Välkomna till Ordförandenytt nummer 4 2026!

En härlig sommar övergår snart i sensommar. Man får dra ut på det ljuvliga så länge det går, eller hur? Hoppas ni också har kunnat ladda upp för en höst fylld av viktiga insatser och möten. Vi har ytterligare några dagar på oss inför valet att försöka påverka de som kandiderar till olika förtroendeuppdrag i vårt land. Om de inte ännu vet vad som är viktigt för synskadade ska vi informera de om det. Sedan när valet är över kommer vi inte pusta ut, då kommer vi fortsätta vårt trägna arbete för ledsagning, färdtjänst, rehabilitering och arbete för synskadade. I hela Sverige kommer de nyvalda att möta synskadade som påminner de om att de lovat att förbättringar ska ske.

I detta nummer får ni läsa om en del som hänt under sommaren och vad vi planerar inför hösten.

Och glöm nu inte vad jag brukar säga. I SRF ska vi ha roligt och vi tar hand om varandra. Det brukar heta, den som har roligast vinner. Så säg ett vänligt ord, ge ut en kram till någon som behöver det, om man blir bra mottagen vill man komma tillbaka. Och då har vi gjort något bra.

Trevlig läsning!
Niklas Mattsson
Förbundsordförande

Våra valfrågor – Frihet ska synas och kännas

Synskadades riksförbund driver tre viktiga frågor i valet. Vårt budskap är att frihet ska synas och kännas. Tre frågor som är avgörande för synskadades Frihet och självständighet.

1. Färdtjänsten ska ge frihet – inte begränsningar

Ingen ska förlora möjligheten att arbeta, studera eller delta i samhället för att färdtjänsten inte fungerar. När rätten till färdtjänst bedöms måste hela resan räknas – från dörr till dörr. Synskadade ska inte utsättas för fara för att kunna röra sig i samhället.

Vad krävs nationellt?

Sverige behöver en modern och rättssäker färdtjänstlag. I dag leder otydliga regler och olika tolkningar till ojämlikhet och godtycke.

SRF kräver att

  • riksdagen ändrar lagen så att färdtjänsten blir mer likvärdig i hela landet
  • lagen slår fast att orienteringssvårigheter är skäl att få färdtjänst
  • lagen följer FN:s funktionsrättskonvention, där rätten att resa när man själv väljer och till rimlig kostnad betonas.

Vad krävs regionalt/kommunalt?

I väntan på en modern och rättssäker lag kan regioner och kommuner själva göra viktiga förbättringar.

SRF kräver att

  • Synskadade ska kunna resa spontant med färdtjänst och själva bestämma när på dygnet resan ska göras
  • En ledsagare ska kunna följa med synskadade resenärer utan kostnad
  • Färdtjänstresor ska (i enlighet med Funktionshinderkonventionen) ha en rimlig kostnad, med ett särskilt avgiftstak för resor till arbete och studier.

2. Ledsagning ska ge delaktighet på lika villkor

Ledsagning är avgörande för att synskadade ska kunna leva självständigt och delta i samhället. Ändå nekas allt fler det stöd de behöver och riskerar isolering och att förlora sin frihet. Sverige behöver en lag som garanterar rätt till ledsagning utifrån personens behov – oavsett var i landet man bor.

Vad krävs nationellt?

Eftersom synskadade idag utestängs från LSS och socialtjänstlagen inte garanterar en väl fungerande ledsagning, behövs ny lagstiftning.

SRF kräver att

  • en ny lag införs som säkrar en väl fungerande ledsagning för synskadade i hela landet
  • I lagen ska framgå att ledsagningen ska utformas efter den enskildes behov och önskemål
  • Ledsagning ska, precis som insatser inom LSS, vara kostnadsfri

Vad krävs kommunalt?

Kommunerna kan i sina riktlinjer bestämma hur ledsagningen ska utformas. Till exempel att den ska bidra till full delaktighet, i linje med målet för den svenska funktionshinderpolitiken.

SRF kräver att

  • Kommuner utformar ledsagningen utifrån synskadades individuella behov och önskemål
  • Synskadade ges inflytande över valet av ledsagare
  • Kommunal ledsagning ska vara kostnadsfri.

