Verksamhetsberättelsen finns i storstil, punktskrift, Daisy samt i Wordformat. Den går att beställa från SRF Stockholms stads kansli, 08-452 22 00, kansli@srfstockholm.se De finns även att ladda ner från vår hemsida, www.srf.nu/stockholm

 Innehållsförteckningen på nästa sida har hyperlänkar. Det innebär att du kan klicka eller trycka Enter och komma till de olika avsnitten, precis som på en hemsida. Om du använder skärmläsare med rubriklistefunktioner i Word kan du även navigera i dokumentet med hjälp av rubriklistor.

 1 Inledning. 3
1.1 Ordföranden har ordet 3
2 Organisation. 5
2.1 Årsmöte. 5
2.2 Styrelse. 5
2.3 Höstmötet 6
2.4 Revisorer 6
2.5 Valberedning. 7
2.6 Arbetsgrupper 7
2.7 Utbildningstillfällen för styrelse och personal 7
2.8 Kansli och personal 8
2.9 Ledsagning under aktiviteter 8
2.10 Samverkan med andra organisationer 8
3 Intressepolitiskt påverkansarbete. 9
3.1 Ledsagning. 9
3.2 Hemtjänst 10
3.3 Gatumiljön i Stockholm.. 11
3.4 Övrigt intressepolitiskt arbete. 12
4 Information. 15
4.1      Hemsida och sociala medier 15
4.2 Brokiga Blad. 15
4.3 E-postutskick. 15
4.4 Aktivitetstelefon. 15
4.5 Hantering av motion från 2024. 15
5 Medlemsverksamhet 16
5.1 Medlemsantal 16
5.2 Mottagande av nya medlemmar 16
5.3 Gotlandssalen. 16
5.4 Aktiviteter 17
5.4.1 Torsdagscaféer 17
5.4.2 Medlemspubar 17
5.4.3 Temakvällar och temadagar 17
5.4.4 Friskvårdsaktiviteter 17
5.5 Ögats dag. 18
5.6 Funktionärsdag. 18
6 Studier 18
6.1 Om cirklarna. 18
6.2 Cirkelverksamheten i siffror 18
7 Internationellt 20
8 Ekonomi 21
9 Slutord. 22

1 Inledning

Genom denna verksamhetsberättelse överlämnar styrelsen en redogörelse för det gångna verksamhetsåret.

SRF Stockholms stad är en organisation av synskadade och för synskadade i alla åldrar. Vi är en lokalförening inom Synskadades Riksförbund, SRF, och har Stockholm och Ekerö som vårt verksamhetsområde. Vi räknar vårt ursprung från Kamratklubben Enigheten som bildades av en grupp hantverkare 1913. Under de 113 år som gått efter vår tillblivelse har samhället på många sätt utvecklats.

Enskilda synskadades liv är materiellt sett mycket bättre i Sverige och organisationen av synskadade har både vuxit och förändrats.

SRF Stockholms stad är den största lokalföreningen inom Stockholms län och Sverige. SRF är en 3-plansorganisation där vi ligger under distriktet SRF Stockholm Gotland. Inom riksförbundet finns vidare diverse branschföreningar, som tillvaratar olika specialintressen.

Synskadades Riksförbund Stockholms stad arbetar utifrån tanken om alla människors lika värde. I vårt arbete är vi religiöst och partipolitiskt obundna. Stöd för vårt påverkansarbete hämtas i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och i Stockholms stads program för tillgänglighet och delaktighet.

Vid SRF:s kongress i oktober 2024 uttrycktes hela förbundets mål för verksamheten år 2025-2027 på följande sätt:

"I synskadades tjänst när samhället förändras":
SRF verkar för att synskadade ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter som andra, och att detta i grunden ska vara ett samhällsansvar. Genom att skapa förutsättningar för fler att engagera sig utifrån sina intressen ska vi förnya SRF och göra organisationen mer relevant. Inom påverkansarbetet ska SRF-organisationen prioritera färdtjänst, ledsagning, rehabilitering, arbete och försörjning samt digital inkludering.

Allra viktigast i SRF Stockholms stad är att våra medlemmar ska känna sig välkomna till alla våra aktiviteter, och tillsammans med andra i samma situation på bästa sätt skaffa sig kontroll över det egna livet.

1.1 Ordföranden har ordet

Vi kan med glädje se tillbaka på år 2025. Det var år 112, i SRF Stockholms stads historia. Från en kamratförening bland blinda hantverkare 1913 har vi 2025 blivit en kraftfull påverkare och en förening som vårdar sina medlemmar.

Våra medlemmar delas in i två delar. Röstberättigade medlemmar: alltså synskadade personer och vårdnadshavare till synskadade barn, samt stödjande medlemmar, som stödjer vårt arbete genom sitt medlemskap men inte har rösträtt.

SRF Stockholms stad går nu på två ben. Precis som våra stadgar säger. Dels ska föreningen företräda synskadade i Stockholm och Ekerö. Dels ska föreningen skapa en social miljö, där alla synskadade ska känna sig välkomna.

Vi anstränger oss att delta i funktionshindersråd, att utveckla personliga kontakter med beslutsfattare i Stockholm och Ekerö och att synas i media. Inget av detta är speciellt enkelt. Men 2025 gick det bra.

Vi ordnar torsdagskaféer, medlemspubar och Ögats dag. Alla aktiviteterna är uppskattade och ökar synskadades möjlighet att leva som andra.

Om man ser tillbaka på 2025, så var det inte ont om idéer, uppslag eller praktiska arbetsuppgifter för våra funktionärer, medlemmar och den anställda personalen. Vi kan med glädje konstatera att vårt kansli, de anställda, gör en stor insats och att kansliets arbete har utvecklats under åren. Vi har dessutom förbättrat vår ekonomiska redovisning under 2025.

