Ny forskning: Rädsla för Försäkringskassan hindrar politiskt engagemang
En ny svensk forskningsstudie visar att rädslan för att förlora sin ersättning från Försäkringskassan kan få personer med sjukdom eller funktionsnedsättning att avstå från att engagera sig politiskt. Vi på Synskadades Riksförbund känner igen problematiken.
Att demonstrera, uttala sig i medier eller engagera sig i en förening kan väcka oro hos personer som är beroende av sjukförsäkringen. De är rädda för att aktiviteterna ska tolkas som bevis på att de kan arbeta, och därmed påverka deras rätt till ersättning.
Det visar forskarna Mikael Mery Karlsson och Niklas Altermarks nya studie, publicerad i tidskriften Critical Social Policy (extern länk).
Studien bygger på intervjuer med elva kroniskt sjuka personer som är engagerade i protester mot försämringar i sjukförsäkringen. Forskarna har också följt diskussioner i flera grupper på sociala medier.
Resultaten visar att osäkerheten kring Försäkringskassans bedömningar påverkar hur människor väljer att engagera sig. Vissa avstår från att delta i protester, medan andra väljer att vara anonyma, eller begränsar sitt engagemang.
Forskarna har inte kunnat fastställa att någon faktiskt förlorat sin ersättning på grund av politiskt engagemang, men rädslan för att det skulle kunna hända är tillräcklig för att människor ska dra sig undan.
Försäkringskassan vägde in ideellt engagemang vid prövning av sjukersättning
En som fått erfara hur föreningsengagemang kan vägas in vid bedömningen av arbetsförmåga är Maria Wilhelmsson, som har en grav synnedsättning.
År 2022 uppmärksammades hennes fall i medierna. Maria arbetade då 75 procent som löneadministratör och hade ansökt om sjukersättning för resterande 25 procent, eftersom hennes synnedsättning gjorde hennes arbete mycket krävande.
Men Försäkringskassan lyfte hennes ideella engagemang i SRF:s festkommitté som ett skäl för att inte bevilja ersättningen. Engagemanget bestod bland annat av digitala möten ungefär en timme i månaden.
Maria fick avslag på sin ansökan och valde senare att lämna sitt uppdrag i festkommittén. Ärendet prövades också i domstol, där hon slutligen fick avslag, men då av andra skäl än sitt ideella engagemang.
Redan då beskrev SRF:s förbundsjurist Anna Quarnström frågan som en ödesfråga för organisationen.
– 50 procent av våra medlemmar jobbar inte för att arbetsmarknaden är så tuff och en stor del har sjukersättning. Vår organisation bärs upp av våra medlemmar. Skulle Försäkringskassan säga att de inte får vara medlemmar och engagera sig, då har vi snart inte någon organisation, sa hon till tidningen Arbetet.
Frågan om ideellt engagemang och sjukersättning är fortfarande aktuell. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) granskar nu hur Försäkringskassan tillämpar reglerna för ideella åtaganden vid sjuk- och aktivitetsersättning. Granskningen ska redovisas senast i maj 2027.
Rädsla att förlora ersättning kan hindra politiskt deltagande
Den nya studien visar hur rädslan för att förlora sin försörjning kan få konsekvenser även för demokratin.
När människor inte vågar protestera mot beslut som påverkar deras liv riskerar deras perspektiv att saknas i samhällsdebatten. Det kan också göra det svårare för organisationer att samla människor och driva frågor som rör deras rättigheter.
– Det är också ett problem för samhället. Det är mycket kunskap som går förlorad i sjukförsäkringspolitiken. Vi förlorar många erfarenheter som skulle vara jätteviktiga för att en bättre sjukförsäkring för alla. Istället blir folk rädda och tysta, säger Mikael Mery Karlsson i en intervju med HejaOlika.
Forskarna menar därför att konsekvenserna av en striktare sjukförsäkring inte bara handlar om ekonomi och levnadsvillkor, utan också om människors möjligheter att göra sina röster hörda.