut ett antal nödvändiga samhällstjänster med universell design, god säkerhet och erbjudande om handledning. De här förslagen behöver bli verklighet. Det pågår en hel del, vi anser dock att mer behöver göras. Så länge människor inte känner sig delaktiga, har svårt att få personlig service och ser att digitaliseringen medför nya hinder har vi klara utmaningar. Miljöpartiet anser också att det alltid måste finnas alternativ och möjlighet till personlig kontakt och hjälp. Det ska heller inte vara möjligt att säga nej till kontantbetalning. Övergripande när det gäller hjälpmedel vill vi att det ska ingå i högkostnadsskyddet och vad gäller arbetshjälpmedel behövs ett rejält lyft som gör att det ska gå snabbt och enkelt att få, att arbetsgivare ska vara säkra på att det inte är ett problem och att de vid behov ska kunna få stöd från Arbetsförmedlingen. Bredband måste finnas i hela landet, det räcker inte bara med en hög procentuell nivå.

Ja, eftersom tanken och förarbeten till LSS inbegrep att ledsagning till personer med synnedsättning skulle ingå måste det också gälla. Vi ser med oro på att fler har fått avslag och anser att regeringen på lämpligt sätt bör skärpa lagen. Den här frågan lyfter vi på olika sätt och kommer fortsätta göra framöver.

Alla elever, oavsett stödbehov, har rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Det är skolans skyldighet att erbjuda det stöd som behövs för att främja alla elevers lärande och möjlighet att nå sin fulla potential. Det är oacceptabelt att det i dag beror på vilken skola man går i om man får rätt stöd eller inte. Rätten till punktskriftsundervisning bör skrivas in i skollagen och Specialpedagogiska skolmyndigheten måste fortsatt ha särskild kompetens om undervisning för både måttlig och svårare synnedsättning. Miljöpartiet drev under den förra mandatperioden igenom en läsa-skriva-räkna-garanti som innebär en stärkt rätt för alla elever att få de stödinsatser de har behov av redan tidigt i sin skolgång. Vi vill fortsätta bygga ut elevhälsan, inte minst med specialpedagoger, så att den blir både mer tillgänglig för eleverna och ett tydligare stöd för lärarna. Ingen elev ska falla mellan stolarna – även elever som har större behov av stöd måste ges en långsiktig och trygg skolgång.

För Miljöpartiet är det en självklarhet att elever ska kunna välja skola, men att skolor inte ska få välja elever. I dag har en skola inte rätt att neka att ta emot en elev i behov av särskilt stöd. Ändå vet vi att det inte är ovanligt att det händer. För att komma till rätta med problemet att skolor väljer bort vissa elever tror vi att det är nödvändigt med ett gemensamt skolval som administreras av Skolverket i ett transparent system. Vi vill också se över och förändra regelverket för tilläggsbeloppen för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd och se till att de används likvärdigt över hela landet. Utgångspunkten måste vara varje elevs rätt till en god utbildning.

Ja. I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som Sverige har skrivit under, slås det fast att för att uppnå ett likvärdigt deltagande i utbildning ska konventionsstaterna erbjuda undervisning i punktskrift av lärare som är kunniga i punktskrift. Att skriva in detta i skollagen skulle vara ett sätt att tydliggöra en rättighet som Sverige redan åtagit sig att leva upp till.

Vi har tillsammans med andra partier tryckt på om frågan i trafikutskottet. Det är väldigt bra och angeläget att regeringen har givit ett uppdrag till Trafikanalys om att analysera läget och vid behov föreslå förändringar, samt att det står i uppdraget att de ska hämta synpunkter från Myndigheten för delaktighet samt från berörda funktionshinderorganisationer. Att utredningen bör leda till förslag på förändringar är ju verkligen högst troligt, om man ser till vad förarbetena till lagen uttryckt, med tanke på att fler synskadade trots det fått neddragen färdtjänst och att rättsliga prövningar har kommit till andra slutsatser än tidigare. Däremot ska utredning lämnas först i mars 2023 och vi är förstås bekymrade över vad som händer fram tills dess. Vi skulle vilja se ett moratorium för omprövningar tills dess att lagen setts över.

