Inledning 

Synskadades Riksförbund, SRF, är en organisation som präglas av öppenhet och demokrati, där alla medlemmar kan göra sin röst hörd och allas synpunkter är välkomna.

För att stärka demokratin är följande principer vägledande inom hela organisationen:

SRF eftersträvar jämställdhet mellan könen. Därför arbetar vi för en jämn könsfördelning i våra beslutande organ.

En person som genom avtal anlitats eller anställts av SRF får inte samtidigt ha förtroendeuppdrag inom lokalförening, distrikt eller riksförbund, där arbetsuppgifterna huvudsakligen utförs. Undantag från denna regel gäller för riksförbundets ordförande. Arvode till förtroendevald kan förekomma om arvodet fastställts av respektive organisationsleds högsta beslutande organ.

Det är nödvändigt att vi inom SRF ger ut vår information i för synskadade läsbar form, så att alla kan ta del av den.

Med barn menar vi i dessa stadgar barn och ungdomar som ej har fyllt 18 år.

§1 Namn och ändamål:

Synskadades Riksförbund, SRF, är en intresseorganisation av synskadade, både blinda och synsvaga. 

Vi har slutit oss samman i Synskadades Riksförbund, SRF Värmlands län, för att utifrån tanken om alla människors lika värde: 

– gemensamt hävda synskadades rätt till delaktighet och jämlikhet på alla områden samt 

– skapa social gemenskap och stödja varandra, så att vi kan leva ett aktivt och självständigt liv.

Synskadades Riksförbund är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation som tar avstånd från all form av diskriminering. Distriktet är en del av Synskadades Riksförbund och omfattar Värmlands län. 

Distriktet bildades 1935 under namnet Värmlands läns blindförening och ombildades 1977 till Synskadades Länsförbund Värmland. År 1991 ändrades namnet till SRF Värmlands län.

§2 Medlemskap 

§2 Mom 1: Synskadad medlem
Synskadad medlem har så nedsatt synförmåga efter korrektion, att det är svårt eller omöjligt:
– att läsa vanlig skrift eller
– att orientera sig med hjälp av synen eller 
– har andra väsentliga svårigheter i den dagliga livsföringen på grund av synnedsättningen.

§2 Mom 2: Vårdnadshavare till synskadat barn
Stödjande medlem, som är vårdnadshavare till barn som är synskadad medlem enligt §2 mom 1, utgör en egen medlemskategori. När barnet fyllt 18 år övergår vårdnadshavaren till att bli stödjande medlem enligt §2 mom 3.

§2 Mom 3: Stödjande medlem
Stödjande medlem ska sympatisera med SRF:s arbete och värderingar. Stödjande medlem äger ej rösträtt förutom i styrelse där hon eller han är ledamot.

§2 Mom 4: Medlemsavgift
Alla medlemmar ska varje år betala fastställd medlemsavgift.

Från och med år 2026 införs enhetlig medlemsavgift för alla medlemmar. Medlemsavgiften fastställs på Organisationsrådets ordinarie möte för kommande år. 

§2 Mom 5: Uteslutning
Medlem som bryter mot stadgarna eller på annat sätt uppenbarligen skadar organisationen kan varnas eller uteslutas. Det är riksförbundets styrelse som fattar beslut om varning och uteslutning på förslag av berörd lokalförening, distrikt eller branschförening.

Medlem som är föremål för utredning har rätt att yttra sig i ärendet och skall därför senast fyra veckor före beslutet få ta del av utredningen.
Beslut om uteslutning kräver 2/3 majoritet av avgivna röster. Av beslutet ska framgå skälet till uteslutningen samt under hur lång tid uteslutningen gäller. Riksförbundets styrelse ska skriftligen meddela den berörda medlemmen om beslutet.

Om medlemmen självmant väljer att avsluta sitt medlemskap innan förbundsstyrelsen hunnit fatta beslut om uteslutning ska förbundsstyrelsen trots detta besluta om när personen kan ansöka om nytt medlemskap. 