För att vara lite mer konkret, så har vi haft framgångar inom områden som breddad finansiering, ledsagartjänst och kommunens taltidning På tal om Stockholm. År 2025 ordnade vi sittgymnastik. Medlemmar fick lära sig att fläta korgar, och kurser i engelska och i att sticka fanns vidare på programmet samt en rad andra aktiviteter.

Vi ska se med förtröstan på framtiden. Dock måste två saker kommas ihåg.

Föreningen behöver skaffa sig en större ekonomi. Jag ogillar att dra ner på någon verksamhet, utan istället utveckla den. Och då krävs mer ekonomiska resurser. Vi har faktiskt lyckats hyra ut Gotlandssalen mer än tidigare. Men vi behöver helt enkelt dra in mer pengar. Vi hyr ut Gotlandssalen, när vi inte använder den. Men vi behöver komma på fler sätt att få stöd till verksamheten, exempelvis genom bidrag från stiftelser samt gåvor.

En annan utmaning som vi har framför oss är att värva fler medlemmar. Dels skulle det ge oss en större ekonomi. Men det är framförallt viktigt att fler kan bära upp och fortsätta den verksamhet som är väl värd att bibehålla för framtiden.

Vi måste alltid komma ihåg meningen med föreningen. Vi synskadade har långt ifrån en situation som är likvärdig med andra medborgares.

Vi vet genom erfarenhet från 1913 och framåt, att det ständigt uppkommer nya problem som behöver lösas. En del kan vi förutse och andra är helt oväntade.

Avslutningsvis måste jag framhålla det mest positiva under 2025: Planerade aktiviteter, projekt och möten blev faktiskt av. Ja, SRF Stockholms stad ska även i fortsättningen med kraft kunna arbeta för principen om att vi ska leva som andra. Och nu finns goda förutsättningar för detta.

Kaj Nordquist, ordförande SRF Stockholms stad

2 Organisation 

2.1 Årsmöte

Årsmötet ägde rum torsdagen den 20 mars klockan 18-21 i Gotlandssalen, Gotlandsgatan 44.

Till mötesordförande valdes Leni Philip (C).

Antalet röstberättigade medlemmar uppgick till 40 stycken.

  2.1.1 Motioner

1 motion hade inkommit till årsmötet:

Motionären ville att Styrelsen skulle ta fram och fatta beslut om riktlinjer för Föreningens val av kapitalplaceringar.

Styrelsen ansåg motionen besvarad med följande motivering:

Styrelsen anser sig ha vidtagit de åtgärder motionären föreslår och meddelar att en utvärdering kommer att göras.

Årsmötet beslutade att bifalla motionen.

  2.1.2 Uttalanden

Efter bearbetning i beredningsutskottet antog mötet 1 uttalande:

"Dialog med trafikkontoret önskas". I uttalandet efterlyses ett forum för djupgående dialog mellan föreningen och trafikkontoret gällande synskadespecifika frågor.

2.2 Styrelse

Fram till årsmötet 2025 hade styrelsen följande sammansättning:

Kaj Nordquist, ordförande, Urban Fernquist, vice ordförande, Gunilla Thomsson, kassaförvaltare.

Ledamöter: Marie Bergström, Joakim Centervik, Carola Gioti, Lillemor Högselius, Mattias Lundberg, Pia Stenberg.

Årsmötet 2025 valde Kaj Nordquist till ordförande, omval, på ett år.

Följande ledamöter valdes på 2 år:

Mathilda Vedel Düring, Veronica Hanell, Mikael Rasmark, Lena Nisula Wester.

Margareta Åsén-Johansson valdes på 1 år i fyllnadsval, då Lillemor Högselius valde att lämna sitt uppdrag i styrelsen.

På årsmötet 2024 valdes följande ledamöter på 2 år:

Urban Fernquist, Lillemor Högselius, Pia Stenberg, Gunilla Thomsson.

På det konstituerande styrelsemötet 2025 utsågs Urban Fernquist till vice ordförande och Gunilla Thomsson till kassaförvaltare.

Det konstituerande mötet tillsatte också ett arbetsutskott bestående av Kaj Nordquist, Urban Fernquist, Gunilla Thomsson. Margareta Åsén-Johansson och Pia Stenberg har varit adjungerade till AU.

Styrelsen har under året haft 13 protokollförda sammanträden och arbetsutskottet 12 protokollförda sammanträden.

2.3 Höstmötet

Höstmötet hölls i Gotlandssalen lördagen den 8 november.

Antalet röstberättigade medlemmar fastställdes till 33 stycken.

Till mötesordförande valdes Karin Jordås (S). Vid höstmötet höll Peter Tjernberg ett föredrag om Unga med Synnedsättnings tillkomst och utveckling.

Höstmötet behandlade och fastställde verksamhetsplan och budget för 2026. Verksamhetsplan och budget behandlades i 3 utskott.

2 förslag till uttalanden behandlades av det intressepolitiska utskottet:

  2.3.1 Motioner

Inga motioner hade inkommit.

  2.3.2 Uttalanden

Höstmötet antog 2 uttalanden:

"Vinter väntar och snön måste röjas", där föreningen kräver att:

Framkomligheten för synskadade gångtrafikanter kraftigt ska förbättras vad gäller snöröjning och halkbekämpning.

samt "Minska inte trafiksäkerheten för gående", där föreningen kräver att: Rött ljus vid övergångsställen ska respekteras av kollektivtrafik och cyklister.