En typ av trygghet är att i mycket högre grad själv kunna bestämma när man behöver hjälp och med vad. Och att vi ska ha ett samhälle som möter upp angående detta. Att kunna delta i det man vill och behöver, inte dra sig för att besöka andra eller röra sig i kollektivtrafiken är några exempel. Här är såväl ledsagning som färdtjänst viktigt, som nämnts ovan. Vi vill förstärka den enskildes rätt i patientlagen och se mer av brukarinflytande i all verksamhet. När verksamheter lyckas fånga in erfarenheter från dem som berörs och förbättra utifrån detta fungerar det som bäst. Vi vill införa vad vi kallar rätt till flyttstöd i socialtjänstlagen för personer som vill och behöver flytta från en boendeform till en annan, men inte själv klarar eller orkar planera för eller genomföra en sådan flytt. Vi anser att den enskilde själv ska kunna bestämma om behov av tillfälligt korttidsboende, så kallad självinläggning. Det ökar tryggheten att veta att möjligheten finns. Att äta tillsammans med andra ska erbjudas för alla som vill. Vi vill att garantitillägget görs om till en permanent höjning av garantipensionerna.  Vi vill generellt också stödja resurser till civila samhället för stöd och aktiviteter.

Detta är svårt att generellt svara på. Situationen och hur pass eftersatt behovet är kan se olika ut i kommuner och regioner. Alla äldre behöver få hjälp utifrån sina behov, men för personer som är blinda eller synskadade krävs naturligtvis särskilda insatser, kompetens, kunskap och förståelse från personal. Vi tror att man bör se över i vilken grad kunskap om olika typ av funktionsnedsättningar finns med i både utbildning och kompetensutveckling, liksom rättighetsperspektivet. Lokala handikappombudsmän som vi ser som en bra funktion kan bidra till att lyfta frågan i respektive kommun. Givetvis har syninstruktörer en viktig roll och behöver tillräckligt med resurser för att även vid behov kunna jobba utbildande. Allmänt behövs kraftigt förbättra arbetsförhållandena inom omsorgen av äldre, inte minst Coronakommissionen har pekat på hur eftersatt situationen är. Personalen måste ha tid att jobba på ett bra sätt, ha möjlighet att vara lyhörda för behov, utveckla arbetet tillsammans med kollegor etc. Chefer behöver ha färre under sig och ha egen kunskap och utbildning. Miljöpartiet har sett till att en så kallad Återhämtningsbonus numer finns, medel hos Socialstyrelsen som personal kan söka för att pröva egna idéer för att förbättra sin arbetsmiljö, inklusive arbetstidsmodeller. Det ser vi kan bidra till en bättre arbetsmiljö. Det är ju också väldigt angeläget att synskadade inte blir hänvisade till vissa boenden där kunskapen är större. Var och en ska som alla andra kunna bo i vilket boende som helst och kunna räkna med stöd. Det gäller även att ha rätt att få hemtjänstinsatser som fullt ut fungerar utifrån vars och ens behov.

Moderaterna

Moderaterna vill att den digitala tekniken blir tillgänglig och användarvänlig för personer med synnedsättningar. Alla ska ha möjlighet att till exempel använda systemet med e-legitimation och ta del av e-tjänster, exempelvis inom hälso- och sjukvård, äldreomsorg och hemtjänst.

Moderaterna värnar om att alla de människor med funktionsnedsättningar som har rätt till stöd inom LSS ska få det. Detta kräver ett helhetsperspektiv byggt på långsiktighet och ansvarstagande. Därtill en rimlig avvägning mellan ytterligare åtgärder inom personlig assistans och övrigt stöd inom LSS. Lagstiftningen ska vara rättssäker, tydlig, överblickbar, trygg och långsiktig. Lagar och regelverk ska utformas så att de människor som behöver samhällets stöd allra mest ska få det.

Alla elever förtjänar en bra skola som ger dem förutsättningar att lära, utvecklas och välja sin egen väg i livet. Detta är en av välfärdens absolut viktigaste uppgifter. För att ge alla elever en bra skolgång måste vi se till att säkerställa deras individuella behov av pedagogiskt stöd och hjälpmedel. Men i dag brister detta tyvärr i många skolor.

Vi har för närvarande inga sådana förslag. Alla elever ska självklart på ett säkert sätt kunna ta sig till och från sin skola.

Vi har för närvarande inga sådana förslag. Det är emellertid viktigt att ingen elev utestängs från viktig information på grund av att man har en funktionsnedsättning. Det ska vara möjligt för elever och föräldrar med synnedsättning att till exempel kunna använda digitala skolplattformar. 

