
Barnkonventionens dag uppmärksammar rätten att få växa upp på lika villkor
Idag är det Barnkonventionens dag, som uppmärksammar FN:s konvention om barnets rättigheter. Konventionen antogs 1989 och blev svensk lag 2020. Men hur väl lever vi upp till rättigheterna när det gäller barn med synnedsättning?
Det finns mycket att värna om för att synskadade barn ska få växa upp, utvecklas och vara delaktiga på samma villkor som andra barn, menar Anders Ziethén, intressepolitisk handläggare på SRF och sakkunnig inom bland annat förskola, skola och barns och ungas habilitering. Vi ställde honom fem frågor.
Vilken rättighet i barnkonventionen är särskilt viktig för barn med synnedsättning, och varför?
Det är svårt att välja en enda artikel. Om jag måste välja skulle jag nog peka ut artikel 28 om rätten till utbildning.
För barn med synnedsättning handlar utbildning om mer än det som sker under lektionerna. Utbildning och habilitering hör nära samman. Att lära sig punktskrift, använda hjälpmedel, utveckla bra studieteknik och hitta strategier för att klara skolan och vardagen självständigt är ofta avgörande för att kunna ta till sig undervisningen på samma villkor som andra elever.
Om samhället inte säkerställer att barn med synnedsättning, liksom andra barn, får de förutsättningar som krävs för att nå sin fulla potential riskerar de att få svårare att gå vidare till fortsatta studier, arbete, självständighet och full delaktighet i samhället. Utbildning är ofta nyckeln till delaktighet i samhället.
Alla barn har rätt till utbildning. Men får synskadade barn verkligen samma möjligheter i skolan som sina seende klasskamrater?
Det finns fortfarande flera utmaningar för barn med synnedsättning i skolan. Många får inte möjlighet att utveckla, träna och använda sina kunskaper i punktskrift fullt ut. För vissa barn innebär det att de aldrig får ett stabilt skriftspråk, medan andra inte får möjlighet att använda och vidareutveckla de kunskaper de faktiskt har. Att enbart lyssna på texter kan aldrig helt ersätta möjligheten att själv läsa och skriva.
Många barn beskriver en känsla av utanförskap. Skolans sociala sammanhang bygger ofta på visuella normer och det kan vara svårt att ta del av allt som händer på samma villkor som andra elever.
Vilken rättighet tycker du att synskadade barn oftast går miste om i dag?
Jag skulle säga rätten att vara delaktiga i beslut som rör dem själva, alltså den rättighet som kommer till uttryck i artikel 12 i barnkonventionen.
Många barn med synnedsättning berättar att vuxna fattar beslut om anpassningar, hjälpmedel och stöd utan att verkligen fråga vad barnet själv tycker eller behöver. Barnkonventionen slår fast att barn har rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som berör dem och att dessa åsikter ska tillmätas betydelse utifrån barnets ålder och mognad.
Den principen gäller alla barn, men för barn med funktionsnedsättning blir den tyvärr alltför ofta bortglömd i praktiken. Att bli lyssnad på och få vara med och påverka sin egen vardag är en förutsättning för verklig delaktighet.
Vad är det viktigaste som vuxna behöver förstå om att växa upp med en synnedsättning?
Att synnedsättningen i sig ofta inte är det största hindret. Hindren uppstår när omgivningen inte är tillgänglig eller när förväntningarna på barn med synnedsättning blir lägre än på andra barn.
Barn med synnedsättning har samma drömmar, intressen och möjligheter som andra barn. Men för att kunna leva ett självständigt liv som vuxen behöver de också få möjlighet att utveckla sin egen problemlösningsförmåga och tilltro till den egna förmågan. Ibland vill vuxna hjälpa till så fort ett hinder uppstår, men barn behöver också få pröva själva, göra misstag och hitta egna lösningar.
Rätt stöd handlar därför inte bara om att undanröja hinder, utan också om att ge barn med synnedsättning verktyg, kunskap och självförtroende att navigera i en värld som inte alltid är utformad för dem. Det är så självständighet byggs, steg för steg.
Vad gör SRF för att synskadade barn ska få sina rättigheter tillgodosedda?
SRF arbetar för att barn med synnedsättning ska få det stöd och de förutsättningar de behöver för att leva och utvecklas på samma villkor som andra barn.
Det handlar om mycket mer än skolan. Vi driver frågor om tillgång till habilitering, hjälpmedel, punktskrift, tillgängliga läromedel och anpassad litteratur. Vi arbetar också för att barn med synnedsättning ska kunna delta i fritidsaktiviteter, bygga sociala relationer och få en fungerande vardag där de kan vara delaktiga på samma villkor som sina jämnåriga.
Tillsammans med Unga med Synnedsättning (US) lyfter vi barns och ungas egna erfarenheter och perspektiv i kontakten med politiker, myndigheter och andra beslutsfattare. Vi talar inte bara för barn med synnedsättning, utan lyssnar också på dem och lär av deras erfarenheter. Barn och unga är experter på sina egna liv, och deras röster hjälper oss att förstå vilka utmaningar som finns och vilka förändringar som behövs.
Vi arbetar för att barn med synnedsättning ska få rätt stöd genom hela uppväxten så att de kan utveckla självständighet, tro på sin egen förmåga och vara rustade för vuxenlivet. Vi lyfter också att många barn i dag har flera funktionsnedsättningar samtidigt. Stödinsatser måste därför utgå från hela barnets situation och individuella behov.
Alla barn är olika, men alla har samma rätt att få de förutsättningar som krävs för att utvecklas, vara delaktiga och nå sin fulla potential, utan att begränsas eller diskrimineras på grund av en synnedsättning.
Dela dina erfarenheter med oss
För att kunna driva rätt frågor behöver vi också lyssna på dem som berörs. Om du har erfarenheter, idéer eller berättelser om hur det är att växa upp med synnedsättning i dag får du gärna dela dem. Vi tar gärna emot exempel på sådant som fungerar bra, men också hinder och problem som barn möter i exempelvis skolan, habiliteringen eller på fritiden. Era erfarenheter hjälper oss att förstå vilka frågor som behöver prioriteras och drivas vidare för att barns rättigheter ska bli verklighet i vardagen.
Dela dina erfarenheter genom att mejla till anders.ziethen@srf.nu.