Att Stockholms stad inte ska luckra upp trafikregler som idag syftar till att medföra säkerhet och trygghet för gångtrafikanter.

2.4 Revisorer

På årsmötet 2025 anmäldes att föreningen anlitar revisionsfirman Moore Allegretto, som inom sig utser en auktoriserad revisor.

Till verksamhetsrevisorer valde årsmötet Viviann Emanuelsson, ordinarie, och Gunnar Sandström, ersättare.

2.5 Valberedning

Årsmötet 2025 valde Viviann Emanuelsson (sammankallande), Lillemor Högselius och Anne Mondotter till valberedning.

2.6 Arbetsgrupper

En del av föreningens arbete bedrivs i arbetsgrupper. Under 2025 utsåg styrelsen följande arbetsgrupper:

Intressepolitiska gruppen: Urban Fernquist, sammankallande, Berit Andersson, Stefan Goldman, Carola Gioti, Matias Lundberg, Keity Löfgren Klynne, Leena Nisula Wester, Kaj Nordquist, Guy Perdhe, Gunnar Sandström, Margareta Åsén Johansson samt från kansliet Håkan Thomsson.

AFUB-gruppen: Christian Fabien, Leif Jeppsson, Arvid Lindén, Hamaddah Mansour, Kaj Nordquist, Bartholomew Nsubuga, Beatrice Onen, Sara Shamloo Ekblad samt från kansliet Håkan Thomsson.

Pubgruppen: Pia Stenberg, Hjalmar Ulfson, Mikael Koraen, Eva Nilsson, Mathilda Vedel Düring, Saman Bahram, Agneta Svantesson, Annica Stigson.

Under hösten tillsattes en aktivitetsgrupp: Pia Stenberg (sammankallande), Nina Cederlund, Viviann Emanuelsson, Veronica Hanell, Anders Hanell, Mathilda Vedel Düring, Sara Shamloo, Birgitta Lindén, Mikael Rasmark, Vladimir Syskow, Mikael Coraen, Hjalmar Ulfson.

Hemtjänstfrågor: Margareta Åsén Johansson (sammankallande), Guy Perdhe, Keity Löfgren Klynne, Lillemor Högselius.

Valgruppen (inför de allmänna valen 2026: Urban Fernquist (sammankallande), Berit Andersson, Kaj Nordquist, Margareta Åsén Johansson samt från kansliet Håkan Thomsson.

Ögats Dag: Kaj Nordquist (sammankallande), Veronica Hanell, Margareta Åsén Johansson, Madeleine Fredriksson (kansliet).

Funktionärsdagen: Kaj Nordquist (sammankallande), Pia Stenberg, Mathilda Vedel Düring, Mikael Rasmark, eva Hildursmark (kansliet).

2.7 Utbildningstillfällen för styrelse och personal

Den 16 april genomfördes en halvdagsutbildning på Matborgen i Enskede för den nya styrelsen samt personalen. Teman var bland annat en genomgång av ekonomin och en genomgång av studieverksamheten.

Den 2-4 juni deltog Annica Stigson, Madeleine Fredriksson och Sandra Olofsson från kansliet i en administratörsutbildning på Almåsa anordnad av riksförbundet.

Den 10 juni deltog Sandra Olofsson i en kurs via Teams för sekreterare.

Den 15 september Deltog Sandra Olofsson i en kurs via teams om sociala medier.

Den 3-5 mars deltog Urban Fernquist vid riksförbundets arbetsledarfortbildning på Almåsa, och den 12-14 september deltog Margareta Åsén Johansson och Pia Stenberg vid riksförbundets arbetsgivarträff på Almåsa.

Håkan Thomsson har deltagit i riksförbundets ombudsmannafortbildningar som hållits på Almåsa den 3-5 mars respektive den 10-12 november.

Den 25 november deltog Sandra Olofsson, Annica Stigson och Madeleine Fredriksson i en kurs via teams om Excel.

2.8 Kansli och personal

Kansliet har haft följande personal:

• Madeleine Fredriksson, administratör, medlemsfrågor med mera 100%
• Eva Hildursmark, ombudsman, studier med mera, 100%
• Sandra Olofsson, administratör och arbetsbiträde på deltid.
• Annica Stigson, administratör, Gotlandssalen med mera 100%
• Håkan Thomsson, ombudsman, intressepolitik med mera 100%

Arbetsledare var Urban Fernquist under perioden januari-mars och därefter har Margareta Åsén-Johansson varit arbetsledare.

När det gäller ekonomihanteringen anlitar föreningen Anna Asp.

Vid behov anlitar vi bostadsstiftelsens fastighetsskötare Ivar Blomén.

2.9 Ledsagning under aktiviteter

Vi har ett antal volontärer som kan hjälpa till under våra aktiviteter. Vid behov har vi som komplement anlitat olika företag som erbjuder ledsagarservice.

2.10 Samverkan med andra organisationer 

Vi samarbetar med ABF Stockholm (Arbetarnas Bildningsförbund) när det gäller studieverksamheten.

Vi samverkar med Funktionsrätt Stockholm och DHR Stockholm. Bland annat har vi arbetat med frågan om tillgängliga offentliga toaletter. Vi har också haft ett gemensamt möte med äldreborgarrådet.

Under året har vi haft regelbundna intressepolitiska avstämningar med SRF Stockholm Gotland, Föreningen Sveriges Dövblinda Stockholm Gotland samt Unga med Synnedsättning i Stockholm.

Samverkan med andra organisationer stärker arbetet med våra frågor.