Sveriges transportpolitiska mål antogs år 2009 av riksdagen och fastställer bland annat att transportsystemet ska utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Den inriktning för funktionshinderspolitiken som antogs i riksdagen 2017 pekar ut inriktningen att individuella stöd ska komplettera när utformningen i samhället brister gällande målsättningen att trafiksystemet ska vara användbart för personer med funktionsnedsättningar. Färdtjänst är ett sådant individuellt stöd. Systemet kring detta måste ses över och förutsättningar utvecklas.

Moderaterna vill förstärka pensionerna och stärka kompetensen hos personal som arbetar med äldre personer som har synnedsättning. Därutöver vill vi fortsätta bedriva en aktiv inkluderande arbetslinje för äldre personer som ännu inte uppnått pensionsåldern. Fler arbetsgivare, i synnerhet inom offentliga sektorn, behöver bli bättre på att våga anställa med större mångfald. För att fler personer med synnedsättning ska få jobb krävs bland annat väl fungerande matchning och tillgång till effektiva stöd och hjälpmedel. Vi vill också att den digitala tekniken blir tillgänglig och användarvänlig för personer med synnedsättning.

Moderaterna vill bland annat stärka kompetensen hos personal som arbetar med äldre personer som har en synnedsättning. Det kan till exempel handla om vidareutbildning av personalen inom äldreomsorg och hemtjänst. Moderaterna har bland annat föreslagit införande av nationella kvalitetskriterier och nationella riktlinjer för att stärka kvaliteten inom äldreomsorgen.

Socialdemokraterna

Vi kommer att fortsätta finansiera olika organisationer för att främja internetanvändandet. I dag görs omfattande insatser via Post- och Telestyrelsen för att inte någon ska hamna i digitalt utanförskap. PTS arbetar också med att öka fokus på användarmedverkan, eftersom en kontinuerlig och fördjupad dialog med användare kan ge vinster på många områden och för många aktörer. En del av myndighetens arbete har resulterat i metodguider för de aktörer som vill arbeta inkluderande och för att öka den digitala delaktigheten bland utsatta grupper, som exempelvis personer med funktionsnedsättning, nyanlända eller äldre personer.

I många kommuner har rätten till ledsagning försämrats vilket vi också uppmärksammat. Det finns därför skäl att förstärka lagstiftningen och rätten till att få ledsagning. I det fortsatta arbetet med att reformera LSS är detta en viktig uppgift. Socialstyrelsen har nyligen fått i uppdrag att följa upp förändringar avseende ledsagning för synskadade och blinda. Socialstyrelsen ska analysera resultatet med utgångspunkt från lagstiftning, likvärdighet och jämlikhet och vid behov ge förslag på åtgärder som kan bidra till ökad likvärdighet mellan kommunerna.

Vi vill att skolan ska fungera för alla elever, ingen ska hållas tillbaka, ingen ska halka efter. Därför är det viktigt för oss socialdemokrater att resurser fördelas efter behov, att alla skolor har en väl utbyggd elevhälsa och att alla elever har tillgång till läromedel av hög kvalitet.

Ingen elev ska diskrimineras i skolan. Samtidigt är det orimligt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv att tänka sig att alla elever ska kunna få sina önskemål om skolplaceringar tillgodosedda. Vi planerar inte att införa någon absolut rätt att välja skola.

Den dåvarande regeringen presenterade 2009 propositionen ”Språk för alla – förslag till språklag” (2008/09:15). Några remissinstanser efterlyste en reglering av punktskriften. I propositionen säger man sig ha förståelse för önskemålet, men menade att punktskriften inte kan sägas vara ett eget språk och därför inte borde omfattas av syftet med språklagen. Den nuvarande regeringen har inte funnit skäl för att ändra denna bedömning. Lärmiljön ska vara tillgänglig för alla barn. Därför ska alla ha rätt till anpassade läromedel och en välfungerande it-miljö som kan bli ett viktigt stöd. SPSM har omfattande stöd till pedagoger som har elever med synnedsättning och det är möjligt att få läromedel i punktskrift genom myndigheten. 