3. Rehabilitering är nyckeln till självständighet

Sverige saknar en strategi för ögonvården. Dessutom ser förutsättningarna för habilitering och rehabilitering olika ut över landet. Goda möjligheter till stöd, träning och hjälpmedel för synskadade måste finnas– oavsett bostadsort.

Vad krävs nationellt?

Utan nationell styrning riskerar ojämlikheten att växa. Synskadade i hela landet måste få ett gott stöd till ett självständigt liv.

SRF kräver att

  • ögonvård och rehabilitering stärks genom att en nationell strategi antas
  • nationella riktlinjer tas fram för habilitering och rehabilitering med syfte att stärka synskadades självständighet
  • en akademisk utbildning för synpedagoger inrättas för att säkra framtidens kompetens.

Vad krävs regionalt?

Regionerna ansvarar för rehabiliteringen, men många får i dag för lite stöd, för sent eller inget stöd alls. För att synskadade ska kunna leva självständigt krävs att rehabiliteringen prioriteras och att insatserna blir tillgängliga för fler.

SRF kräver att

  • synskadade får rätt till regionala insatser som stärker självständigheten, bland annat träning i digital teknik, förflyttning och vardags-
    sysslor
  • tillgången till digitala och fysiska hjälpmedel utökas
  • Insatserna ska vara kostnadsfria.

Inget av riksdagspartierna erbjuder ett tillgängligt valmaterial

Inget av riksdagspartierna erbjuder valmaterial på punktskrift eller i inläst form. Det visar sig efter en rundringning där SRF utgav sig för att vara en privatperson.

Under juli månad ringde vi runt till samtliga riksdagspartier för att få tag på tillgängligt valmaterial. Fredrik Stockhaus, intressepolitisk utredare på SRF, presenterade sig som privatpersonen Fredrik – helt blind, inte bra på internet eller digital kommunikation men nyfiken på partiets politik inför valet.

Syftet var att ta reda på om partierna har valmaterial eller information om sin politik i punktskrift på papper eller i inläst form. Resultatet är nedslående. Inget av de åtta riksdagspartierna kunde erbjuda ett tillgängligt valmaterial. I de flesta fall brast även den personliga servicen.

Fredriks rapport från rundringningen:

Socialdemokraterna

Inga besked. Två försök i växeln, därefter hänvisad till Västerås men inget svar efter tre försök under tre olika dagar.

Sverigedemokraterna

Inga besked. Hade ett långt samtal med en person om pdf-dokument på webben och varför det inte är ett fungerande alternativ för mig. Jag förklarade vad punktskrift på papper är. De har ej återkommit.

Moderaterna

Inga besked. Tre försök via växeln där jag fick höra att ”man skulle titta på min fråga”. De skulle återkomma via telefon men väntade fortfarande en månad senare.

Vänsterpartiet

Besked lämnat. De har en anonym AI-röst i växeln och mycket korta telefontider på eftermiddagarna. Efter ett par försök fick jag besked av en person att inget sådant material finns. Jag blev hänvisad till webben men förklarade att det inte är ett alternativ.

Centerpartiet

Inga besked. Ringde en fredag men skulle återkomma på måndagen. Inget svar då. Jag ringde igen under tisdagen men blev bortkopplad. Vid nästa försök blev jag kopplad till fyra personer. Ett meddelande lämnades till någon Gustav som skulle återkomma via telefon. En månad senare väntar jag fortfarande.

Liberalerna

Besked lämnat efter ett försök. Växeln har en dålig AI-röst och ingen personlig service alls. All kommunikation ska ske digitalt och jag blev enbart hänvisad till webben. Kunde inte förklara för någon att det inte är ett alternativ.

Kristdemokraterna

Inga besked. En trevlig växel med musik och information om plats i kön. Väljarservicen har öppet 9 till 11. Jag gjorde två försök under måndagen men blev bortkopplad, två försök under tisdagen med samma utgång. Gav upp.

Miljöpartiet

Inga besked. Växeln har öppet måndag, onsdag och torsdag klockan 10 till 12. Försökte under måndagen men gav upp efter att ha väntat 16 minuter. Försökte under tisdagen igen men blev bortkopplad. Gav upp.

