Brist på lagstöd ändrar SPSM:s utredningar – barn kan få vänta längre på stöd i skolan
Den sista september slutar SPSM med de delar av sina utredningar som innefattar hälso- och sjukvård. För barn som behöver stöd i skolan kan det innebära fler kontakter och längre väntan på att få rätt hjälp. Samtidigt är sista ordet i frågan inte sagt. SPSM utreder nu vägen framåt.
SPSM har tidigare kunnat göra både pedagogiska och medicinska/psykologiska delar av en utredning på samma ställe. Nu försvinner den möjligheten. Barnen behöver i större utsträckning få de medicinska delarna gjorda inom sin egen region eller elevhälsa – vilket kan innebära längre vägar till stöd, befarar såväl SPSM som Synskadades Riksförbund och Unga med synnedsättning.
– Vissa regioner kommer att ha en elev med den här typen av stödbehov var tionde år. Därför är nationellt täckande spetskompetens centralt för att barn ska få likvärdiga möjligheter i skolan. När ansvaret nu flyttas från en statlig myndighet till enskilda regioner finns en klar risk att regionerna var för sig inte har den kompetens som behövs för att se helheten, säger Anders Ziethén, intressepolitisk handläggare på Synskadades Riksförbund.
Saknade lagstöd
Bakgrunden till förändringen är en rättsutredning som SPSM har gjort. Slutsatsen är att myndigheten har stöd för att genomföra specialpedagogiska utredningar, men saknar lagstöd för psykologiska, logopediska och andra medicinska utredningar som innebär hälso- och sjukvård. Från den 30 september får SPSM:s psykologer och logopeder därför inte längre genomföra den typen av tester och bedömningar. När sådana behövs ska myndigheten i stället förlita sig på underlag från regionerna och elevhälsan. Den legitimerade personalen ska fortsatt bidra med sin kompetens i det specialpedagogiska arbetet.
SPSM drar liknande slutsatser som Synskadades Riksförbund i sin barnrättsprövning, rapporterar Vi Lärare som hänvisar till uppgifter från Altinget. Det gäller bland annat barn med dövblindhet, synnedsättning, kombinerade funktionsnedsättningar och grav språkstörning. När ansvaret för de medicinska delarna flyttas till regionerna kan skillnader i tillgång till specialistkompetens och väntetider leda till försenat stöd och påverka barns rätt till en likvärdig utbildning, enligt myndighetens bedömning.
Utreder vägen framåt
SPSM anser att de behöver överväga undantag i situationer där kommuner eller regioner saknar kapacitet. Något beslut om sådana undantag är ännu inte fattat. SPSM utreder samtidigt konsekvenserna och hur verksamheten ska organiseras framöver och detta arbete ska vara klart senast den 5 oktober.
Myndigheten förtydligar att det fortfarande går att skicka in en förfrågan om specialpedagogiskt stöd. Samtidigt ser de över hur de specialpedagogiska utredningarna ska genomföras framöver. I översynen övervägs om Myndigheten ska ansöka om att få det uppdrag som de idag saknar – att genomföra hälso- och sjukvård inom ramen för specialpedagogiska utredningar. Men att hitta framtidens lösning kan ta tid, framför allt om regeringen i sin tur väljer att utreda. Därför uppmanar Synskadades Riksförbund att sjösätta en tillfällig lösning.
– För att barn inte ska falla mellan stolarna medan frågan bereds krävs en robust tillfällig lösning innan ett nytt permanent sätt att göra det här är på plats. En sådan lösning behöver utformas utifrån vad som är juridiskt möjligt inom ramen för myndighetens nuvarande uppdrag, säger Anders Ziethén, intressepolitisk handläggare på Synskadades Riksförbund.