3 Intressepolitiskt påverkansarbete

Vårt intressepolitiska arbete har utgångspunkt i alla människors lika värde som konkretiseras i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Vi arbetar för att synskadade i Stockholms stad och Ekerö kommun ska kunna leva som andra. För att konkret arbeta med dessa frågor har vi en intressepolitisk ombudsman och en av styrelsen tillsatt arbetsgrupp (IP-gruppen). Våra tre prioriterade intressepolitiska områden, som fastlades i verksamhetsplanen för 2025, har varit ledsagning, hemtjänst och gatumiljön i Stockholm.

Vi bevakar kontinuerligt frågor av intresse för synskadade i Stockholms stad och Ekerö kommun. Vi följer fortlöpande hur Stockholms stad arbetar med sitt program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning inom alla politikområden. Programmet reviderades av fullmäktige i början av år 2024 och gäller fram till år 2029.

En viktig del av vårt påverkansarbete bedrivs genom våra ledamöter i nämndernas, stadsdelarnas och bolagens råd för funktionshinderfrågor.

3.1 Ledsagning

Ledsagning är en av de viktigaste insatserna för synskadade. SRF arbetar för att en särskild lag om ledsagning för synskadade ska komma till stånd. Socialstyrelsen har pekat på den möjligheten eftersom såväl socialtjänstlagen som lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade anses otillräckliga. Bollen ligger nu hos regeringen.

På eftermiddagen den 28 oktober genomförde SRF Stockholms stad i samarbete med SKKF (Synskadade Konstnärers och Konsthantverkares förening) en manifestation utanför socialdepartementet. En delegation från Synskadades Riksförbund och Unga med Synnedsättning överlämnade då en namninsamling till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall. Ungefär 6.500 personer hade skrivit under på att det behövs speciell lagstiftning för att garantera synskadades rätt till ledsagning. Vid vår manifestation använde vi ett koncept med skelettkonst som SKKF tagit fram. Några personer iklädda skelettdräkter delade ut information. Vi hade plakat med texter och skanderade talkörer på temat att en särskild lag om ledsagning måste tas fram.

Men SRF Stockholms stad arbetar också för att förbättra situationen inom nuvarande lagstiftning. Kommunfullmäktige antog i juni 2024 reviderade riktlinjer som innehöll en del förbättringar. Vårt arbete har nu riktats in på att riktlinjerna ska följas. Det existerande glappet mellan kommunfullmäktiges intentioner för ledsagningen och verkligheten måste undanröjas. I november sändes en skrivelse till samtliga stadsdelsnämnder med ett antal frågor kring ledsagningen. Innan årsskiftet hade sex stadsdelsnämnder svarat, och deras svar analyseras nu. De som inte svarat har fått en påminnelse.

Vid det möte med politiker i Ekerö kommun som vi hade den 7 oktober lyftes ledsagarfrågan. I Ekerö är ledsagning enligt socialtjänstlagen avgiftsbelagd, vilket inte är fallet i Stockholm. Vi arbetar för avgiftsfri ledsagning även på Ekerö.

Vid IP-gruppens möte den 29 januari medverkade borgarrådssekreterare Philip Stewén. Med honom diskuterade vi den kommande utredningen om friare ledsagning i Stockholm som var på gång. Utredningen är nu klar, men har inte lett till några beslut om förändringar.

Under sommaren trädde den nya socialtjänstlagen i kraft. Den 1 september bjöd IP-gruppen in SRF:s förbundsjurist Anna Quarnström för en genomgång av den nya lagen.

3.2 Hemtjänst

Hemtjänst har diskuterats vid flera tillfällen på IP-gruppens möten. Ett underlag har tagits fram för att synskadekompetens ska bli ett krav vid upphandling av utförare av hemtjänst. Detta underlag har tillställts kommunens upphandlingsenhet.

På kvällen den 13 november hade funktionshinderrörelsen i Stockholm (DHR, Funktionsrätt och SRF) ett möte med äldreborgarrådet Torun Boucher (V). Hemtjänst och biståndsbedömning diskuterades. Framförallt lyfte vi problemet att stadsdelsnämnderna inte följer de riktlinjer som kommunfullmäktige beslutat om vad gäller socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Från SRF tog vi upp vårt krav att synskadekompetens ska ingå i upphandlingsunderlag gällande hemtjänst, och vi överlämnade vårt framtagna dokument till Torun Boucher.

3.3 Gatumiljön i Stockholm

Vi har efterlyst ett särskilt samråd med trafikförvaltningen för att kunna diskutera synskaderelaterade frågor, men inte fått något gehör. Vid höstmötet antogs uttalanden om snöröjning och halkbekämpning respektive trafiksäkerhet.

Vita käppens dag uppmärksammas runt om i världen den 15 oktober varje år. Den vita käppen är synskadades främsta symbol. Dels visar käppen att: Här kommer en person som är synskadad. Dels är den ett viktigt orienteringshjälpmedel när det gäller att hitta stolpar och trappor, följa kanter eller upptäcka hinder med mera. I Gotlandssalen ordnade SRF Stockholms stad en temakväll om gatu- och trafikmiljö på den vita käppens dag.

Efter en kort inledning så delades deltagarna in i två grupper där vi diskuterade våra upplevelser av att förflytta oss på egen hand i Stockholm, och vilka förändringar som vi ville se. Därefter återsamlades vi för fika. Sedan berättade Håkan Thomsson kortfattat om den vita käppen och hur den introducerades i Sverige av gymnastikdirektören Anta Ryman på 1950-talet.