Syncentralsundersökning 2026

Synskadades Riksförbund gjorde under våren 2026 en enkätundersökning bland regionernas syncentralschefer. Den beskriver stödet som ges till synskadade och hur cheferna bedömer kvalitet och innehåll. SRF ger ett antal förslag på brådskande förbättringar. Viktiga resultat och problem som måste få en lösning:

  • 100 procent av syncentralerna klarar vårdgarantin, och det är bra. Men väntetiden är för lång, särskilt för äldre. Väntan är svår att hantera och gör att rehabiliteringen blir sämre.
  • Det är 360 kronors skillnad mellan olika regioner för ett besök på syncentralen. Alltför många tar fortfarande ut avgift för till exempel vit käpp. Bara i fem regioner ingår synhjälpmedel i högkostnadsskyddet.
  • En fjärdedel av syncentralerna tränar synskadade på att använda e-legitimation. Bara en fjärdedel förskriver specialappar för synskadade, trots att man är beroende av digitala hjälpmedel.
  • Mer än en tredjedel av syncentralerna brister i att involvera patienten i uppföljningen. Bland annat finns inte rehabplaner som synskadade kan läsa. Patientmedverkan är centralt för att rehabilitering en ska lyckas.
  • En tredjedel av syncentralerna har inte anhörigverk samhet. Närstående måste få möjlighet att klara den nya situationen när en anhörig blir synskadad.
  • Tre fjärdedelar av syncentralerna har inte verksamhet för asylsökande. Var hamnar denna redan utsatta grupp när den unika verksamheten inte når dem?
  • Bara en fjärdedel av syncentralerna har återkommande brukarråd, och få sprider information från synskadades organisationer. Synskadade behöver träffa andra för att stärkas och lära av varandra. Då är organisationerna mycket viktiga. Brukarråd är viktiga för lärande och utvärdering.
  • Hälften av syncentralerna tycker att kompetensen om ledarhundar brister. Om inte synskadade får träna med ledarhunden minskar hundens betydelse som hjälpmedel.
  • De flesta syncentraler oroas av att inte kunna möta patientbehoven. Det finns risk för kompetensbrist efter pensionsavgångar och utbildning som saknas, både nu och framåt.

Vad måste göras?

  • Väntetiderna i synrehabiliteringen måste minska och äldre synskadade, som är flest och väntar längst, prioriteras.
  • Sverige måste få en akademisk synrehabiliteringsutbildning, och regionerna behöver ta fram planer för kompetenshöjning och rekrytering.
  • Ett nationellt kunskapscenter för synrehabilitering måste startas och riktlinjer för synrehabiliteringen antas.
  • Avgifterna måste bort för synrehabilitering och likvärdigheten öka mellan regionerna.
  • Patienten behöver bli mer delaktig i sin rehabilitering. Det finns redan riktlinjer för det som regionerna måste börja följa.
  • För bättre kvalitet och kunskap måste samverkan utvecklas med synskadeorganisationerna. Här behövs dialog och tydliga former för samarbete.
  • Anhöriga måste inkluderas i synrehabiliteringen för bättre resultat. De flertal regioner som saknar närståendeverksamhet måste starta det.
  • Digital utrustning och specialappar för synskadade måste kunna förskrivas även om de finns på den öppna marknaden. Det krävs ökad kompetens i att ge synskadade digital utbildning.
  • Regionerna måste reda ut vart asylsökande och nyanlända synskadade tar vägen efter som den verksamhet som finns oftast inte når dessa personer.
  • Kompetensen att träna synskadade ledarhundsförare i orientering måste förbättras. Det är regionernas ansvar sedan 2024.

Sommarläger för barn och ungdomar

Sommarlägret 2026 på Ågestagården fylldes av skratt, gemenskap och nya upplevelser när 25 barn och ungdomar tillsammans med 11 engagerade lägerledare skapade sommarminnen för livet.

Varje morgon började med samling, sång, musik och en genomgång av dagens äventyr. Deltagarna solade, badade, paddlade kanot, testade SUP, spelade spel, bakade och utmanade varandra i musikquiz.

Under veckan gjordes även utflykter till Tyresta nationalpark där både hästar, kor och höns fanns att klappa på och till Smådalarögård för att äta glass och bada. Vi besökte även Jumpyard i Nacka som är fullt med studsmattor, klätterväggar och hinderbanor. Enligt tradition så hade vi allsång framför lägerelden, grillkväll och disco på schemat.