Medlem som uteslutits kan söka nytt medlemskap när tiden för uteslutningen upphört att gälla. Sådan ansökan ska beskriva i vilken/vilka lokalföreningar, distrikt och/eller branschföreningar som medlemskap söks. Ansökan prövas av riksförbundets styrelse efter att ha inhämtat yttrande från den förening/det distrikt/den branschförening som ansökan avser.

§3 Organisation 

Alla medlemmar är anslutna till Synskadades Riksförbund SRF. Medlemmarna väljer själva genom sin medlemsavgift vilken/vilka lokalföreningar, distrikt och/eller branschföreningar medlemskapet ska tillhöra.

SRF är en treplansorganisation med lokalföreningar, distrikt och riksförbund. Nationella branschföreningar av synskadade är anslutna till riksförbundet.

Riksförbundet, distrikten, lokalföreningarna och branschföreningarna har inget ansvar för varandras avtal och andra åtaganden.

Riksförbundets, distriktens, lokalföreningarnas och branschföreningarnas verksamhets- och räkenskapsår är kalenderår.

För att förändra distriktsindelningen krävs beslut av riksförbundets styrelse på förslag av berörda distrikt.

Distriktets stadgar ska innehålla paragrafer enligt bilaga 1 i riksförbundets stadgar. Distriktet beslutar själv om ytterligare paragrafer eller tilläggsmoment i de obligatoriska paragraferna.

§4 Omröstning vid distriktets möten

§4 Mom 1: Beslutsfattande
Beslut inom föreningen fattas genom öppen omröstning med acklamation. Om en röstberättigad begär det, genomförs rösträkning genom namnupprop, eller på annat likvärdigt och jämlikt sätt. Röstning genom handuppräckning får ej förekomma.

Det förslag har biträtts som fått flest av de avgivna rösterna. Finns det mer än två förslag i sakfrågor ska så kallad kontraproposition användas, det vill säga att två förslag ställs mot varandra i utslagsomröstning. När endast två förslag återstår kan beslut i saken fattas.

Endast vid omröstningen närvarande röstberättigade har rösträtt. Röstning kan således inte ske med fullmakt.

§4 Mom 2: Sluten omröstning
Vid föreningens möten ska sluten omröstning ske vid val till styrelsen och kongressombud, om en röstberättigad begär det. Sluten omröstning sker med valsedlar i punktskrift och storstil, digitalt tillgängligt eller på annat likvärdigt och jämlikt sätt.

§4 Mom 3: Val av ordförande
För att bli vald till ordförande krävs stöd från en majoritet av de avgivna rösterna. Om fler än två kandidater finns hålls först en omröstning mellan samtliga kandidater. Om ingen då uppnår en majoritet av rösterna genomförs ny omröstning mellan de två kandidater som fått flest röster.

§4 Mom 4: Styrelse- och övriga personval
Vid val av styrelse och övriga personval, har de blivit valda som fått flest röster.

§4 Mom 5: Lika röstetal
Vid lika röstetal vid distriktets möten sker avgörande genom ny omröstning mellan de förslag som fått lika antal röster. Frågan avgörs i sista hand genom lottning.

§5 Distriktets skyldigheter 

Distriktet ska senast den 15 maj varje år skicka följande handlingar, för närmast föregående år för distriktet samt de lokalföreningar som är anslutna till distriktet, till riksförbundet:

•       verksamhetsberättelse

•       årsbokslut eller årsredovisning

•       revisionsberättelse

•       årsmötesprotokoll

Utöver ovanstående har distriktet följande skyldigheter:

•       att rapportera förändringar i styrelsens sammansättning till riksförbundet

•       att skicka stadgar som ändrats till riksförbundet, gäller både för distriktets och lokalföreningar som är anslutna till distriktet.

