SRF på Bokmässan: Okänt stöd kan öppna folkbildningen för fler
Förra veckan stod folkbildning som tema på årets bokmässa i Göteborg. För oss på Synskadades Riksförbund blev det ett tillfälle att nå ut till utbildarna och berätta om en möjlighet som kan göra stor skillnad för personer med synnedsättning – men som få känner till.
Folkbildningens idé föddes ur ett demokratiskt löfte: kunskap ska inte vara förbehållen en elit. Men detta kan inte uppnås om alla inte kan ta del av den.
Synskadades möjlighet till folkbildning, till exempel att gå på folkhögskola eller delta i en studiecirkel, handlar om demokrati och allas rätt till delaktighet på lika villkor. Det motverkar utanförskap för gruppen, menar Ann Lundkvist, som arbetar med studiematerial på SRF.
– Att vara synskadad idag kan innebära att hantera hinder som uppstår av att samhället har dragit in på ledsagning och färdtjänst och detta påverkar möjligheten till folkbildning. Jag är glad att det finns en möjlighet att få tillgängligt studiematerial på det läsmedium man behöver, så att det inte blir ytterligare ett motstånd, säger hon i mässans vimmel.
Det ringar in syftet till varför hon är här. Vid hennes sida står såväl SRF:s kanslichef Jenny Ögren som Gunilla Söderström, verksamhetschef för Medlem och Organisation.
Att delta i sammanhang likt detta ger en unik möjlighet att berätta för folkhögskolor, studieförbund och andra utbildningsanordnare om SRF studiematerials uppdrag: att för Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, ta fram tillgängligt studiematerial för personer med synnedsättning, helt utan kostnad för utbildaren. Det enda studieförbunden behöver göra är att veta att resursen finns och beställa materialet som behövs.
En resurs som gör skillnad
För utbildningsanordnare är det en utmaning att göra studiematerial tillgängligt för personer med synnedsättning, och det kräver resurser som de inte alltid har, vittnar Gunilla Söderström.
– Vår största utmaning är att sprida ordet, för om utbildarna inte vet att vi finns så kommer det inga beställningar. Många folkhögskolor tror att det är krångligare än vad det är att ta emot en studerande med synnedsättning. De vet inte hur de ska anpassa sitt material och vet inte heller att vi finns där för att hjälpa till med det, säger hon.
Hon vet vad hon pratar om. Som tidigare verksamhetschef för Medborgarskolan i Stockholm hade hon inte heller kännedom om SRF:s studiematerial. Hon tror att det beror på att studieförbunden ofta är uppdelade på olika enheter över hela landet, vilket gör det svårt för information att nå hela organisationen. Nu vill hon använda sina kontakter för att skapa förändring.
– Det är viktigt att vara här idag. Här kan vi ge många kunskap samtidigt, knyta kontakter och visa att vi finns.
"Resursen bidrar till att vi kan uppfylla vårt uppdrag"
Vi gör ett test. Vi tar oss till Medborgarskolans monter där Gunilla får träffa sin efterträdare Lisbet Säll och ställer frågan: Vet du om att SRF, via SPSM, har regeringens uppdrag att anpassa studiematerial för folkbildare som har deltagare med synnedsättning?
Svaret blir att det här är ny information och att hon ser att behovet finns, men också att det är resurskrävande att tillgängliggöra studier för personer med normbrytande funktionalitet. Hon lyfter ett exempel: I de fall som en teckentolk behövs måste utbildaren bekosta både teckentolken och studieledaren, och det är en tuff kostnad att ta.