Temakvällen avslutades med att Jonas Nilsson (M), ledamot i trafiknämnden, och Catarina Nilsson, strateg vid trafikkontoret, svarade på deltagarnas frågor. Cyklar blev en viktig diskussionspunkt. Vi uttryckte att cykelbanor måste läggas på ett trafiksäkert sätt. Detta innebär bland annat att de inte ska ligga mellan en busshållplats och trottoaren samt att alla övergångsställen ska omfatta även cykelbanorna. Ett annat ämne som togs upp var snöröjningen. Den fungerar idag bättre på cykelbanor än på trottoarer, och det är inte acceptabelt. Hörbarheten vad gäller trafiksignaler vid övergångsställen togs också upp, liksom problemen att komma ända fram till vissa adresser med färdtjänsten.

Under hösten tillskrev vi trafiknämnden och stadsbyggnadsnämnden angående ökad säkerhet vid stadens kajer. Skrivelsen undertecknades av SRF Stockholms stad, Unga med Synnedsättning Stockholm och Föreningen Sveriges Dövblinda Stockholm Gotland. Brevet hade tagits fram på initiativ av vår medlem Jakob Rosenvind som själv ramlat i vattnet vid Liljeholmskajen, men klarat sig. I oktober omkom en synskadad man som föll i vattnet vid Slussen. I brevet uppmanas beslutsfattarna att se över säkerheten vid kajer och andra riskmiljöer samt att se över befintliga ledstråk, räcken och andra säkerhetsåtgärder för att säkerställa att de fungerar och kan förebygga olyckor, och vidta åtgärder där det behövs.

3.4 Övrigt intressepolitiskt arbete

3.4.1 Temakväll om sophantering

Den 22 oktober ordnade föreningen en temakväll om sophantering. Stina Hedström och Alexandra Dybeck från Stockholm vatten och avfall (SVOA) var inbjudna för att berätta hur vi i våra hem ska sortera och var vi ska lämna vårt avfall. Det är SVOA som på uppdrag av Stockholms kommun sköter insamlingen av invånarnas avfall. Det var ett givande möte och förhoppningsvis blev vi ännu mer medvetna sopsorterare.                                                                        

Det första momentet är att skilja ut förpackningar från annat avfall. Där fick vi några tips att tänka på och vi fick även känna på några olika material. Stina Hedström berättade också om de olika platser där sopor kan lämnas. Ett tips är ”rundtursbussen”, där vissa saker kan lämnas enligt en tidtabell. Kemiska produkter och elektronik av begränsad storlek kan hämtas vid dörren av SVOA till en kostnad av 250 kr.

3.4.2 Träff på Ekerö

Den 7 oktober genomfördes ett medlemsmöte på Ekerö. I samverkan med Ekerö kommun träffade vi politiker i Kommunhuset på Tappströmsvägen 2. Här mötte vi kommunstyrelsens ordförande Hanna Svensson (S), ordföranden i socialnämnden Ove Wallin (C) samt ordföranden i kommunens funktionshinderråd Barbro Zimmerling Svan (L). Här diskuterades färdtjänsten, som blivit mycket bättre på senare tid. Kommunala frågor som togs upp var att Ekerö borde anställa en syn- och hörselinstruktör samt att ledsagningen borde utvecklas och dessutom bli avgiftsfri.

Det var en bra dialog som skedde under träffen. Politikerna lovade att ta med sig synpunkterna som framfördes, och kanske kan detta bli början på en förbättrad situation för synskadade i Ekerö kommun.

3.4.3 Träff med socialborgarrådet

Den 6 november hade SRF Stockholms stad ett möte med socialborgarrådet Alexander Ojanne (S) och borgarrådssekreterare Philip Stewén. Ojanne berättade om prioriteringar i stadens budget för år 2026. Bland annat räknas föreningsbidraget upp med 5 procent. Detta skulle dock inte gälla det intressepolitiska bidraget. Vi framförde att det finns ett stort behov att även det bidraget höjs, eftersom det legat stilla i många år. Här nådde vi framgång, för bidraget höjdes sedermera med 4 procent.

Andra frågor som vi diskuterade var bland annat utredningen om friare SoL-ledsagning. Vi uttryckte också att vi ville se en utökad utgivning av På tal om Stockholm. Vi pratade om behovet av den synskadeanpassade information som taltidningen innehåller.

3.4.4 Samverkan med socialförvaltningen

SRF Stockholms stad har en plats i socialförvaltningens referensgrupp, som har haft två möten under 2025. Här har Håkan Thomsson varit vår representant.

3.4.5 Funktionshinderråden

Två träffar för ledamöter i funktionshindersråden har arrangerats av Stockholms funktionshindersombudsman. En temadag för rådsledamöter ordnades av Funktionsrätt lördagen den 8 mars. Dessutom har SRF Stockholms stad genomfört två kvällsträffar för våra ledamöter, den 28 april och den 1 december. Under året har kommunen genomfört en utvärdering av funktionshinderråden efter förändringarna som infördes 2023. Resultatet av utvärderingen ska presenteras i början av år 2026.