•       att använda organisationens medlemsregister samt bistå lokalföreningarna i användandet av detta register.

•       att ansvara för att kontinuerligt hålla sin del av medlemsregistret aktuellt.

•       att erlägga årsavgift enligt den ordning riksförbundet beslutar.

•       att i övrigt följa de föreskrifter som riksförbundets styrelse beslutar om.

Ledamot i riksförbundets styrelse, eller annan person som riksförbundet särskilt utsett, har närvaro- och yttranderätt vid distriktets styrelsemöten samt vid representantskapsmöten/medlemsmöten.

§6 Distriktets organ 

Distriktets högsta beslutande organ ska utgöras av representantskap, medlemsmöte eller en kombination av dessa alternativ. Övriga organ är styrelse, revisorer och valberedning.

Styrelsen ansvarar för den löpande verksamheten och förvaltningen, vilken granskas av revisorerna. Valberedningen ska förbereda val av styrelse, revisorer och kongressombud.

§7 Ombud vid kongress och organisationsråd

Distriktet utser ombud till riksförbundets kongress och organisationsråd. Endast synskadad medlem eller vårdnadshavare till synskadat barn kan utses till ombud. Ombud får ej vara ledamot av riksförbundets styrelse eller anställd inom Synskadades Riksförbund med tillhörande distrikt, lokalföreningar och branschföreningar.

Distriktets högsta beslutande organ ska utse kongressombud samt ersättare.

Distriktsstyrelsen utser ombud till organisationsrådet.

§8 Distriktets högsta beslutande organ

§8 Mom 1: Representantskap
Distriktets högsta beslutande organ är representantskapet. Årsmöte ska genomföras senast den 30 april varje år.

§8 Mom 2: Sammansättning
Representantskapet ska bestå av 15 ombud för distriktets lokalföreningar och direktanslutna medlemmar samt distriktets styrelse, revisorer och valberedning.

§8 Mom 3: Ombud
Ombud ska vara synskadad medlem eller vårdnadshavare till synskadat barn. Ombud får ej vara ledamot av distriktets styrelse, eller vara anställd av distriktet eller någon av distriktets lokalföreningar.

Fördelningen av ombud mellan lokalföreningarna och gruppen direktanslutna medlemmar räknas fram av distriktets styrelse och meddelas lokalföreningarna och de direktanslutna medlemmarna senast den 10 februari. Först tilldelas 2 fasta ombudsplatser till varje lokalförening samt gruppen direktanslutna medlemmar. Därefter sker fördelningen av resterande ombud enligt kvotprincipen, mellan lokalföreningarna. Beräkningen baseras på antalet synskadade medlemmar samt vårdnadshavare till synskadat barn i distriktet den 31 december året innan.

Ingen lokalförening får ha fler än 7 ombud. 

Det åligger distriktet att senast den 20 mars ordna ett möte där de direktanslutna medlemmarna utser ombud till representantskapet.

Fördelningen av ombud gäller under kalenderåret.

§8 Mom 4: Kallelse och handlingar
Kallelse till representantskapet ska sändas ut minst fyra veckor före och övriga handlingar minst en vecka före mötet.

§8 Mom 5: Yttrande-, förslags- och rösträtt
Ombuden, styrelsens ledamöter, revisorerna och valberedningen har yttrande- och förslagsrätt. Endast ombuden har rösträtt.

Representantskapet kan besluta om yttranderätt för ytterligare personer.

