Redan 2010 uppmärksammade Sveriges Radio att personer med synnedsättning tvingades be om hjälp i vallokalen och därmed inte kunde rösta hemligt. Fyra val har passerat sedan dess.

Lennart Karlsson, intressepolitisk handläggare på Synskadades Riksförbund, har av och till arbetat med frågan. Han menar att försöken att göra dagens valsedelsystem mer tillgängligt har gjort röstningen enklare för synskadade, men ändå inte löst huvudproblemen.

– Man har försökt att skapa valhemlighet för synskadade inom det system vi har i dag. Synskadade kan beställa hem särskilt valmaterial med punktskriftsmärkning och det gör det möjligt att självständigt rösta på önskat parti. Men att personrösta med bevarad valhemlighet är fortfarande inte löst på något bra sätt. Därför har vi behövt jobba mot politiken. Det går inte att lösa personröstning med nuvarande förutsättningar, utan det kräver större förändringar, säger Lennart Karlsson.

Ett arbete som stoppades

År 2016 uppmanade riksdagen regeringen att ta fram en lösning så att synskadade skulle kunna rösta med bevarad valhemlighet i valet 2022. Men 2020 års valutredning blev klar först i början av 2022 – för sent för att hinna utveckla en praktisk lösning.

I juni samma år fick Valmyndigheten och forskningsinstitutet Rise i uppdrag att ta fram nya hjälpmedel för röstning. Rise hade tillsammans med målgruppen och 2020 års valutredning arbetat fram tre möjliga lösningar och börjat undersöka deras tekniska genomförbarhet.

Men i november 2022 ströps finansieringen och projektet pausades. Den nytillträdda regeringen och Sverigedemokraterna ville i stället se över hela valsedelsystemet.

Ny utredning – men ingen heltäckande lösning till valet 2026

I februari 2024 tillsatte regeringen en parlamentariskt sammansatt kommitté för att utvärdera och överväga förändringar av valsedelsystemet. I uppdraget ingår skyddet för valhemligheten för personer med synnedsättning.

Kommittén lämnade ett delbetänkande i januari 2026. I slutbetänkandet ska den bland annat gå närmare in på förutsättningarna för att personer med funktionsnedsättning ska kunna genomföra fria och hemliga val.

För blinda finns i dag ett sätt att personrösta utan att behöva avslöja sin röst för någon annan: att använda punktskrift. På en partivalsedel utan förtryckta namn går det att skriva kandidatens namn i punktskrift. Den som använder en helt blank valsedel behöver skriva både partiets och kandidatens namn.

Men inte heller detta garanterar fullständig valhemlighet. En person som exempelvis använder vit käpp kan riskera att bli igenkänd som den väljare som lämnat in en valsedel med punktskrift.

För framtiden finns andra tekniska lösningar att inspireras av. Röstningshjälpmedlet McGonagle Reader har testats i Storbritannien och på Irland. Det använder bland annat taktila markeringar och ljud för att väljaren självständigt ska kunna markera rätt kandidat.

– Det finns alltså tekniska lösningar, både Mc Gonagle och en liknande svensk valsedelsläsare, som Rise höll på att ta fram. Om politikerna bara kan bestämma sig så kan vi få fungerande system för Sverige också, men det kräver politisk vilja och att det värderas i vår demokrati att alla kan rösta hemligt, säger Lennart Karlsson.

En grundläggande demokratisk rättighet

I väntan på det har en förändring i vallagen tråkigt nog försämrat valhemligheten. En röstmottagare måste från och med årets val bevittna röstningen för den som har med sig en assisterande person till vallokalen. Det innebär att två personer istället för en kan se hur man röstar. 

För Synskadades Riksförbund är kravet tydligt: synskadade ska kunna rösta självständigt och med bevarad valhemlighet.

– Att kunna rösta hemligt är en grundlagsfäst rättighet, och att synskadade i dag inte omfattas av detta, mer än 100 år efter att vi fick allmän rösträtt, gör en förbannad. Att en så här självklar sak ska behöva ta så lång tid och kräva så mycket arbete längs vägen känns orimligt, säger Lennart Karlsson