Skolor saknar kunskap om hedersrelaterat våld mot elever med funktionsnedsättning
Skolväsendet saknar rutiner för att upptäcka hedersrelaterat förtryck mot personer med funktionsnedsättning. Det visar en ny kartläggning från Myndigheten för delaktighet, MFD.
Bara en av de skolor som MFD intervjuat har en handlingsplan för att förebygga och upptäcka hedersrelaterat våld och förtryck. Ett fåtal skolor lyfte frågan som en del av andra dokument, till exempel i sin likabehandlingsplan eller krisplan. Studien, gjord av Myndigheten för delaktighet (MFD), bygger på intervjuer med ett stort antal anpassade grund- och gymnasieskolor samt komvux som anpassad utbildning.
En sårbar grupp elever
Unga med funktionsnedsättning är mer sårbara än andra unga, slår myndigheten fast i ett pressmeddelande. Elever med intellektuell funktionsnedsättning kan till exempel ha begränsad förmåga att förstå sociala normer och sin egen utsatthet, vilket gör det svårare att söka hjälp och skydda sig. Skolan spelar en central roll i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck och personalens närhet till eleverna är avgörande när det kommer till att i god tid upptäcka tecken.
”Skolorna behöver tydliga rutiner”
Det saknas även en strukturerad samverkan mellan skola och socialtjänst. Ingen av de skolor som MFD pratat med uppger att de har en gemensam samverkansplan med socialtjänsten.
– Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck behöver genomsyra hela skolans verksamhet, från ledning till arbetslag. Skolorna behöver tydliga rutiner, uppföljning och bättre kunskap om läroplanernas skrivningar kring hedersrelaterat våld och förtryck, så att kunskapen används i undervisningen i större utsträckning, säger Serine Gunnarsson, utredare på MFD.