Vi använder nödvändiga kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera.
Vi använder även kakor för besöksstatistik och marknadsföring. Det gör vi för att förbättra vår kommunikation, ge dig en bättre användarupplevelse och möjliggöra individanpassad marknadsföring. Du kan läsa mer om det här på Googles webbplats.
Du väljer själv vilka kakor du accepterar, utöver de nödvändiga. Du kan alltid ändra eller dra tillbaka ditt samtycke genom att klicka på ”Inställningar för kakor” längst ner på vår webbplats.
Inställningar för kakor
Du kan alltid ändra eller ta tillbaka ditt samtycke genom att klicka på ”Inställningar för kakor” längst ner på vår webbplats.
För tidig födsel är fortfarande en av de vanligaste orsakerna till synskador hos barn säger Ann Hellström, professor i barnögonsjukdomar.
Prematurdagen 2025
Internationella prematurdagen infaller den 17 november varje år, och vi uppmärksammar våra minsta medborgare, de för tidigt födda barnen. För tidig födsel har historiskt varit en av de vanligaste orsakerna till synskador, men hur ser det ut idag? Vi ställde några frågor till Ann Hellström, professor i barnögonsjukdomar vid Drottning Silvias barnsjukhus.
1. Är prematur födsel fortsatt en betydande riskfaktor för synnedsättning?
Svar: Det är fortsatt en av dom vanligaste orsakerna till synnedsättning hos barn. Av de barn som föds före vecka 28 i Sverige har ungefär 40 till 60 procent problem med synen eller ögonen. Vid 12 års ålder har 4,5 procent bestående synskador som inte är behandlingsbara.
2. På vilket sätt kan synskador hos för tidigt födda barn förebyggas?
Svar: Genom en god neonatalvård. Det innebär bland annat en välmonitorerad syrgastillförsel. Det är viktigt att barnet tidigt får bröstmjölk och att man tillför viktiga fettsyror. Man bör göra allt för att undvika blodförgiftning, och försöka att begränsa blodprovstagning och transfusioner för att bevara barnets eget blod.
3. Sverige utmärker sig genom att rädda barn födda så tidigt som i vecka 22. Vad tycker du om det?
Svar: Jag tycker att om vi har den rutinen så bör vi kontinuerlig följa upp hur det går för de barnen. Vi ska ge dem så bra omhändertagande och behandling som möjligt eftersom risken är stor för långsiktiga komplikationer i flera organsystem hos dessa barn.