Vi har, med oro, noterat de rapporter som kommit in när det gäller nekad rätt till färdtjänst för synskadade, och regeringen följer därför frågan om blinda och synnedsattas rätt till färdtjänst mycket noga. Mot bakgrund av detta har infrastrukturminister Tomas Eneroth gett Trafikanalys i uppdrag att analysera om kriterierna som beaktas vid prövning av tillstånd till färdtjänst behöver förtydligas samt om färdtjänstlagen behöver ändras. Statsrådet har även haft en dialog med Synskadades Riksförbund i frågan och mottagit deras namninsamling. För regeringen är det därför viktigt att Trafikanalys, i sitt uppdrag, inhämtar synpunkter från berörda funktionshinderorganisationer.

Många äldre personer som levt med synnedsättning länge har låga pensioner. För att förbättra levnadsförhållandena för personer med låga pensioner har vi prioriterat både att höja garantipensionen, och taket i bostadstillägg nyligen. Vi har också avskaffat den så kallade pensionärsskatten och infört ett särskilt pensionstillägg. För de pensionärer som har den allra lägsta pensionen föreslår vi nu ett särskilt garantitillägg. Det kommer att ge en halv miljon pensionärer med låga pensioner 1 000 kronor mer varje månad, skattefritt. En miljon pensionärer kommer att i genomsnitt få 750 kronor mer. Garantitillägget är dessutom bra för jämställdheten. 3 av 4 som kommer att få garantitillägget är kvinnor. Av dem som får maxbeloppet är 8 av 10 kvinnor.

Vi har inga konkreta förslag på det nationella planet just nu. Det är viktigt att kommunerna, som ansvarar för äldreomsorgen, har ett bra samarbete med regionernas syncentraler och uppmärksammar när äldre behöver synhjälpmedel. Det är också viktigt att primärvården remitterar äldre till syncentraler när de behoven finns. I den mån personalen på äldreboenden behöver utbildas för att uppmärksamma behov, ska det naturligtvis ske.

Sverigedemokraterna

Mer teknisk utrustning måste förses med talsyntes. Det måste ställas krav på myndigheter och andra stora aktörer att säkerställa tillgängligheten av sitt material och sin information. Vi har föreslagit en förteckning över vilken samhällsviktig information som ska vara tillgänglig för så stor del av befolkningen som möjligt.

Det finns fortfarande en utbredd problematik gällande skillnader i service bland kommunerna. Enligt Socialstyrelsen finns begränsningar som rör inom vilket geografiskt område som ledsagarservice beviljas. I en del kommuner får personer stå för merkostnaderna i samband med ledsagarservicen, medan andra beviljar. Det är inte likvärdigt när bostadsorten spelar roll. Vi har sedan länge drivit frågan att upprätta LSS-lagens ursprungliga intentioner, där grav synnedsättning från början var ett skäl till stöd enligt lagstiftningen.

Sverigedemokraterna anser att elever med synnedsättning ska ges de hjälpmedel som krävs för att tillgodogöra sig undervisningen och kunna vara en aktiv del av gemenskapen. Förutsättningarna för en fin skolgång är dessutom väsentligt bättre nuförtiden genom utvecklingen av till exempel smidiga talsynteser. Vi vill se ett statligt huvudmannaskap för erhållen likvärdighet så att det inte spelar någon roll i vilken ort en elev bor för vilken hjälp eleven får.

Det är viktigt att mottagande skola har goda förutsättningar att ta emot elever med synnedsättning. Det kan således finnas skäl att neka en elev plats på den skola vederbörande helst vill gå på. Skolskjuts ska precis som tidigare erbjudas elever som inte på egen hand kan ta sig till och från skolan. Om elever med synnedsättning placeras långt ifrån det egna hemmet ska självklart skolskjuts anordnas. Om en elev med synnedsättning har placerats på en skola som inte på ett tillfredsställande vis kan tillgodose elevens behov ska ny placering ske i dialog med berörda.

Ja. Sverigedemokraterna har motionerat för att språklagen även ska omfatta punktskrift sedan 2014.

Det är helt orimligt. Vi vill utreda om det är lagstiftningen i sig som orsakar försämringarna, men vi vill även se över vad kommunerna och regionerna själva kan göra för att bevilja färdtjänst åt de synskadade som är i behov av det.

Vi har flera förslag inom ramen för god vård och omsorg om äldre där vi bland annat föreslår:
- Nyckelfri hemtjänst
- Utdrag ur belastningsregistret för personal
- Språkkrav

Vi ser att den generella kompetensen inom vård och omsorg borde stärkas och riktas mot de boendes individuella förutsättningar och behov.

