Legimus och rätten att läsa på lika villkor
Att kunna läsa är en förutsättning för att utbilda sig, arbeta och vara delaktig i samhället. För personer som är blinda eller har en synnedsättning krävs att litteraturen finns i tillgängliga format. Men nu förändras tillgången till böcker i Legimus. Synskadades Riksförbund vill säkerställa att nya lösningar fungerar i praktiken innan utbudet i Legimus förändras.
Under många decennier har Myndigheten för tillgängliga medier, MTM (extern länk), och dess föregångare gett synskadade tillgång till talböcker, punktskriftsböcker och andra anpassade format. Sedan 2013 förmedlas en stor del av litteraturen genom det digitala biblioteket Legimus.
Nu förändrar MTM hur böcker produceras och vilka som får tillgång till dem. Synskadades Riksförbund, SRF, välkomnar att förlag, e-bokstjänster och bibliotek får större ansvar för tillgängligheten. Men tillgången till Legimus får inte begränsas innan alternativen fungerar i praktiken.
Vad är Legimus?
Legimus är MTM digitala bibliotek med talböcker, e-textböcker och punktskriftsböcker – allt från skönlitteratur och barnböcker till fack- och kurslitteratur. Tjänsten är till för personer som på grund av en funktionsnedsättning har svårt att läsa tryckt text, exempelvis vid synnedsättning, läs- och skrivsvårigheter eller rörelsenedsättning.
En talbok är en särskilt producerad, inläst bok, inte en kommersiell ljudbok. Nyare talböcker kan även innehålla text som går att söka i och navigera med. E-text kan läsas med skärmläsare eller punktskriftsdisplay och punktskriftsböcker kan lånas i fysisk form.
Legimus rymmer över 170 000 talböcker, producerade från 1950-talet och framåt. Omkring 3 000 tillkommer varje år.
Varför är Legimus viktigt för synskadade?
Det första svenska punktskriftsbiblioteket startade 1892 och 1955 började De blindas förening låna ut talböcker. Verksamheten utvecklades till den statliga myndighet som i dag är MTM. Tillgänglig litteratur har gett generationer av synskadade möjlighet att läsa, utbilda sig och delta i samhället.
För en blind läsare måste digitala böcker fungera med skärmläsare eller punktskriftsdisplay. Rubriker, kapitel, fotnoter och tabeller behöver vara korrekt uppmärkta och bilder och diagram syntolkade.
Den som har synrester kan behöva förstora texten eller ändra teckensnitt, färger och kontraster. Andra behöver en mänskligt inläst talbok. Legimus erbjuder flera lässätt eftersom en lösning som fungerar för en person inte behöver fungera för en annan.
Tjänsten är nationell, och samma anpassade bok kan användas av många, oavsett bostadsort eller det lokala bibliotekets ekonomi och utbud.
Vad förändrar MTM?
I september 2025 delade MTM upp Legimus i kurslitteratur och allmänlitteratur. Kurslitteraturen är nu huvudsakligen till för studenter vid universitet och högskolor. Studerande vid exempelvis yrkeshögskolor och folkhögskolor samt yrkesverksamma har därmed förlorat direkt tillgång till böcker som de tidigare kunde läsa.
Högskolestudenter hänvisas också till kommersiella e-böcker när de finns med bibliotekslicens och bedöms tillgängliga. Under sommaren 2026 dolde MTM sammanlagt drygt 200 kurslitteraturtitlar i Legimus. Fungerar inte den kommersiella versionen måste lärosätesbiblioteket begära tillgång till den anpassade boken och förklara varför alternativet brister.
MTM ser också över riktlinjerna för allmänlitteratur. Kommersiella e-böcker ska användas när de bedöms fungera, medan MTM främst ska anpassa böcker där marknadens alternativ inte räcker till.
Riktlinjerna förväntas börja gälla i januari 2027. Förändringarna kan alltså beröra betydligt fler än högskolestudenter.
Varför räcker inte alternativen – och vilka påverkas?
Tillgänglighetslagen ställer krav på e-böcker och lästjänster. Det är positivt, men teknisk tillgänglighet garanterar inte att hela lässituationen fungerar.
