Anne-Maj från Västanvik i Leksand har varit dövblind sedan barndomen och kommunicerar via taktilt teckenspråk. I höstas fick hon en allvarlig diagnos: obotlig cancer med spridning i kroppen. Hon är sjukskriven från sitt arbete som lärare och får palliativ vård i hemmet. Trots det fick hon avslag på sin ansökan om personlig assistans från Leksands kommun, som ansåg att hon ”klarar stora delar av sin livsföring själv” rapporterar Dalademokraten.

– Jag blev både ledsen och arg och kan inte förstå kommunens beslut, säger Anne-Maj, som kommunicerar med taktilt teckenspråk.

Att leva med dövblindhet innebär redan stort beroende av omgivningen, och cancerdiagnosen har förvärrat situationen.

– Jag kan inte se vad som sker omkring mig och det gör mig väldigt otrygg. Jag kan exempelvis inte själv slå larm när jag behöver vård akut. Min funktionsnedsättning gör mig socialt isolerad och jag mår väldigt dåligt av det.

Närstående betalar priset

Anne-Maj är nu helt beroende av sin make, som också är döv, eller stöd från sina döttrar. Det har lett till stress och utbrändhet i familjen.

– Jag går med ständigt dåligt samvete och blir ledsen över hur det påverkar mina döttrars liv. De måste få planera för framtiden och gå vidare i livet.

Personlig assistans skulle inte bara underlätta det praktiska i vardagen – det handlar också om rörelse, hälsa och en känsla av självständighet.

– Det behövs också för att jag ska kunna utöva vardagsmotion för mitt psykiska och fysiska välbefinnande. Jag älskar att komma ut i naturen och har ingen möjlighet till det i dag. Det är något som påverkar mig väldigt negativt.

Till familjen hör även labradoren Cyrra – hennes tidigare ledarhund, som nu är pensionerad och behandlas för obotlig cancer.

– Vi är i samma situation jag och Cyrra, konstaterar Anne-Maj.

– Hon finns alltid nära mig även nu när hon inte längre ledsagar. Den närheten kommer att försvinna när Cyrra inte längre finns och där har vi i dagsläget inte en god prognos.

Nytt hopp efter dom i Förvaltningsrätten

Förvaltningsrätten i Falun har nu gett Anne-Maj rätt. I sin dom den 24 juni bedömer rätten att hon tillhör personkrets 3 inom LSS och därmed har rätt till stöd och service.

– Jag skulle kunna handla och kanske se en utställning. Få lite livskvalitet den tid jag har kvar.

Leksands kommun meddelar att man nu ser över ärendet utifrån domen.