Vänsterpartiet

En ökad tillgänglighet gör samhället bättre genom att fler människor ges möjlighet att delta i samhället och leva ett självständigt liv. År 2015 blev bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning en diskrimineringsform enligt lagen. Som en del i att bredda diskrimineringslagstiftningen bör en utvärdering genomföras av den rådande lagstiftningen i syfte att se hur den har fungerat, där digital tillgänglighet bör inkluderas. Vänsterpartiet anser även att skyddet mot digital exkludering av personer med funktionsnedsättning i arbetslivet måste säkerställas, till exempel genom att arbetsgivare ska få tillräckligt stöd för att möjliggöra anpassningar av digital tillgänglighet på arbetsplatsen.

Ja. Gradvis har intentionerna i LSS för personer med synnedsättning urholkats. Genom beslut i kommuner och förvaltningsdomstolar har gravt synskadade, blinda och personer med dövblindhet bitvis berövats sin rörelsefrihet då de regelmässigt nekas ledsagning enligt LSS. Vänsterpartiet driver frågan i riksdagen att lagstiftningen ska förtydligas så att gravt synskadades och blindas behov av och rätt till ledsagning och färdtjänst ska tillgodoses och garanteras.

Rätten till utbildning och en fungerande skolgång för elever med synnedsättning måste stärkas och säkerställas i praktiken. Vänsterpartiet menar att det inte ska vara möjligt för en skola att neka elever plats i skolan med hänvisning till elevens behov av stöd och kommunerna måste garantera att elever med funktionsnedsättning har samma möjlighet som andra att komplettera sin grund- eller gymnasiebehörighet.

Ja. Vinstjakten är en av anledningarna till att skolan blir allt mindre likvärdig. Vinstdrivande fristående skolor etablerar sig där de har bäst marknadsutsikter och kan utnyttja den rådande utformningen av skollagen, på bekostnad av elever med synnedsättning. Vänsterpartiet är emot att skolor kan neka elever med synnedsättning plats eller begränsa stödet med hänvisning till organisatoriska och ekonomiska svårigheter.

Punktskriftens ställning måste stärkas. Vänsterpartiet vill se ett större ansvarstagande över punktskriften och dess möjligheter. Vi är öppna för att utreda hur rätten till punktskriftsundervisning kan skrivas in i skollagen.

Antalet färdtjänsttillstånd har minskat med 25 procent sedan den nya lagen 1998, i personer räknat handlar det om 100 000 personer färre som i dag beviljas färdtjänst. Detta har skett trots att befolkningen, inte minst den äldre delen, har ökat sedan dess. Detta torde tala för att fler, inte färre, bör beviljas färdtjänst. Det är dock inte bara vem det är som beviljas färdtjänst som blivit problematiskt. De som trots allt erhåller tillståndet får inte sällan se den förmånen beskuren av lokala restriktioner avseende förutsättningar att resa vissa tider, krav på förbokning, begränsade möjligheter att ta med sig ledsagare, förbud mot att göra stopp på vägen samt begränsningar i antalet arbetsresor individen får göra. Det anstår inte ett välfärdssamhälle som Sverige. Det krävs en ny färdtjänstlag som tydligare tar avstamp i de funktionshinderspolitiska målen och återinför rättighetsperspektivet i bedömningen av vem som ska ha rätt till tillstånd och hur färdtjänsten ska vara ordnad för bättre hållbarhet, samordning, tillgänglighet, prissättning och kvalitet.

Vänsterpartiet vill ha en jämlik och jämställd äldreomsorg med hög kvalitet. Satsningar måste vara långsiktiga och vi vill understryka att äldreomsorgen blir trygg för alla äldre, oavsett behov, endast genom stora kontinuerliga resurstilldelningar under en längre period. För att skapa en trygg äldreomsorg behövs en stabil organisation. Äldre personer med synnedsättning ska kunna leva ett liv på samma villkor som alla andra grupper.

En förutsättning för att förbättra levnadsvillkoren och tryggheten för äldre personer med synnedsättning är att det finns personal med rätt kompetens för att en sådan äldreomsorg ska kunna bedrivas. Vänsterpartiet anser att kunskapen hos personal om äldre personer med synnedsättning ska stärkas och att en nationell kompetensplan ska utformas för äldreomsorgen som kan öka antalet undersköterskor.