Under 2025 har föreningen haft företrädare i funktionshindersråden enligt följande:

- Bromma-Hässelby-Vällingby: Kaj Nordquist och Keity Löfgren Klynne.
- Enskede-Årsta-Vantör-Farsta-Skarpnäck: Anne Mondotter och Lena Nisula           Wester.
- Hägersten-Liljeholmen-Älvsjö-Skärholmen: Margareta Åsén Johansson.
- Norra innerstaden och Kungsholmen: Monicka Zachari.
- Järva: Doaa Zatara.
- Södermalm: Carola Gioti.
- Arbetsmarknadsnämnden: Doaa Zatara och Sven Zachari.
- Bostadsbolagen: Stefan Mattson (slutar 2025-12-31 och ersätts av Lennart
   Björk).
- Fastighetsnämnden och miljö- och hälsovårdsnämnden: Stefan Mattson  
  (slutar 2025-12-31 och ersätts av Lennart Björk).
- Idrottsnämnden: Boris Samuelsson.
- Kommunstyrelsen: Kaj Nordquist, ordinarie, och Håkan Thomsson, ersättare.
- Kulturnämnden: Pia Stenberg och Sara Shamloo Ekblad, där Sara under året
  ersattes av Lena Nisula Wester.
- Kyrkogårdsnämnden: Lillemor Högselius.
- Social-, äldre- och överförmyndarnämnden: Gunnar Sandström.
- Stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden: Monicka Zachari.
- Trafiknämnden: Lena Nisula Wester.
- Utbildningsnämnden: Carola Gioti och Mathilda Vedel Düring.
- Värme, vatten, hamn och Stokab: Pia Stenberg.
- Stockholm Business Region: Gunnar Häger.
- Ekerö: Stig Becker.

En nomineringsgrupp bestående av Funktionsrätt Stockholm, DHR Stockholm och SRF Stockholms stad gör kontinuerligt kompletteringsnomineringar till funktionshindersråden och samverkar i rådsarbetet. Här har vi representerats av Kaj Nordquist och Håkan Thomsson.

Vid årets utdelning av S:t Julian-priset, som ägde rum i Stadshuset den 24 oktober, deltog Kaj Nordquist, Annica Stigson och Håkan Thomsson.

3.4.6 EU:s tillgänglighetsdirektiv

Under sommaren trädde EU:s tillgänglighetsdirektiv i kraft. Som en förberedelse för detta bjöd IP-gruppen in Henrik Götesson, intressepolitisk handläggare på Synskadades Riksförbund. Han redogjorde för webbtillgänglighetsdirektivet och tillgänglighetsdirektivet, och vilka ökade möjligheter dessa direktiv innebär för oss synskadade.

3.4.7 Påverka Stockholm

Vi ger ut ett intressepolitiskt nyhetsbrev via e-post kallat Påverka Stockholm. Redaktör för nyhetsbrevet har varit åkan Thomsson. Påverka Stockholm har utkommit med 4 nummer under 2025.

4 Information

4.1 Hemsida och sociala medier

Föreningens hemsida har adress www.srf.nu/stockholm och ligger under riksförbundets domän. Hemsidan är en viktig informationskanal och riktar sig både till medlemmar och allmänhet.

På hemsidan finns information om föreningen, aktiviteter, studieprogram och vad som för övrigt kan vara på gång.

Föreningen har ett Facebook-konto, där aktuell information om vad som händer i föreningen läggs ut. [Under 2022 öppnades även ett Twitterkonto, men detta har vi inte använt aktivt.]

4.2 Brokiga Blad

Brokiga Blad är föreningens medlemstidning som utkommit med fyra nummer under 2025. Tidningen produceras i punktskrift, inläst form, storstil och elektroniskt. I Brokiga Blad finns artiklar, föreningens studieprogram, annonser om aktiviteter, med mera. Redaktör för Brokiga Blad har varit Håkan Thomsson. Ansvarig utgivare har varit Kaj Nordquist.

Vid årets slut var upplagan 40 ex på punktskrift, 120 inlästa ex, 378 ex på storstil och 570 prenumeranter fick tidningen via e-post.

Brokiga Blad finns även på hemsidan och kan laddas ner därifrån.

4.3 E-postutskick

De prenumeranter som har e-post som sitt förstahandsval som medium får e-postutskick om olika aktiviteter i föreningen. För att inte de medlemmar som har ett annat medium som förstahandsval ska missa denna information, så finns dessa e-postutskick som annonser i taltidningarna På tal om Stockholm och Läns och Riksnytt samt i distriktets tidning Vår Synpunkt.

4.4 Aktivitetstelefon

Föreningen har en telefonsvarare där medlemmarna får aktuell information om kommande aktiviteter. Telefonnumret är 08-452 22 06.

4.5 Hantering av motion från 2024

I en bifallen motion från årsmötet 2024 har styrelsen haft i uppdrag att ta fram ett infopaket om äldres situation. Styrelsen anser sig inte kunna ta fram ett separat paket för SRF Stockholms stad. Informationsmaterial finns på riksförbundet. Utöver detta har vi skickat artiklar till pensionärsorganisationernas tidningar, och tagit initiativ till en träff med stadens syn- och hörselinstruktörer. Den träffen genomfördes den 2 februari 2026.

5 Medlemsverksamhet

5.1 Medlemsantal

Vid årsskiftet 2025/2026 hade föreningen 964 medlemmar, en ökning med 21 medlemmar under året.

Av medlemmarna är 875 synskadade och 11 vårdnadshavare till synskadade barn. Dessa är röstberättigade vid föreningens års- och höstmöten. Vi hade 89 stödjande medlemmar, en ökning med 2 jämfört med föregående år.

När föreningen nybildades hösten 1977 hade vi ca 900 medlemmar. I följande tabell anges medlemsantalet den 31 december de senaste åren samt förändringar under året.

Medlemsantal 31/12: Ändring inom parentes.

2021:  873 (+24)
2022:  875 (+2)
2023:  918 (+43)
2024:  943 (+25)
2025:  964 (+21)

54 synskadade medlemmar är under 32 år. Det är en ökning med 3 medlemmar. Vi har 821 synskadade medlemmar som är 32 år eller äldre.

547 synskadade medlemmar är 66 år eller äldre. Noteras kan att 2 medlemmar har fyllt 100 år.

Av medlemmarna är 600 kvinnor (62,24 procent) och 364 män (37,76 procent).

