Under många decennier har Myndigheten för tillgängliga medier, MTM (extern länk), och dess föregångare Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB, gett synskadade tillgång till litteratur genom att producera talböcker, punktskriftsböcker och andra anpassade format. Sedan 2013 förmedlas en stor del av litteraturen genom det digitala biblioteket Legimus.

Nu förändrar MTM hur böcker produceras och vilka läsare som får tillgång till dem.

Synskadades Riksförbund, SRF, är positivt till att förlag, e-bokstjänster och bibliotek får ett tydligare ansvar för tillgänglighet. Men tillgången till Legimus får inte begränsas innan andra lösningar har prövats och visat sig fungera i praktiken.

Vad är Legimus?

Legimus är MTM:s digitala bibliotek med talböcker, e-textböcker och punktskriftsböcker. Där finns skönlitteratur, facklitteratur, barn- och ungdomslitteratur samt kurslitteratur.

Legimus är till för personer som på grund av en funktionsnedsättning har svårt att läsa tryckt text. Det kan exempelvis handla om synnedsättning, läs- och skrivsvårigheter, rörelsenedsättning eller en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

En talbok är en inläst version av en tryckt bok som tas fram särskilt för personer med läsnedsättning. Den ska inte förväxlas med en kommersiell ljudbok. Nyare talböcker kan även innehålla text, vilket gör det möjligt att söka och navigera i boken eller följa texten samtidigt som man lyssnar.

E-text kan läsas med skärmläsare eller punktskriftsdisplay. Punktskriftsböcker kan lånas i fysisk form.

I Legimus finns mer än 170 000 talböcker som har producerats från 1950-talet och framåt. Omkring 3 000 nya talböcker tillkommer varje år.

Varför är Legimus viktigt för synskadade?

Det första svenska punktskriftsbiblioteket startade 1892. År 1955 började De blindas förening låna ut talböcker och 1980 bildades den statliga myndigheten Talboks- och punktskriftsbiblioteket. Verksamheten ingår i dag i MTM.

Talböcker och punktskriftsböcker har gjort det möjligt för generationer av synskadade att läsa på ett sätt som annars inte hade varit möjligt.

För den som är blind behöver en digital bok fungera med skärmläsare och punktskriftsdisplay. Rubriker, kapitel, fotnoter, sidnummer och innehållsförteckningar måste vara korrekt uppmärkta. Bilder, diagram och annat visuellt innehåll behöver vara syntolkat. Tabeller måste ha en struktur som går att läsa och förstå med hjälpmedel.

Personer med synrester kan behöva använda förstoringshjälpmedel, ändra teckensnitt, radavstånd, färger och kontraster eller låta texten anpassas efter skärmens storlek.

Legimus erbjuder olika format och sätt att läsa. Det är viktigt eftersom en lösning som fungerar för en person inte alltid fungerar för en annan. För vissa är en mänskligt inläst talbok nödvändig. Andra behöver kunna navigera i texten eller läsa den med punktskriftsdisplay.

Legimus är en nationell tjänst där en bok som har anpassats kan användas av många läsare i hela landet. Tillgången behöver därmed inte vara beroende av vilket lokalt bibliotek läsaren tillhör, vilken kommersiell e-bokstjänst biblioteket använder eller om biblioteket har råd att köpa in en viss titel.

Vad förändrar MTM?

I september 2025 delade MTM upp Legimus i en samling för kurslitteratur och en för allmänlitteratur. Kurslitteraturen är nu huvudsakligen tillgänglig för studenter vid universitet och högskolor.

Studerande på exempelvis yrkeshögskola och folkhögskola samt yrkesverksamma har därför förlorat direkt tillgång till böcker som de tidigare kunde läsa.

MTM hänvisar också högskolestudenter till kommersiella e-böcker när en sådan bok finns med bibliotekslicens och bedöms vara tillgänglig.

Vid två tillfällen, i juni och augusti 2026, dolde MTM sammanlagt drygt 200 kurslitteraturtitlar i Legimus. Titlarna kan göras tillgängliga igen för en student om den kommersiella e-boken inte motsvarar studentens behov.

Lärosätesbiblioteket måste då begära tillgång till den anpassade versionen och beskriva varför den kommersiella e-boken inte fungerar för den enskilda studenten.

MTM arbetar även med nya riktlinjer för allmänlitteratur. Inriktningen är att kommersiella e-böcker ska användas när de bedöms möta läsarens behov och att MTM främst ska anpassa litteratur när marknadens alternativ inte är tillräckliga. De nya riktlinjerna beräknas vara på plats i januari 2027.

Det innebär att förändringarna framöver kan beröra betydligt fler än högskolestudenter.

Varför fungerar inte alternativen fullt ut i dag?

Tillgänglighetslagen ställer krav på e-böcker och de tjänster som används för att läsa dem. Det kan förbättra förutsättningarna för tillgänglig läsning, men lagen garanterar inte att hela lässituationen fungerar.

En bok kan uppfylla vissa tekniska krav och ändå vara mycket svår eller omöjlig att läsa. Visuellt innehåll kan sakna syntolkning. Rubriker, tabeller, fotnoter eller sidnummer kan vara felaktigt uppmärkta. Texten kanske inte fungerar tillsammans med skärmläsare, punktskriftsdisplay eller förstoringshjälpmedel.

Problemet kan också finnas utanför själva boken. För att läsningen ska fungera måste även bibliotekets katalog, lånesystem, e-bokstjänst och läsapp vara tillgängliga. Boken måste dessutom finnas med en licens som gör att biblioteket kan köpa in och låna ut den.