§8 Mom 6: Ärenden vid distriktets representantskap 
Vid representantskap ska förekomma:

1. Mötets öppnande

2. Upprop och fastställande av röstlängd

3. Fråga om mötet utlysts i behörig ordning

4. Fastställande av dagordning och arbetsordning

5. Val av mötesfunktionärer, varav mötesordförande som ej är ledamot av distriktets styrelse

Årsmötet ska behandla:

•       Genomgång av styrelsens verksamhetsberättelse samt årsbokslut (alternativt årsredovisning)

•       Revisorernas berättelse

•       Fastställande av resultaträkning och balansräkning

•       Fråga om ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter

•       Val av ordförande på ett år

•       Val av styrelseledamöter på två år

•       Val av revisorer

•       Val av valberedning

•       Kongressåret, val av kongressombud jämte ersättare

•       Behandling av motioner

•       Behandling av förslag från styrelsen

•       Fastställande av medlemsavgift för nästkommande år för direktanslutna medlemmar och årsavgift för lokalföreningarna, som inte får överstiga 50% av den enhetliga medlemsavgiften

•       I förekommande fall rapport från närstående stiftelser

Följande punkter ska behandlas på årsmötet eller på ett representantskapsmöte på hösten:

•       Fastställande av funktionärsarvoden

•       Motioner

•       Förslag från styrelsen

•       Fastställande av verksamhetsplan och budget

•       Eventuella fyllnadsval 

Styrelseledamot som ej beviljas ansvarsfrihet entledigas automatiskt från sitt uppdrag med omedelbar verkan. Ledamoten är då inte valbar förrän tidigast vid nästa ordinarie årsmöte.

Om en majoritet av styrelsen inte beviljas ansvarsfrihet kan årsmötet utse en interimsstyrelse.

§9 Distriktsstyrelse 

§9 Mom 1: Sammansättning och beslutsförhet
Föreningens angelägenheter handhas av en styrelse som väljs av årsmötet. Styrelsen ska bestå av lägst 5 och högst 11 ledamöter. 

Föreningen kan begära dispens hos riksförbundet att bestå av färre ledamöter. Dock minst 3 fram till nästkommande ordinarie årsmöte.

Ledamot ska vara synskadad medlem, vårdnadshavare till synskadat barn eller stödjande medlem. Endast en stödjande medlem kan vara ledamot av styrelsen. Styrelsens ordförande ska vara synskadad medlem.

Styrelsen är beslutsför om fler än hälften av styrelseledamöterna är närvarande.

Vid lika röstetal i styrelsen har ordförande utslagsröst.

§9 Mom 2: Firmateckning 

Distriktets firma är SRF Värmlands län med org.nr: 873600-2059. Föreningens firma tecknas av minst två personer i förening utsedda av styrelsen varav minst en ska vara ledamot av styrelsen.

§9 Mom 3: Styrelsens uppgifter

Ordförande sammankallar styrelsen minst fyra gånger per år. Styrelsen ska också kallas samman när minst hälften av styrelseledamöterna, registrerade revisionsbolaget eller minst hälften av revisorerna begär det.

§9 Mom 4: Extra årsmöte 
Styrelsen ska kalla till extra representantskapsmöte/medlemsmöte om majoriteten av distriktets styrelseledamöter, en majoritet av revisorerna eller riksförbundet så begär.

§9 Mom 5: Ansvar för lokalföreningar med mera
Det åligger distriktets styrelse att stötta lokalföreningarna och bedriva verksamhet i områden där inte lokalförening finns.

Om det inte finns förutsättningar för en lokalförening att bedriva verksamhet, kan distriktets styrelse besluta att lägga föreningen vilande. En förening kan vara vilande i högst 10 år. Under tiden som lokalföreningen är vilande ansvarar distriktet för verksamheten inom lokalföreningens område och förvaltar lokalföreningens tillgångar, som kan användas för denna verksamhet.

Distriktsstyrelsen kan återbilda en lokalförening genom att tillsätta en interimsstyrelse.

När en lokalförening varit vilande i tio år tillfaller resterande medel distriktet och lokalföreningen är upplöst.

Om ny lokalförening bildas i området, ska distriktet ge denna ett startbidrag.

