Påverka Stockholm

Nyhetsbrev från SRF Stockholms stad

Nr 3:2025                                                  2025-11-07

Innehåll:

Träff med Alexander Ojanne
Manifestation utanför socialdepartementet
Gatumiljö i fokus på vita käppens dag
Ljudtest på torsdagscafé
Skrivelse till stadsdelsnämnderna
Kom på höstmötet imorgon
Kontaktuppgifter till redaktören

Träff med Alexander Ojanne

Den 6 november hade fyra personer från sRF Stockholms stads intressepolitiska grupp ett möte med socialborgarrådet Alexander Ojanne (S) och borgarrådssekreterare Philip Stewén. Ojanne berättade om prioriteringar i stadens budget för år 2026. Bland annat räknas föreningsbidraget upp med 5 procent. Detta gäller dock inte det intressepolitiska bidraget. Vi framförde att det finns ett stort behov att även det bidraget höjs, eftersom det legat stilla i många år.

Andra frågor som vi diskuterade var bland annat utredningen om friare SoL-ledsagning. Den utredningen är klar, men inte offentliggjord ännu. Vi får återkomma när vi studerat utredningen.

På tal om Stockholms utgivning har ökats, men vi skulle vilja se en ytterligare ökning av antalet nummer. Vi pratade om behovet av den synskadeanpassade information som taltidningen innehåller.

Slutligen överlämnade vi en skrivelse som vi sänt till stadsdelsnämnderna. Se mer om den skrivelsen under rubriken "Skrivelse till stadsdelsnämnderna".

Manifestation utanför socialdepartementet

 "Vad vill vi ha? Ledsagning. När vill vi ha det? Nu". Ja så lät det på Fredsgatan i centrala Stockholm, utanför socialdepartementet, på eftermiddagen den 28 oktober. Ett 30-tal synskadade hade där samlats för att visa sitt stöd för en stärkt lagstiftning om ledsagning. De manifesterande kom bland annat från Synskadade Konstnärers och Konsthantverkares Förening och SRF Stockholms stad.

 En delegation från Synskadades Riksförbund och Unga med Synnedsättning överlämnade en namninsamling till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall. Ungefär 6.500 personer hade skrivit under på att det behövs speciell lagstiftning för att garantera synskadades rätt till ledsagning. Socialstyrelsen har pekat på detta behov, och riksdagen uttalade i fjol att regeringen skulle lägga fram ett sådant förslag. Trots detta har inget hänt, och det var bakgrunden till att SRF i somras tog initiativ till denna namninsamling.

 Med skyltar, skelettkonst och talkörer hejade de församlade på, under tiden som överlämningen av namninsamlingen pågick. Nu väntar vi på att regeringen går från passivitet till handling!

Gatumiljö i fokus på vita käppens dag

 Den vita käppen är synskadades främsta symbol. Dels visar käppen att: Här kommer en person som är synskadad. Dels är den ett viktigt orienteringshjälpmedel när det gäller att hitta stolpar och trappor, följa kanter eller upptäcka hinder med mera.

 Den 15 oktober uppmärksammas varje år den vita käppen runt om i världen. I SRF Stockholms stad gjorde vi år 2025 detta genom en temakväll om gatu- och trafikmiljö.

 Det var ett drygt 20-tal medlemmar som samlades i Gotlandssalen på kvällen den 15 oktober. Efter en kort inledning så delades deltagarna in i två grupper där vi diskuterade våra upplevelser av att förflytta oss på egen hand i Stockholm, och vilka förändringar som vi ville se. Därefter återsamlades vi för fika. Sedan berättade Håkan Thomsson kortfattat om den vita käppen och hur den introducerades i Sverige av gymnastikdirektören Anta Ryman på 1950-talet.

 Temakvällen avslutades med att Jonas Nilsson (M), ledamot i trafiknämnden, och Catarina Nilsson, strateg vid trafikkontoret, svarade på deltagarnas frågor. Cyklar blev en viktig diskussionspunkt. Vi uttryckte att cykelbanor måste läggas på ett trafiksäkert sätt. Detta innebär bland annat att de inte ska ligga mellan en busshållplats och trottoaren samt att alla övergångsställen ska omfatta även cykelbanorna.

 Ett annat ämne som togs upp var snöröjningen. Den fungerar idag bättre på cykelbanor än på trottoarer, och det är inte acceptabelt. Hörbarheten vad gäller trafiksignaler vid övergångsställen togs också upp, liksom problemen att komma ända fram till vissa adresser med färdtjänsten.

 Ljudtest på torsdagscafé

 Hur vill synskadade att ljudmiljön ska vara för att underlätta orienteringen? Kristin Nedlich, doktorand som forskar om ljuden som formar vår livsmiljö, med fokus på tillgänglighet för synskadade i offentliga inomhusmiljöer, deltog vid föreningens torsdagscafé den 16 september. Hon berättade om sitt projekt och det gick att göra ett ljudtest i ett intilliggande rum. I hörlurar fick man då uppleva olika ljud, som skulle kunna tjäna som ljudfyrar i inomhusmiljö.

 Många ville prova, och alla hann inte göra det. Därför kom hon tillbaka till våra lokaler den 22 oktober, så att fler fick testa. Vi får väl se om detta kan leda fram till positiva innovationer på ljudfyrsområdet.  

Skrivelse till stadsdelsnämnderna

 En skrivelse med rubriken "Vad gäller kring insatsen ledsagning" har sänts ut till stadsdelsnämnderna. Skrivelsen är framtagen av vår intressepolitiska grupp och är undertecknad av SRF Stockholms stads ordförande Kaj Nordquist.

