Nytt projekt arbetar mot funktionshindersrelaterat våld
Utåt sett såg det ut som att familjen levde i en idyll, men inom hemmes väggar var våld och hot en del av vardagen. ”Annika” kallades för missfoster, blindstyre och hotades om att brännas inne och bli påkörd med bilen.
I dag, på internationella kvinnodagen, vill vi passa på att upplysa om ett viktigt ämne: funktionshindersrelaterat våld.
Trevlig och snäll mot andra
SVT Nyheter har intervjuat en kvinna med synnedsättning som kallas ”Annika”, som egentligen heter något annat. Hon levde till en början med en kärleksfull och omtänksam man, men efter att paret fått barn förändrades relationen. Han gjorde narr, pratade kränkande och hotade. När han drack alkohol övergick våldet till att bli fysiskt – en gång så allvarligt att han sprang efter ”Annika”, skakade henne, skrek och kastade ner henne på golvet. Hon grävde ner huvudet i täcket och grät för att barnen inte skulle höra.
När hon miste synen fick hon höra av folk omkring att det ”var jobbigt för hennes man att ha henne”.
– Han var så himla trevlig och snäll mot alla andra men här hemma var han inte det. Jag tänkte att det är kanske jag som som gör fel, jag började rannsaka mig själv väldigt mycket, säger ”Annika” till SVT Nyheter.
Mannen tyckte om att skrämmas, berättar hon. Han kunde exempelvis låtsas att kan skulle köra på ”Annika” med bilen eller att han skulle bränna henne inne.
Funktionshindersrelaterat våld – inte bara fysiskt
Det finns flera olika typer av våld som ryms inom begreppet funktionshindersrelaterat våld. Det kan vara fysiskt, men också psykiskt, sexuellt eller ekonomiskt. Projektet Funktionsmakt, som drivs av kvinnojouren i Uppsala med finansiering av Länsstyrelsen, jobbar mot detta. Projektet fokuserar på våld mot kvinnor med funktionsnedsättningar, med syfte att öka kunskapen om funktionshindersrelaterat våld hos yrkesverksamma.
Dylan Rockman på Uppsala kvinnojour berättar för SVT Nyheter att våldet vissa gånger är svårare att identifiera än andra. Till exempel kan det handla om att en partner tar beslut över en person med funktionsnedsättnings huvud. Det kan tolkas som att partnern bara vill hjälpa till.
– Men det är funktionshindersrelaterat våld att man inte låter personen föra sin egen talan, säger hon.
Funktionsnedsättningen gör det lättare att ta över kontrollen och makten
”Annika” har lämnat mannen som utsatte henne för våld. När hon idag resonerar kring det som hänt henne så tror hon inte att våldet och hoten i grunden berodde på funktionsnedsättningen, men att den gör det lättare att ta över kontrollen och makten.
– Det är aldrig synd om någon som lever med en person med en funktionsnedsättning, för alla har ett val, säger hon till SVT Nyheter.
Se inslaget och läs artikeln här (extern länk).
Relaterad läsning:
I samband med internationella kvinnodagen förra året skrev Niklas Mattsson och Tiina Nummi Södergren från Synskadades Riksförbund i en debattartikel i Altinget att kvinnor med funktionsnedsättning ofta glöms bort i jämställdhetsdebatten, trots att de har sämre möjligheter till ekonomisk och social frihet. De hänvisar i artikeln till forskning som visar att kvinnor med funktionsnedsättning löper större risk att utsättas för våld och menar att bristande stöd från samhället, till exempel ledsagning och färdtjänst, kan göra det svårare att lämna destruktiva relationer.
Läs hela debattartikeln här (extern länk).