Håkan Thomsson sitter vid sitt skrivbord och arbetar. Han har axellångt hår och en rutig skjorta.
Håkan Thomsson, en av experterna i LSS-utredningen, är besviken.

Thomssons nyheter #02 2019

LSS-utredningen är ett misslyckande. Det skriver Håkan Thomsson, förbundsordförande i Synskadades Riksförbund i senaste nyhetsbrevet.

Inläsare lade till egna kommentarer

LSS-utredningen – ett misslyckande

Intressant seminarium om upphandling

Kassörer möttes för utveckling

Lika Unika har fått en ordförande

Anmäl intresse för årets nordiska konferens

Kurs i musiknoter på punktskrift 

Inläsare lade till egna kommentarer

 

Omslaget till Det stora könsexperimentet av David Eberhard.

En talboksinläsare lade in egna kommentarer när han läste in psykiater David Eberhards senaste bok "Det stora könsexperimentet". Detta borde inte varit möjligt eftersom alla talböcker korrekturläses. Inläsaren var kritisk till författarens text, och gav uttryck för det i inläsningen. Det inträffade har uppmärksammats i massmedia, bland annat i Dagens Nyheter och Sveriges Radio.

”Talböcker tas ju fram för att synskadade ska få tillgång till litteratur. Då ska det naturligtvis vara en återgivning av originalet. Vi tycker att det är oacceptabelt att inläsaren ska lägga in sina egna kommentarer på det här viset”, sa undertecknad (Håkan Thomsson) i en kommentar i Kulturnytt i Sveriges Radio den 15 januari.

Det är Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) som upphandlar inläsning och korrekturläsning av talböcker. Dessbättre är det mycket ovanligt att sådana här saker händer. Slarv med korrekturläsningen måste ha skett. Boken ska nu läsas in på nytt, och beräknas klar i slutet av februari, enligt MTM. En korrekturläsning av hög kvalitet är bästa sättet att säkerställa att inläsningen återger originaltexten korrekt.

LSS-utredningen – ett misslyckande

Den 10 januari överlämnades LSS-utredningen (SOU 2018:88) till regeringen. LSS står för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Tyvärr måste utredningen betraktas som ett stort misslyckande.

Frågan om vilka som ingår i personkretsen som kan få stöd och service enligt LSS är central för SRF. I förarbetena till LSS som togs fram på 1990-talet, framgår att synskadade och hörselskadade ingår i ”personkrets 3” i LSS. Till att börja med var det vanligt att blinda och gravt synskadade erhöll stöd enligt lagen. Men efter ett par domar i högsta förvaltningsdomstolen, där blinda inte bedöms tillhöra personkretsen, har det blivit allt färre synskadade som får LSS-insatser. Det finns visserligen synskadade som vunnit rättsfall, och fått LSS-insatser, men dessa domar har inte överklagats till högsta förvaltningsdomstolen och har därmed inte blivit prejudicerande.

Antalet personer som beviljats ledsagning enligt LSS har minskat kraftigt de senaste tio åren. Statistiken visar inte hur många av dem som förlorat insatsen ledsagning som är synskadade, men vi kan anta att det är en stor andel. Detta vittnar medlemmar om som kontaktat SRF. Utredningen borde tydliggjort gravt synskadades, blindas och dövblindas rätt till stöd enligt LSS, men istället har utredningen valt att inte göra några ändringar i personkretsdefinitionen. Det innebär fortsatta oklarheter om vilka gravt synskadade, blinda och dövblinda som ska räknas till personkrets 3. Enligt min mening kan dock SRF med gott samvete fortsätta hävda att denna grupp ingår i personkrets 3, men ett förtydligande i lagen hade varit till stor nytta. Det fanns stöd i direktiven för att titta på detta i utredningen. Men utredaren valde att vara passiv och inte föreslå något i denna fråga.

Ledsagarservice är en mycket relevant insats inom LSS. SRF hävdar dock att insatsen borde kompletteras med annat personligt stöd, som kan vara vardagssyntolkning eller sådant stöd som behövs för att synskadade ska kunna få hjälp med viss klädvård, postläsning, ta del av digitala tjänster eller annat som är svårt eller omöjligt att sköta på grund av sin synskada. Efter att ha malts i utredningens kvarn blev resultatet annorlunda.
Det som nu föreslås är att ledsagarservice försvinner som egen insats, och att istället benämna insatsen ”personlig service och boendestöd”. I den insatsen ingår ledsagning. Detta kan vara bra, men det finns en uppenbar risk att behov av ledsagning inte kommer bedömas vara ett tillräckligt skäl för att få rätt till stöd genom LSS.

Personlig assistans har varit den insats som utredningen ägnat allra mest tid åt. Inte heller här föreslås lösningar som uppskattas av funktionshinderrörelsen. Sedan LSS infördes för över 25 år sedan har lagens bärande principer om självbestämmande, goda levnadsvillkor och att kunna leva som andra, givit möjligheter för funktionshindrade att styra över sin vardag och göra sina egna livsval. På de flesta områden lägger utredningen förslag som inte överensstämmer med lagens ursprungliga intentioner.

De kraftiga försämringar som föreslås inom insatsen personlig assistans, osynliggörandet av insatsen ledsagarservice och oviljan att ta tag i problematiken med en förtydligad definition av personkretsen gör att SRF avvisar utredningens förslag i dess mest väsentliga delar.

Vi har nu en ny regering i Sverige som grundar sig på den så kallade januariöverenskommelsen mellan S, MP, C och L. I den överenskommelsen ingår att inte genomföra LSS-utredningens förslag. Det känns rätt, men samtidigt är det frustrerande att utredningen kunnat pågå från år 2016, och att vi ändå fortfarande står och stampar på samma ställe i LSS-frågan. 

