Punktskriftens dag 2026 - låt oss personrösta med punktskrift
Den 4 januari uppmärksammas punktskriftens dag – samma datum som Louis Braille föddes 1809. Synskadades Riksförbund (SRF) vill att punktskriften får större plats i årets riksdagsval, så att synskadade äntligen kan utöva sin grundlagsskyddade rätt till valhemlighet.
– En del betraktar kanske punktskriften som en relik som spelat ut sin roll i dagens tekniktäta samhälle. Så är det absolut inte, punktskriften behövs lika mycket idag som förr, säger Niklas Mattsson, ordförande för Synskadades Riksförbund.
År 1825 skapade Louis Braille grunden till det som idag är det moderna punktskriftsalfabetet. Traditionellt läses punktskrift med fingertopparna på lite tjockare papper, och på samma sorts papper kan punktskriftsanvändare skriva med verktyg som skrivstift och reglett. Men punktskriften kan också användas tillsammans med de flesta digitala hjälpmedel som finns idag.
– Jag använder punktskrift när jag skriver både på datorn och mobiltelefonen. Och precis som många andra blinda använder jag mig av såväl punktskrift som text-till-tal när jag läser, säger Belmina Koca, sakkunnig inom bland annat digitalisering och punktskrift på SRF.
Punktskriften har också en demokratisk funktion, inte minst under valår. Som synskadad har du möjlighet att beställa valmaterial i punktskrift från Valmyndigheten, innehållande valsedlar i kuvert med partinamnen i punktskrift. Men om du som synskadad vill personkryssa någon behöver du ta hjälp av någon som ser. I praktiken har alltså inte synskadade samma grundlagsskyddade rätt till valhemlighet som personer med synen intakt.
– Vi är över 100 000 synskadade i Sverige och det här är ett demokratiskt problem för oss. Det finns en anledning till att valhemligheten är reglerad i grundlagen. Vi ska inte behöva uppge hur vi röstar eller varför vi gör det, säger Niklas Mattsson.
I slutet av maj i år tändes ett hopp då regeringen överlämnade en proposition om stärkt säkerhet och tillgänglighet vid val. Propositionen är baserad på 2020 års valutredning som innehåller förslag om hur synskadade ska kunna rösta med bevarad valhemlighet. Det finns prototyper för verktyg som skulle kunna göra det möjligt, som har tagits fram tillsammans med forskningsinstitutet RISE.
– Med mindre än nio månader kvar till valet ter sig det dock osannolikt att dessa verktyg kommer att bli klara. Vi vill därför att listorna för personröster ska tas fram i punktskrift, som ett första steg. Det är inte acceptabelt att en demokratisk rättighet i Sverige inte gäller alla, säger Niklas Mattsson.
Texten är från ett pressmeddelande publicerat i Synskadades Rikförbunds nyhetsrum hos Cision (extern länk).