Det räcker därför inte att ett förlag uppger att en e-bok är tillgänglig. Tillgängligheten måste prövas genom hela kedjan och med de hjälpmedel som synskadade använder.

Varför påverkas olika grupper på olika sätt?

Högskolestudenter behöver kurslitteraturen när kursen börjar. Om en kommersiell e-bok först måste köpas in och provas, och studenten därefter måste visa varför den inte fungerar, kan den anpassade boken komma för sent.

Studenten ska inte behöva vara expert på tillgänglighet eller själv bevisa bristerna i varje bok. Det behöver finnas tydliga rutiner och snabb hjälp när en e-bok inte motsvarar studentens behov.

Studerande på yrkeshögskola och folkhögskola har inte samma tillgång till kurslitteratursamlingen som studenter vid universitet och högskolor. En bok som redan finns i anpassat format kan därför vara otillgänglig för dem.

Yrkesverksamma behöver fack- och kurslitteratur för att sköta sitt arbete, vidareutbilda sig och följa utvecklingen inom sitt yrke. När tillgången styrs av ett studentkonto kan en person förlora tillgången till böcker efter avslutade studier.

Barn och unga behöver kunna läsa för att utveckla sitt språk, klara skolan och upptäcka litteraturen. Bilder och annat visuellt innehåll i barnböcker behöver vara syntolkat. För vissa barn är punktskrift nödvändig för att utveckla en egen läsning.

Alla kan inte använda vanliga digitala tjänster eller hantera flera digitala system. Äldre personer och personer med flera funktionsnedsättningar kan behöva stöd från ett bibliotek eller tillgång till en talbok på ett fysiskt medium.

Konsekvenserna när tillgången till litteratur inte fungerar

När litteraturen inte finns som talbok, e-text eller punktskriftsbok förlorar synskadade möjligheten att läsa på samma villkor som andra.

För en student kan försenad kurslitteratur innebära att det blir svårt att följa undervisningen och genomföra uppgifter. För en yrkesarbetande kan bristen på tillgänglig facklitteratur göra det svårare att klara arbetsuppgifter eller delta i en vidareutbildning. Andra förlorar möjligheten att läsa för nöje, bildning och delaktighet i samhällslivet.

När en redan anpassad bok finns i Legimus men inte är tillgänglig för den som behöver den, kan samma bok dessutom behöva anpassas på nytt.

Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kan bevilja bidrag för att facklitteratur ska läsas in eller överföras till exempelvis e-text eller punktskrift. SRF Studiematerial kan behöva anpassa samma bok för deltagare i folkhögskola eller studiecirkel.

Det kan alltså användas offentliga medel till att tillgängliggöra en bok som redan finns i anpassat format, men som den aktuella läsaren inte kommer åt.

Att anpassa en bok tar också tid. Det räcker inte att en bok kan göras tillgänglig i efterhand. Den måste finnas när studenten, den yrkesarbetande eller den andra läsaren behöver den.

Läsning handlar om betydligt mer än tillgång till en viss teknisk produkt. Tillgänglig litteratur är en förutsättning för att synskadade ska kunna utbilda sig, arbeta och vara delaktiga i samhället på lika villkor som andra.

Så vill SRF att tillgången till litteratur ska fungera

Personer med synnedsättning och läsnedsättning ska ha en nationell och likvärdig tillgång till litteratur. Möjligheten att läsa ska inte bero på bostadsort, utbildningsform, sysselsättning eller det lokala bibliotekets ekonomi och utbud.

Legimus bör även fortsättningsvis vara en gemensam nationell och tillgänglig ingång till talböcker, e-text och punktskriftsböcker. Därigenom kan staten ta ett sammanhållet ansvar för att litteraturen går att hitta, låna och läsa med synskadades hjälpmedel.

Om litteraturen i stället sprids mellan olika kommersiella tjänster, bibliotekssystem och tekniska format riskerar tillgången att bli ojämlik och svår att förutse. För den som använder skärmläsare, punktskriftsdisplay eller förstoringshjälpmedel måste varje del av tjänsten fungera. Det behöver också vara tydligt vem som ansvarar när den inte gör det.

Kommersiella e-böcker kan vara ett komplement. En bok i Legimus bör dock inte döljas innan det har säkerställts att den kommersiella boken, bibliotekets lånesystem och läsappen fungerar med synskadades hjälpmedel. Om alternativet inte fungerar måste den anpassade boken kunna göras tillgänglig utan dröjsmål.

Personer som inte kan använda digitala tjänster måste också kunna fortsätta läsa talböcker. Det behöver finnas möjlighet att få hjälp av biblioteket och att läsa på ett fysiskt medium, exempelvis en Daisy-skiva.

Punktskriften måste vara en självklar del av den nationella litteraturförsörjningen. Att lyssna på en bok kan inte ersätta möjligheten att läsa med fingrarna. Punktskrift är viktig för bland annat stavning, språk, matematik, yrkestermer och en självständig läsning.

MTM behöver därför även fortsättningsvis producera och tillhandahålla punktskriftsböcker och e-text som kan läsas med punktskriftsdisplay.

Utgångspunkten måste vara att nya lösningar ska ge synskadade fler möjligheter att läsa utan att fungerande alternativ försvinner.

MTM:s uppdrag är att öka tillgången till litteratur, inte att begränsa den.

Läs mer