En rolig aktivitet var även sinnesjakten där deltagarna fick arbeta med alla sinnen utom synen och i stället lade vi till balanssinnet.

På våra läger får barnen träffa andra med liknande erfarenheter, bygga självförtroende, prova nya saker och känna gemenskap.

Var uppmärksamma på bluffmejl och nätfiske

Tyvärr fortsätter det att spridas falska mail som ser ut att komma från någon i SRF. Så om det dyker upp mail som verkar vara tveksamma ska ni inte svara på de eller följa länkar som finns i dessa mail. Det är oftast förbundsordförandes eller kanslichefens namn som används. Om ni får något ni är tveksamma på, så skriv ett eget mail till den det verkar komma från eller kontakta någon på datastöd för att kontrollera det.

Det kan handla om mejl eller sms där avsändaren försöker få oss att lämna ifrån oss information, inloggningsuppgifter eller BankID-uppgifter. Många av dessa meddelanden är välgjorda och bygger ofta på att vi människor är lösningsorienterade, hjälpsamma och vill agera snabbt när något verkar brådskande. Därför är det viktigt att vi påminner varandra om att stanna upp.

Ett enkelt råd:

Stanna upp, tänk efter och kontrollera en extra gång innan du klickar, loggar in eller lämnar uppgifter. Fråga gärna en vän eller kollega om det verkar rimligt innan du agerar. Det är bättre att tänka till, fråga någon än att vara snabb.

Nyckeln är att skapa några sekunders betänketid. Det ger hjärnan möjlighet att växla från att snabbt vilja lösa problemet till att i stället reflektera över om situationen verkligen är rimlig. Det är tråkigt att behöva påminna om sådant, men många har redan fått bluffmail som ser ut att komma från förbundsordförande eller kanslichefen. Om du blir osäker, radera mailet utan att göra något annat.

SPSM har pausat vissa utredningar – SRF bevakar frågan

Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, har tills vidare stoppat vissa nya utredningar vid sina resurscenter. Det gäller bland annat utredningar av elever som är blinda, dövblindhet eller har en synnedsättning. Både elever med och utan andra funktionsnedsättningar berörs också.

Bakgrunden är att SPSM har undersökt vad myndigheten enligt lagen får göra. Undersökningen visar att vissa delar av utredningarna räknas som hälso- och sjukvård, eftersom de utförs av legitimerad vårdpersonal så som sjuksköterskor och psykologer. SPSM:s nuvarande uppdrag från regeringen är inte tillräckligt tydligt för att myndigheten ska kunna fortsätta göra dessa delar. Utredningar som redan har påbörjats ska dock slutföras.

För SRF är det viktigt att SPSM:s samlade specialistkunskap kan användas även i framtiden. Vid Resurscenter syn arbetar personer med olika yrkeskunskaper tillsammans. De har stor kunskap om synnedsättningar, olika syndiagnoser och hur dessa kan påverka ett barns skolarbete och behov av stöd.

Den här kunskapen kan vara svår att bygga upp i varje region, elevhälsa eller skola. Det gäller särskilt kunskap om ovanliga diagnoser och om barn som har flera funktionsnedsättningar.

SPSM:s kompetens är viktig för att barn ska få rätt bedömning och stöd. Det som beror på en synnedsättning kan ibland misstas för något som är typiskt för en annan funktionsnedsättning, på grund av låg kunskap om vad en synnedsättning innebär. SPSM kan då bidra med ytterligare kunskap, kontrollera att bedömningarna håller god kvalitet och hjälpa skolan och elevhälsan att förstå vilket stöd eleven behöver.

SPSM undersöker nu hur verksamheten ska fortsätta. Ett alternativ är att myndigheten får ett tydligare uppdrag från regeringen, så att SPSM kan fortsätta göra de berörda delarna av utredningarna. Det andra alternativet är att SPSM slutar göra dessa delar.

SRF har kontakt med SPSM och arbetar för att den samlade kompetensen från olika yrkesgrupper ska kunna användas även i fortsättningen. Vi anser också att det behövs en tillfällig lösning medan frågan utreds. Barn och elever som behöver stöd ska inte hamna mellan stolarna medan SPSM och regeringen arbetar fram en långsiktig lösning.

