”Sverige ska ha ett motståndskraftigt betalningssystem” skriver regeringen i ett pressmeddelande. De har lämnat in en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter. De föreslår också att bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter, och att bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning för företag. 

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman i pressmeddelandet.

”Borde omfatta fler aktörer”

Synskadades Riksförbund ser positivt på regeringens proposition.

– Jag tycker det är jättebra att matbutiker, som är någonting nödvändigt för de flesta av oss, tvingas se till att det är möjligt att betala på flera sätt. Det finns många betalmetoder idag som inte fungerar för många av våra synskadade medlemmar, säger Belmina Koca, intressepolitisk handläggare på SRF, och syftar bland annat på tjänster som betalterminaler utan fysiska knappar, Swish eller Klarna.

Hon ser samtidigt brister i regeringen förslag.

– Det är en bra början men borde egentligen omfatta fler aktörer. Så fort det har med betalning att göra borde det finnas flera sätt att betala på. Det kan du i andra länder. Sverige ligger före med digitaliserade betalmetoder, på gott och ont. Just nu är det mycket på ont eftersom vi utesluter människor.

Regeringen menar att det finns stora risker med digitaliseringen av samhället. En av dem är just det digitala utanförskapet, inte minst bland äldre. En annan är cyberattacker och andra störningar, som kräver motståndskraft. Den kraften kan bestå i att människor använder olika betalningsalternativ i vardagen, menar regeringen.

Förslaget kritiseras av Lagrådet och ”Kontantupproret”

Förslaget sträcker sig bak till början av 2024, då regeringen tillsatte en utredning om hur kontantsystemet skulle värnas. Det hela resulterade i förslag om tre åtgärder. Förutom en lagstadgad skyldighet för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontakter, fanns krav på att offentliga aktörer ska acceptera kontanter för tjänster som tillgodoser allmänna intressen. Det kan handla om körkort, vårdavgifter med mera. Det fanns också ett krav på utökat ansvar för Riksbanken att skydda kontantsystemet.

När lagrådsremissen kom i december 2025 hade förslaget urvattnats rejält. Kvar var bara kontantkravet på livsmedelsbutiker och apotek. Lagförslaget har därför mött skarp kritik av Lagrådet, som tycker att det är tandlöst och i praktiken onödigt. 

Förslaget har också mött kritik av Björn Eriksson, ordförande i organisationen Kontantupproret, som menar att offentliga aktörer måste omfattas tydligt. Risken är annars att lagen i sin nuvarande urformning bara blir en pappersprodukt som få bryr sig om, skriver han i en debattartikel. Eriksson tycker inte att ansvaret för kontantkedjan ska falla på den enskilde.

Läs regeringens pressmeddelande här (extern länk).

Läs Björn Erikssons debattartikel här (extern länk).