5.2 Mottagande av nya medlemmar

Nya medlemmar bjöds in till en lunch den 16 maj, då de även kunde ta med sig en anhörig eller vän. Förutom lunchen gavs information om föreningens verksamhet och möjlighet att träffa styrelseledamöter, anställda på kansliet och andra medlemmar. Denna aktivitet lockade 22 nya medlemmar.

5.3 Gotlandssalen

Gotlandssalen består av fyra rum i varierande storlekar. Mellan de två större rummen finns en vikvägg, vilket innebär att ett ännu större rum med plats för 80 personer kan skapas. I den större lokalen finns ljudanläggning, hörslinga och fast projektor. Man kan till de mindre rummen hyra mobil projektor, duk och förstärkare med mikrofon.

Gotlandssalen är mycket viktig för att vi ska kunna bedriva studier och mötesverksamhet i en miljö som är känd och trygg för synskadade. Vi hyr ut lokalerna till närstående föreningar och externa gäster vid de tillfällen vi själva inte nyttjar lokalerna. Intäkter för Gotlandssalen kan beräknas i andelar där vi fått in 48,5 procent från externa gäster, 13,0 procent från närstående föreningar och 28,6 procent för egen verksamhet. Trots den externa uthyrningen räcker inte intäkterna att täcka våra hyreskostnader.

5.4 Aktiviteter

  5.4.1 Torsdagscaféer

Våra torsdagscaféer har anordnats även under 2025.

Vid 6 tillfällen under våren och 5 tillfällen under hösten har medlemmarna bjudits in till café med olika aktuella teman, bland annat har våra sömnadscirklar visat upp kläder de sytt. Exempel på andra teman har varit Luciacafé, föreläsning om släktforskning, frågesport samt musikunderhållning.

  5.4.2 Medlemspubar

Medlemspubar har anordnats 5 gånger under våren och 4 gånger under hösten. Teman har bland annat varit disco, karaoke, musikunderhållning, frågesport samt julfest.

  5.4.3 Temakvällar och temadagar

Följande temadagar och temakvällar anordnades under året:

- Den 1 mars anordnades en temadag om sexleksaker.
- Den 9 maj anordnades en vinprovning i samband med en pub.
- Den 2 oktober anordnades en temakväll om punktskrift till minne av Dagny             Georgii och att punktskriften firade 200 år 2025.
- Den 15 oktober, på vita käppens dag, anordnades en temakväll om gatu- och trafikmiljö.
- Den 22 oktober anordnades en temakväll om sophantering.

  5.4.4 Friskvårdsaktiviteter

Sittgymnastik i Gotlandssalen och simning i Beckomberga sim- och idrottshall samt i Gubbängsbadet har anordnats under både vår- och höstterminen. Simningen i Gubbängsbadet lades ner i slutet av året.

5.5 Ögats dag

Den 10 september anordnades ett event kallat Ögats dag med syfte att öka antalet medlemmar. Deltagarna fick information om föreningen och vårt arbete, träffa syn- och hörselinstruktörer, visning och demonstration av tekniska hjälpmedel samt information om ögat och dess sjukdomar.

5.6 Funktionärsdag

Den 29 november genomfördes en funktionärsdag i Gotlandssalen. Teman var information om det kommande valarbetet, föreningens biståndsprojekt, hur vi når ut i media samt ett grupparbete med fokus på framtida aktiviteter.

6 Studier

6.1 Om cirklarna

Vår cirkelverksamhet genomförs i samarbete med ABF Stockholm. Nya cirklar 2025 var spela teater, Skriv ditt liv och spanska för nybörjare.

Alla våra hantverkscirklar, korgflätning, stickning och sömnad, genomförs såväl dag- som kvällstid.

Andra teman för cirklar har varit engelsk konversation samt lyrik.

Många av cirklarna är mycket populära och har pågått under ett antal terminer. De nya cirklarna lockade många medlemmar som tidigare inte engagerat sig i föreningens aktiviteter.

6.2 Cirkelverksamheten i siffror

SRF Stockholms Stads studiecirklar, antal timmar och deltagare:
(En timme är lika med en studietimme, dvs 45 minuter)

Vårterminen

Engelsk konversation, 24, 8
Korgflätning dagtid, 40, 8
Korgflätning kvällstid, 40, 6
Lyrik, 15, 4
Skriv ditt liv, 12, 6
Spanska för nybörjare, 30, 7
Stickning dagtid, 30, 8
Stickning kvällstid, 30, 10
Sömnad förmiddag, 40, 5
Sömnad eftermiddag, 40, 4

Höstterminen

Engelsk konversation, 24, 7
Korgflätning dagtid, 40, 8
Korgflätning kvällstid, 40, 5
Lyrik, 15, 4
Stickning dagtid, 30, 8
Stickning kvällstid, 30, 10
Sömnad förmiddag, 40, 4
Sömnad eftermiddag, 40, 6

Antal cirklar: 18
Antal timmar: 560
Antal deltagare: 118

7 Internationellt

Solidaritet och rättigheter har i hela vår historia varit vägledande för vårt arbete. Vi har möjlighet och förmåga att dela med oss till människor i andra delar av världen som i väsentliga avseenden har det mycket sämre än vi, men som vi också har mycket gemensamt med och kan lära mycket av.

SRF Stockholms stad i samverkan med Synskadades Riksförbund har bedrivit ett projekt tillsammans med den afrikanska synskadeunionen, AFUB (African Union of the Blind). AFUB är en samarbetsorganisation för nationella synskadeorganisationer i Afrika. Vårt internationella utvecklingssamarbete har bedrivits inom ramen för MyRight som samordnar den svenska funktionshinderrörelsens partnerskapsarbete. MyRight erhåller biståndsmedel från Sida genom ForumCiv.