SRF fortsätter att följa frågan. Om det behövs kommer vi också att lyfta den med regeringen och andra ansvariga beslutsfattare.

Nya punktskriftstabeller ska underlätta läsning

Nu finns nya punktskriftstabeller för både sex- och åttapunkters punktskrift i Jaws. De flesta kommer inte att märka någonting, men den som exempelvis behöver läsa grekiska bokstäver såsom pi och använder åttapunktsskrift kommer att kunna göra det.

Det går att få åttapunktsskrift med förkortningar.

Den 3 september klockan 17—18 ordnar Punktskriftsnämnden ett webbinarium för punktskriftsläsare om att komma igång.

Läs mer om tabellerna och webbinariet på vår hemsida: https://www.srf.nu/var-verksamhet/nyheter/nya-punktskriftstabeller-i-jaws-och-fusion/ 

Våra nya medarbetare på Digitala barnbarn

Sedan 1 augusti har vi två nya medarbetare inom Digitala barnbarn. Sofia Boström från Umeå och Tova Lindeberg från Stockholm. Nedan kan ni läsa en liten presentation från de båda.

Sofia Boström

Hej!

Jag heter Sofia Boström och bor och arbetar i Umeå. Jag är, tillsammans med Tova från Stockholm, projektanställd inom Digitala barnbarn från 1 augusti. Jag kommer att stötta upp Linus Johansson med Digitala barnbarn och jobba mycket operativt med detta. Jag har i huvudsak norra Sverige som upptagningsområde, men ni kommer att se mig söderut också. Så om man har frågor kring Jämtland, Norrbotten eller Västerbotten så är det mig ni har kontakt med.

Vår huvuduppgift är att stötta och avlasta Linus med en hel del praktisk administration av olika slag. Det betyder att vi bland annat kommer hålla kontakten med de distrikt som medverkar i projektet, planera och hålla i uppstarter av nya utbildningsomgångar, följa upp avslutade utbildningar och löpande svara på frågor från både utbildare och elever.

Jag har tidigare jobbat som utbildare inom Digitala barnbarn och gått på folkhögskola nyligen. På fritiden gillar jag att träna, spela blindfotboll och skriva noveller. Jag sitter även med i SRF Robertsfors lokalförenings styrelse. Det ska bli både kul och spännande att börja jobba med Digitala barnbarn och fortsätta sprida utbildningen.

Jag jobbar 50 procent, och har ganska flexibla arbetstider, men svarar på både samtal och mail så fort jag kan.

Hoppas vi hörs!

Mina kontaktuppgifter är:

Tel: 08-39 91 63, mobil: 0765-39 91 63

E-post: sofia.bostrom@srf.nu

Tova Lindeberg

Hej på er!

Jag heter Tova Lindeberg och är kollega till Sofia Boström, som ni hörde om i förra presentationen. Jag har tidigare varit utbildare i Stockholm och är nu även projektanställd som administratör för Digitala barnbarn. Precis som Sofia tänker jag att jag ska börja med att presentera mig själv lite närmare.

Vår huvuduppgift som administratörer är, som Sofia skrev, att stötta och avlasta Linus med en hel del praktisk administration av olika slag. Det betyder att vi bland annat kommer hålla kontakten med de distrikt som medverkar i projektet, planera och hålla i uppstarter av nya utbildningsomgångar, följa upp avslutade utbildningar och löpande svara på frågor från både utbildare och elever. Till att börja med har jag särskilt ansvar för distrikten Stockholm, Västmanland och Örebro. Har man frågor om Digitala barnbarn i dessa distrikt ska man alltså i första hand höra av sig till mig.