Intressant seminarium om upphandling

Kan vi nå framgångar i intressepolitiken genom att försöka påverka kravställandet i offentliga upphandlingar? Svaret på den frågan är: JA.

Det var på eftermiddagen den 15 januari som SRF ordnade ett seminarium om upphandling. Föreläsare var Andreas Pettersson, lektor vid institutionen för samhällsvetenskaper vid Södertörns högskola. Han guidade oss på ett lugnt och pedagogiskt sätt genom den dimma som lagen om offentlig upphandling, LOU, kan förefalla att vara. 

För såväl statliga myndigheter som regioner och kommuner gäller LOU. Den lagens innehåll styrs i sin tur av beslut som fattats i EU. På EU:s inre marknad måste all offentlig upphandling gå rätt till. Men, som Andreas Pettersson underströk, upphandlingen är en tom form som alltid behöver fyllas med ett innehåll. Det kan handla om vilka krav som skall vara uppfyllda, hur pris skall viktas mot andra faktorer och så vidare.

Han tog upp färdtjänsten som ett konkret exempel. Om en kommun i en upphandling vill ha färdtjänst av ”god kvalitet” så är det viktigt att exakt definiera vad god kvalitet innebär. Om man begär att hämtningstider ska passas så måste man också klargöra inom vilka marginaler som tidpassningen ska ske, och vad som händer om tidpassning inte sker. Följder i form av böter eller möjlighet för kommunen att häva avtalet om det inte följs är viktiga ingredienser i upphandlingsunderlaget.

Genom att i god tid, innan upphandling är på gång, diskutera vilka behov som finns med berörda politiker och/eller tjänstemän så kan vi få in viktiga, preciserade krav i upphandlingsunderlaget. Det gäller att ha god framförhållning, och ta reda på när upphandlingen påbörjas, för när den väl har dragit igång går den inte länge att påverka. Då tar juridiken över. Men, som sagt, att påverka upphandlingar är ett bra sätt att arbeta med intressepolitik. 

Kassörer möttes för utveckling

Den 23-24 januari genomfördes en utbildning för kassörer i SRF. De nya reglerna kring  arbetsgivardeklarationer på individnivå var en av anledningarna till denna kurs. Men på programmet stod mycket mera.

SRF:s auktoriserade revisor Johan Andersson medverkade som föreläsare. Han tog bland annat upp aktuella lagar för en förening, jävsproblematik, årsbokslut och revision.

Henrik Bonde, som arbetar på Östersjöstiftelsen och också är ordförande i Iris Förvaltning AB, gav tankar och råd om hur man bör hantera föreningens kapitalförvaltning. Mera handfasta frågor, såsom kostförmån, semesterskuldslistor och SRF:s avtal med Tranås Resebyrå, stod också på programmet. Det blev två intensiva men uppskattade dagar! 

Lika Unika har fått en ordförande

 

Mia Modig är ny ordförande i Lika Unika.

Den 23 januari hade samarbetsorganisationen Lika Unika ett extra årsmöte. Här valdes Mia Modig från Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) till ny ordförande. Även en valberedning kunde väljas, och två dagar tidigare hade Lika Unika fått en nyanställd administratör. 

På det efterföljande styrelsemötet utsågs ett nytt presidium som består av Mia Modig, SDR, Malin Kvitvaer, SDR, och Maria Persdotter, RBU (Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar). Äntligen känns det som att Lika Unika kommit på fötter igen! 

Anmäl intresse för årets nordiska konferens

Den 26-30 augusti 2019 är det dags för den utvidgade nordiska konferensen (UNK) som vartannat år anordnas i samarbete mellan de nordiska synskadeorganisationerna. I år kommer konferensen att hållas på Almåsa havshotell utanför Stockholm med SRF som värd. 

Temat för konferensen är möjligheter och utmaningar med den snabba digitaliseringen. Vad krävs för att digital teknik blir ett verktyg för synskadade personer som bidrar till aktivitet, trygghet, självbestämmande, självständighet och delaktighet? Hur kan vi undvika att synskadade hamnar i ett digitalt utanförskap? 

Varje nordiskt land kommer att ha med ungefär tio deltagare, inklusive ledsagare. Eftersom konferensen täcker breda områden bör den svenska delegationen bestå av deltagare med olika kompetenser och erfarenheter. Vi strävar även efter en spridning gällande ålder, kön och geografisk hemvist. De som deltar förväntas medverka på olika sätt under konferensen, framförallt genom att bidra i kunskaps- och erfarenhetsutbyte.
Konferensspråket är skandinaviska (svenska/norska/danska), med översättning till och från isländska och finska. 

Distrikt, branschföreningar, Sverigefinska Synskadeförbundet och Unga med Synnedsättning kan nominera deltagare. För frågor så kontakta Cecilia Ekstrand, tfn 08-39 91 19. 

Kurs i musiknoter på punktskrift

Är du musikintresserad och spelar något instrument, eller sjunger i en kör, men saknar notkunskaper? Då kan det här vara en kurs för dig!

Kursen är på nybörjarnivå och det som krävs är att du har grundläggande kunskaper i musikteori samt kan läsa punktskrift. Kursen är kostnadsfri och genomförs veckoslutet 15-17 mars på Almåsa havshotell. 

För frågor och intresseanmälan kontakta Lena Nisula Wester på tfn 08-39 91 70 eller via e-post punktskrift@srf.nu 

Gör din anmälan senast den 5 februari. Glöm inte att tala om vilket instrument du spelar, eller om du sjunger. 

HÅKAN THOMSSON

Tfn 08-39 91 11 eller 070 318 36 90

E-post hakan.thomsson@srf.nu

Länk till tidigare nyhetsbrev.