Bilder kan sakna syntolkning, tabeller vara felaktigt uppmärkta eller texten fungera dåligt med skärmläsare, punktskriftsdisplay och förstoringshjälpmedel. Även bibliotekets katalog, lånesystem och läsapp måste fungera. Dessutom krävs en licens som låter biblioteket låna ut boken.
Det räcker därför inte att ett förlag säger att boken är tillgänglig. Den måste fungera med de hjälpmedel som synskadade faktiskt använder.
För högskolestudenter kan det bli allvarligt när en e-bok först ska köpas in och prövas, och sedan eventuellt ersättas. Kurslitteraturen riskerar att komma för sent. Studenten ska inte behöva vara expert på tillgänglighet eller själv bevisa varje teknisk brist. Det måste finnas tydliga rutiner och snabb hjälp.
Studerande på yrkeshögskolor och folkhögskolor samt yrkesverksamma riskerar att inte nå böcker som redan är anpassade, trots att de behövs för studier eller arbete.
Barn och unga behöver tillgänglig litteratur för att utveckla språket, klara skolan och upptäcka läsglädjen. Vissa behöver punktskrift för att lära sig läsa självständigt. Bilder måste också vara tillgängliga.
Äldre och personer med flera funktionsnedsättningar kan behöva bibliotekshjälp eller talböcker på fysiska medier.
Konsekvenserna när tillgången till litteratur inte fungerar
När litteratur saknas i ett fungerande format får synskadade inte läsa på samma villkor som andra. Studenter kan få svårt att följa undervisningen och klara uppgifter. Yrkesarbetande kan hindras i sitt arbete eller i vidareutbildning, medan andra förlorar möjligheten att läsa för nöje, bildning och delaktighet.
En redan anpassad bok som inte går att nå i Legimus kan dessutom behöva anpassas igen. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kan bevilja bidrag till facklitteratur, medan SRF Studiematerial kan göra samma anpassning för folkhögskolor och studiecirklar.
Offentliga medel riskerar alltså att användas för att göra tillgänglig en bok som redan finns i anpassat format.
Anpassningar tar dessutom tid. Böckerna måste finnas när de behövs, inte först i efterhand.
Så vill SRF att tillgången till litteratur ska fungera
Synskadade ska ha nationell och likvärdig tillgång till litteratur, oavsett bostadsort, utbildningsform, sysselsättning eller bibliotekets resurser. Tillgången får inte bli beroende av olika kommersiella tjänster och tekniska system, där ansvaret är otydligt.
Legimus bör fortsatt vara en gemensam ingång till talböcker, e-text och punktskriftsböcker där staten tar ett samlat ansvar.
Kommersiella e-böcker kan vara ett komplement, men en bok i Legimus ska inte döljas förrän det är säkerställt att alternativet fungerar hela vägen, från lånesystem till läsapp och hjälpmedel. Om det brister måste den anpassade boken bli tillgänglig utan dröjsmål.
Den som inte kan använda digitala tjänster måste kunna få bibliotekshjälp och talböcker på exempelvis Daisy-skiva.
Punktskriften måste också finnas kvar. Att lyssna ersätter inte att läsa med fingrarna. Punktskrift behövs bland annat för stavning, språk, matematik, yrkestermer och självständig läsning. MTM behöver fortsätta tillhandahålla punktskriftsböcker och e-text för punktskriftsdisplay.
Nya lösningar ska ge fler möjligheter att läsa, inte ta bort fungerande alternativ.
MTM:s uppdrag är att öka tillgången till litteratur, inte att begränsa den.
Läs mer
MTM om Legimus (extern länk)
MTM om talböcker (extern länk)
MTM:s historia (extern länk)
MTM om uppdelningen av Legimus (extern länk)
MTM om riktlinjerna för kurslitteratur (extern länk)
MTM om översynen av riktlinjerna för allmänlitteratur (extern länk)
Vad har SRF gjort i Legimusfrågan hittills?
Läs om hur Synskadades Riksförbund arbetar för att synskadades tillgång till litteratur inte ska försämras.