Nu lite om mig. I våras tog jag examen från Umeå universitet och jag är nu utbildad vårdadministratör, vilket bara är ett lite krångligare sätt att säga ”medicinsk sekreterare”. Jag har även läst ett gäng universitetskurser i språk. Vid sidan av plugget har jag haft ett stort engagemang i Unga med synnedsättning Stockholm de senaste åren, både som styrelseledamot och som ledare på ungdomsgården Synpunkten. Även när jag inte pluggar medicinska facktermer eller skriver styrelseprotokoll är jag en ohjälplig nörd. Jag kan rabbla både fågelnamn och fantasy-karaktärer i sömnen och har, enligt Spotify Wrapped, en 80-årings musiksmak. (Men man ska inte alltid lita på tekniken …)

Jag bor i Vaxholm, en bit norr om Stockholm, och kommer till vardags sitta på SRF:s rikskansli i Enskede – när jag inte är ute och far på annat håll i distrikten. Jag har, som Sofia, en tjänst på 50 procent och ibland lite flexibla arbetstider, men jag svarar på samtal och mail så fort jag har möjlighet.

Jag ser fram emot att jobba med er alla och fortsätta driva denna viktiga verksamhet framåt!

Glada hälsningar

Tova Lindeberg

Ni når mig på:

Tel: 08-39 91 68, Mobil: 076-539 91 68

E-post: tova.lindeberg@srf.nu.

Några rader från kanslichef Jenny Ögren

Hur länge är man ny på jobbet?
Det har nu gått sju månader sen jag började som kanslichef på SRF. Jag har blivit varmt välkomna och börjat få en uppfattning om förbundet, hur det fungerar och vilka frågor som bedrivs. Jag har också kommit till den punkt där jag får berättat för mig hur saker bedrivs. Emellanåt tillåter jag mig fortfarande vara ny på jobbet och ställer frågan ”varför.” Ibland finns svar, och då ofta med hänvisning till regler och paragrafer hos exempelvis myndigheter, ibland finns svar som bottnar i gammal vana och ibland finns inga svar ”det bara är så.”

I likhet med andra organisationer i civilsamhället genomsyras SRF av stort engagemang. Ett engagemang som ibland kan innebära att saker far iväg och lever sitt eget liv. Min övertygelse och erfarenhet säger mig att när engagemanget kanaliseras i struktur, ordning och reda samtidigt som vi ser till helheten bidrar det till goda resultat för hela organisationen. Därför planerar jag att besöka ett antal distrikt och lokalföreningar under hösten för att bilda mig en uppfattning om hur rikskansliet tillmötesgår de behov som finns ute i landet. Jag återkommer med spaningar från dessa möten framöver.

För kansliets interna liv är min ambition att göra mötes- och informationsflöden mer stringenta och därmed mer effektiva. Jag hoppas detta kommer att ge avtryck i hela förbundet.

Sammantaget är min förhoppning att strukturen bidrar till att kansliet än mer effektivt tar sig an de frågor som är viktiga för hela förbundet, bistår distrikt och lokalföreningar i den utsträckning som behövs samt erbjuder en god arbetsmiljö för alla medarbetare. Med genomtänkta rutiner och långsiktig planering undviker vi sannolikt också de överraskningsmoment som kan uppstå vid avvikelser då vi bygger in en robusthet i systemet som inte gör oss så sårbara vid plötsliga oförutsedda händelser som sjukskrivningar eller liknande.

Slutligen vill jag understryka att jag är både stolt och imponerad över allt det bra arbete som genomförs inom förbundet. Min ambition handlar således snarare om att optimera och kanalisera för ännu bättre effekt snarare än att göra stora omorganiseringar. Så använder vi våra samlade krafter på bästa sätt mot våra gemensamma mål.

Några siffror från medlemsregistret

Siffrorna nedan är per den 20 augusti 2026, (20 augusti 2025 inom parentes)

Antalet medlemmar:11 256 (11 318)
Synskadade: 8 083 (8 138)                                     
Stödjande: 3 173 (3 180)

Antal medlemskap: 11 978 (12 006)

Antalet nya medlemskap 2026: 1 125
Synskadade: 811                                       
Stödjande: 314

I de nya medlemskapen ingår även de medlemmar som byter förening

Av de nya medlemskapen 2026 är det 204 som ännu inte är betalda.

Viktiga datum under hösten

  • 3–4 september: Förbundsstyrelsemöte #5/2026
  • 13 september: Valdagen
  • 23 september: Arbetsutskott, beslut om administrativt stöd 2027
  • 1–2 oktober: Förbundsstyrelsemöte #6/2026
  • 2–4 oktober: Ordförandekonferens på Almåsa
  • 13–15 november: Arbetsledarkonferens på Almåsa