Person som åker längdskidor.
Ida Andrae startar sitt lopp där hon genom pipljud får höra om hon behöver justera sin kurs.

Fria åkare testade digital ledsagning på skidor

Tänk dig att via dina hörlurar få bekräftelse på att du ligger rätt i skidspåret, få veta när den branta kurvan närmar sig, när det kommer en nedförsbacke och få ljudåterkoppling omedelbart när du börjar röra dig ur spår. Det är möjligt tack vare ett nytt digitalt ledsagarsystem med centimeterprecision. text och foto: Monica Walldén

Systemet premiärtestades under Kimstadsloppet utanför Norrköping i mitten av mars av fem synskadade skidåkare. Denna soliga marsdag lockade 150 hugade skidåkare i alla åldrar, både från bygden och så långväga ifrån som Stockholm och Nyköping. De tävlade i olika tävlingsklasser och i öppen klass i konstsnöspåren, som höll formen trots att våren började spira i omgivningarna.
Anne-Lie Telning från Stockholm var en av deltagarna som fick möjlighet att testa systemet för första gången. Hon fick åka ett provvarv före tävlingen för att lära sig hur det fungerar.
– Det kändes jätteroligt! Jag är väldigt peppad. De säger att jag ska ta det lugnt, men det är inte så lätt när man är en ko på grönbete! Det var väldigt många år sedan jag hade möjlighet att åka ett skidlopp.

Linköpingsbon Olle Axelsson har utvecklat systemet som består av tre delar: ett par blåtandshörlurar, en enhet som atleten fäster i ett pannband och sin egen mobiltelefon. Vanliga traditionella hörlurar täcker öronen, men dessa skallbenshörlurar gör inte det vilket gör det möjligt att även ta in omgivningens ljud.
– Skidspåret spelas först in genom att man åker ett varv. Därefter läggs förvarningar om kurvor, nedförsbackar och spårsläpp in från ett datorprogram. När jag har lagt in alla instruktioner så kör jag banan med några aktiva, och justeringar görs enligt deras önskemål innan banan anses vara klar, säger Olle Axelsson.
Åkaren får två typer av ljudfeedback. Dels är det förvarningar om vad som händer på banan, dels en indikation på om man är på rätt position i spåret. Positionsljudet är ett tickljud i båda öronen när man är mitt på spåret. Om man hamnar utan-
för spåret, till höger till exempel, blir det ett mer intensivt tickljud i höger öra. På motsvarande sätt blir det ett motsvarande tickljud i vänster öra om man hamnar för långt åt vänster. Instruktionerna går att individanpassa.
Olle Axelsson fick idén för fem år sedan, då han och en vän funderade på om man kunde utveckla ett system som kan hjälpa när man åker skidor eller springer på löparbana.
– Tekniken fanns redan för fem år sedan, men var då inte tillgänglig för den här typen av applikationer. Sedan har det bara legat vilande i alla år fram tills för ett år sedan. Då började jag jobba vidare med det här och har fått till det här systemet som ska hjälpa de aktiva som kör i dag.

Hur känns det nu, det var väl första gången du testade i skarpt läge? Var du nervös?
– Ja, det var nervöst. Jag hade en timme att förbereda två av åkarna som aldrig hade testat systemet. Vi körde ett varv med dem innan. Det var lite stressigt, och så ska skidorna preppas. Men det gick, så jag är jättenöjd!

Jonas Braam är tävlingsledare för Kimstadsloppet på arrangörsklubben Kimstad gymnastik- och idrottsförening, GoIF. Han jobbar även på Svenska Skidförbundet som anläggningskonsulent för längdskidor och rullskidor. Det digitala ledsagningssystemet ligger för honom helt i linje med målsättningen att fler ska kunna ge sig ut på skidor, därför nappade han direkt och valde att göra det tillgängligt på skidtävlingen.
– För mig är det inte tävlingen i sig som är grejen med den digitala ledsagningen, utan det är hela vardagen. Det ger möjligheter till något som man inte kan göra så självständigt, som att ge sig ut och springa eller åka skidor. Så ser jag ju att det är en härlig krydda att kunna tävla också, för det syns att de har haft väldigt roligt i dag. Det är ett bra sätt att få upp ögonen för det här systemet.

Anne-Lie Telning spurtar över mållinjen efter tre varv i spåret.
– Det känns jättebra! Jag trodde att jag skulle vara tröttare. Jag märker att jag har lite orutin på att tävla. Jag höll nog igen en del.
Hur var det att åka med det här systemet?
– Det var jättebra. Jag känner mig lycklig i hela kroppen! När man har det här pipet i öronen har man tryggheten att man är rätt. Då vågar man köra på.
Hur skulle ett sådant här system påverka ditt liv om du fick tillgång till det?
– Åh, jag skulle åka skidor! Jag känner i kroppen att det är en saknad att få stå på skidor.
Ida Östlund, från Strömsund i Jämtland men boende i Stockholm, har varit med och gett återkoppling till Olle Axelsson under utvecklingen av systemet.
– Det funkade så perfekt, både ljudet och tekniken. Superhärligt! Så himla häftigt att man bara kan köra på. Spåren är jättefina. För att vara konstsnö är de grymma. Jag körde klassisk stil och då var det fina hårda spår hela banan. Då blir det så klart enklare. Nu var det ju mycket människor i spåren så då hade jag även hjälp av en ledsagare som bad några att kliva ur spår, för det kan ju inte det här systemet.

Ida Andrae från Vånga i närheten av Kimstad provade systemet för första gången veckan före loppet. Även hon är lyrisk över friheten som systemet ger.
– Den stora skillnaden mot ledsagare är att man blir mer självständig. Man kan välja hur fort man vill åka på ett annat sätt. Annars anpassar man sig lite efter ledsagaren hela tiden. Jag bor ju inte så långt härifrån, så om jag skulle få fortsätta att köra med det här systemet kan ju jag åka hit och träna själv. Då kan jag köra när jag själv vill och inte behöva vara beroende av någon annan.