§10 Revision

Föreningens räkenskaper samt styrelsens förvaltning ska granskas av en auktoriserad eller godkänd revisor alternativt ett registrerat revisionsbolag. Årsmötet kan även utse en eller flera verksamhetsrevisorer som löpande ska följa föreningens verksamhet.

Revisorerna ska årligen, till distriktets årsmöte, lämna en revisionsberättelse innehållande uttalanden beträffande fastställande av resultat- och balansräkningen, om ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter samt, i förekommande fall, om styrelsens förslag till disposition av föreningens vinst eller förlust. Verksamhetsrevisorerna ska årligen, till årsmötet, avge en rapport över sin granskning.

Revisorerna ska ges tillgång till föreningens alla handlingar.

§11 Valberedning

Årsmötet ska tillsätta en valberedning bestående av minst 2 ledamöter inklusive en sammankallande.

Valberedningen ska förbereda val till ordförande, styrelseledamöter, revisorer samt aktuella år val av ombud och ersättare till riksförbundets kongress. Ifråga om anlitande av registrerat revisionsbolag eller auktoriserad revisor ska styrelsen ges möjlighet att inhämta prisuppgifter innan valberedningen slutligen behandlar frågan.

Valberedningen ska aktivt samla in nomineringar av kandidater, utröna att de nominerade samtycker till kandidaturen samt tillse att kandidaturen inte strider mot stadgarna. Enskild medlem och lokalförening äger rätt att nominera kandidater.

Nomineringar ska vara valberedningen tillhanda senast fem veckor före ordinarie årsmöte. Vid fyllnadsval beslutar valberedningen själv om när de behöver ha nomineringarna. Valberedningen ska sammanställa en rapport där det framgår vilka kandidater som finns samt meddela valberedningens beslutsförslag för respektive post. Denna rapport ska sändas ut tillsammans med övriga handlingar inför mötet.

Inför varje val ska redovisas vilka som kandiderar till posten och vem/vilka valberedningen förordar.

§12 Åtgärder vid oegentligheter eller misskötsel

Riksförbundet ska omedelbart informeras, om kännedom eller misstanke föreligger om oegentligheter eller misskötsel inom distriktet eller dess lokalföreningar. Riksförbundet ska vidta lämpliga åtgärder.

Riksförbundet har rätt att ta del av samtliga handlingar och genomföra revision. Efter beslut i förbundsstyrelsen kan riksförbundet, eller av förbundsstyrelsen anvisat distrikt överta förvaltningen.

§13 Riksförbundets befogenheter inom distrikt

Om distriktets årsmöte så begär, eller om ingen fungerande styrelse finns i ett distrikt, ska riksförbundets styrelse utse en interimsstyrelse för distriktet. Interimsstyrelsen disponerar då distriktets tillgångar och ansvarar för distriktets verksamhet samt förvaltning. Ett mål för interimsstyrelsen ska vara att en ordinarie distriktsstyrelse åter ska kunna väljas.

Om ingen ordinarie distriktsstyrelse kunnat väljas under en tidsperiod av tre år ska distriktet uppgå i annat distrikt eller upplösas. Om distriktet upplöses tillfaller dess tillgångar riksförbundet, som ska förvalta dessa tills att en organisation liknande distriktet har bildats och kan överta tillgångarna.

§14 Stadgeändring 

Beslut om ändring av dessa stadgar är giltigt om förslaget biträtts av minst två tredjedelar av de avgivna rösterna vid distriktets årsmöte.

De paragrafer som fastställts av kongressen, kan ändras endast av kongressen. Kongressens ändringar i de obligatoriska paragraferna gäller automatiskt för distriktets stadgar efter kongressens beslut och ska rapporteras till distriktets årsmöte.

Riksförbundets styrelse kan om särskilda skäl föreligger bevilja tidsbegränsad dispens från de obligatoriska paragraferna på förslag från distriktet.

Vid oenighet om hur stadgarna ska tolkas gäller riksförbundsstyrelsens tolkning.