Projektets syfte har varit att stödja AFUB och utbilda och stödja nationella synskadeorganisationer att på ett konkret sätt kunna använda FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och FN:s hållbarhetsmål i Agenda 2030 i organisationernas påverkansarbete. Det innebär att funktionärer, anställda och medlemmar i organisationerna har utbildats och givits möjlighet att genomföra aktiviteter för påverkan av beslutsfattare. Från och med 2023 har vi stöttat synskadeorganisationerna i Botswana, Etiopien och Gambia.

Projektet har följts av en särskild arbetsgrupp, den så kallade AFUB-gruppen, som tillsatts av styrelsen. Vi har haft regelbundna digitala partnerskapsmöten med AFUB och våra systerorganisationer i Botswana, Etiopien och Gambia.

Vårt projekt var tänkt att pågå fram till och med 2027. Dock aviserade regeringen i början av år 2024 stora förändringar av den svenska biståndspolitiken. Detta ledde till att projektet bara kunde genomföras fram till den 31 juli 2025. Sedan redovisades projektet och avslutades.

Vårt riksförbund genomförde en nätverksträff för projektaktiva inom det internationella utvecklingssamarbetet den 15-16 november på Almåsa. Där deltog sju personer från vår AFUB-grupp.

I december 2025 fick vi besked att Synskadades Riksförbund beviljats medel från Anders Hultmans stiftelse. Det innebär att vi kan fortsätta ge stöd till synskadeorganisationerna i Botswana, Etiopien och Gambia under perioden mars 2026 till februari 2027. Detta stöd går alltså inte genom Sida, och det innebär mindre administration och möjlighet till friare användning av biståndsmedlen. Projektet har arbetsnamnet "synliga rättigheter".

8 Ekonomi

Från och med 2025 upprättar föreningen ett bokslut som presenteras i en separat handling. Vi arvoderar en ekonomihandläggare, Anna Asp, och använder bokföringsprogrammet Spiros.

Styrelsen och personalen har fortsatt leta efter nya finansieringsmöjligheter samtidigt som vi försöker skära ner kostnaderna. Vi har också uppvaktat staden för att påtala vikten av att de kommunala bidragen behöver ökas. Glädjande är att vi 2026 kommer att erhålla ett ökat kommunalt bidrag med 112 tkr.

År 2025 var verksamhetens intäkter 3.869 tkr. Detta är en ökning med

137 tkr i jämförelse med 2024. När det gäller föreningens verksamhetskostnader slutar de på 4.870 tkr. Det är 442 tkr lägre än 2024. Framförallt beror detta på sänkta kostnader för inventarier, städning, köpta tjänster samt att funktionärsutbildningen skedde under enbart en dag och genomfördes på kansliet.

De finansiella posterna uppgår till ett positivt resultat för året på 943 tkr. Årets resultat blir då en förlust på 58 tkr att jämföra med föregående år, där resultatet blev en förlust på 468 tkr.

Föreningens tillgångar uppgår till 13.700 tkr varav 12.275 tkr utgör anläggningstillgångar.

Styrelsen har antagit en ny kapitalförvaltningspolicy. Föreningens kapital är placerat på Svenska Handelsbanken och styrelsen har hjälp av en personlig rådgivare på banken. Under året har två träffar ägt rum med vår rådgivare, och styrelsen och personalen har fått en utbildning i kapitalförvaltning.

Under hösten 2025 gjordes en större förändring i föreningens kapitalplacering. Vi har nu kapitalet placerat i två fonder: Handelsbankens utdelande stiftelsefond samt i Xact Norden högutdelande. Styrelsens ambition är att placeringarna ska vara långsiktiga och ge en jämn årlig avkastning till föreningens verksamhet. I och med omplaceringen gjorde föreningen en realisationsvinst med 767 tkr.

Våra främsta bidragsgivare har varit Stockholms stad, Dalheimers stiftelse, De Blindas Väl, Synskadades Stiftelse samt Synskadades Riksförbund.

Styrelsen förvaltar, enligt stiftelseurkunden, Stiftelsen Greta och Harry Wallins fond, org.nr: 802413-1040. Denna stiftelse är registrerad hos länsstyrelsen och en separat årsredovisning tas fram för stiftelsen.

9 Slutord

Låt oss avslutningsvis upprepa:

Vår ambition är att engagera många medlemmar. Genomföra caféverksamheten, pubkvällar och luncher för nya medlemmar.

Vi vill se till att synskadade i Stockholm kommer att träffas, umgås och arbeta tillsammans.

Vi uppmanar alla att stödja oss genom medlemskap. Som röstberättigade medlemmar eller som stödjande medlemmar.

För den som vill stödja föreningen ekonomiskt har vi följande konton:

Kontonummer pg: 967870-7
Swishnummer: 123 662 10 15.

Vi i styrelsen i SRF Stockholms stad vill framföra ett varmt tack till alla som genom sina insatser bidragit till föreningens arbete. Vi vill tacka alla medlemmar som deltar och stödjer verksamheten, personer som givit bidrag och donationer till föreningen samt vår anställda personal, som möjliggör stora delar av verksamheten.

Vi vill tacka Stockholms stad som givit föreningen ekonomiskt stöd, och vill även särskilt tacka Dalheimers Stiftelse, Synskadades Stiftelse, Synskadades Riksförbund samt Kronprinsessan Margaretas Arbetsnämnd för synskadade som beviljat oss värdefulla bidrag för verksamhetsåret 2025 samt för att användas under år 2026.

Stockholm i februari 2026

(Underskrifter finns på sida 23 i pdf-versionen.)