 Vi begär svar från stadsdelsnämnderna, men det är bra om representanterna i funktionshinderråden också frågar efter skrivelsen och ber om svar på frågorna. Nedan återges skrivelsen i sin helhet:

 SRF (Synskadades Riksförbund) Stockholms stad får alltjämt rapporter från våra medlemmar om neddragna timmar för ledsagning, beslut som inte motiveras och ifrågasättande av enskildas behov.

 För oss med omfattande synnedsättning är ledsagning ett väsentligt verktyg för att vi ska kunna leva ett oberoende vardagsliv, jämförbart med andra människors, en ambition som staden utrycker i sitt tillgänglighetsprogram.

 Grunden till vårt behov av ledsagning, är konsekvensen av synnedsättningen i form av orienteringssvårigheter samt svårigheter att ta del av information i bred mening. Dessa funktionshinder är desamma, oberoende av i vilken stadsdel vi bor i, eller oberoende av ålder.

 Att uppfylla våra behov av ledsagning, som synskadade individer, innebär bland annat:

-               Att vi måste kunna handla vår mat, köpa kläder och införskaffa produkter som behövs i ett hem.

-               Att vi måste kunna ta del av nödvändig samhällsservice samt utföra våra skyldigheter som medborgare.

-               Att vi måste kunna ta del av skriftligt material – såsom räkningar, post, deklarationsblanketter samt för oss ej tillgänglig informationsteknologi.

-               Att vi måste kunna delta i kultur- och fritidsaktiviteter, efter våra intressen och som inte begränsas av för få ledsagartimmar.

-               Att vi måste ges ledsagning som gör det möjligt att bibehålla/förbättra vår fysiska och psykiska hälsa. Rekommenderade hälsoråd måste ju vara lika väsentliga för personer med synnedsättning.

-               Att vi måste, på ett tryggt och säkert sätt, kunna ta oss till och genomföra läkar- och tandläkarbesök samt andra vårdinsatser. Som blir alltmer otillgängliga.

-               Att vi måste få vår omvärld syntolkad, då vi saknar vårt synsinne.

-               Att vi måste kunna uppfylla våra behov som föräldrar.

-               Att vi måste kunna ta oss till och från politiska förtroendeuppdrag i kommunen, inklusive delta i stadens funktionshinderråd, vilket vi bör tilldelas extra timmar för.

 SRF Stockholms stad har gått igenom de, av fullmäktige antagna, riktlinjer som gäller för stadens biståndsbedömningar enligt SoL samt LSS. Vi har vidare studerat de, av socialförvaltningen framtagna, tillämpningsföreskrifterna till dessa riktlinjer.

Det får oss att ställa följande frågor till stadsdelsnämnderna:

När det gäller skälighetsbedömningen för beslut om ledsagning, har Stockholms stad inriktningen att det inte ska innebära skillnader vid bedömning av ledsagning enligt SoL och ledsagarservice enligt LSS. 

Vad innebär detta konkret?

Vi läser vidare, att det ska redovisas vilka överväganden som görs avseende beslutets giltighetstid. Anledningen till ett tidsbegränsat beslut ska motiveras. Varför tillämpas detta inte fullt ut?

 Justitieombudsmannen ha pekat på behovet av kontinuitet vid beslut om insats och har ifrågasatt att beslut alltid tidsbegränsas, om behovet inte varierar över tid. Hur tas hänsyn till JO:s uttalande?

 Vi menar, att endast motivera ett beslut om ledsagning med: ”Dina beviljade timmar ger en skälig levnadsnivå”, eller framöver ”skäliga levnadsförhållanden”, sätter rättssäkerheten ur spel. Det är näst intill omöjligt att överklaga ett sådant beslut. Därför bör överklaganden först prövas av stadsdelsnämnden innan det går till förvaltningsrätten. Annars riskerar stadens politiska ambitioner att sättas ur spel. Varför sker detta inte?

 Varför ser vi inte skriftliga motiveringar i våra beslut?

Hur ser ni på JO:s utlåtanden?

 Vad motiverar en tidsbegränsning, 1 år eller mindre, av ledsagning för en gravt synskadad person, där funktionsnedsättningen är permanent?

 Vad är motiveringen till att vi ofta får administrativa förlängningsbeslut om ett par månader?

 Vi kommuniceras inte ens alltid dessa beslut. Finns det föreskrifter för detta handläggande?

 Vi noterar följande formulering i Förvaltningslagen (2017:900), 32 §: Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering”.

Vem/vilka i stadsdelsnämnden prövar om fattade biståndsbeslut följer antagna riktlinjer och tillämpningsföreskrifter?

I vilka situationer görs detta?

 Vi emotser svar från er stadsdelsnämnd/förvaltning, så snart det är möjligt.  

Kom på höstmötet imorgon

 SRF Stockholms stads höstmöte genomförs lördagen den 8 november med start kl 14.00. Plats är vår lokal Gotlandssalen på Gotlandsgatan 44 i Stockholm. Alla medlemmar är välkomna!

 På höstmötet beslutar vi om föreningens verksamhetsplan och budget för år 2026. Det blir ju ett viktigt år, eftersom det är ett valår, och politikerna då brukar vara extra intresserade av dialog. Handlingarna finns på vår hemsida: www.srf.nu/stockholm

 Ta chansen att påverka din förening. Ingen föranmälan krävs, men du måste ha betalt din medlemsavgift för år 2025. 

 Kontaktuppgifter till redaktören

 Detta nyhetsbrev ges ut av SRF (Synskadades Riksförbund) Stockholms stad som har verksamhetsområdet Stockholm och Ekerö. Redaktör är Håkan Thomsson.

 Vill du nå redaktören, eller inte längre prenumerera på nyhetsbrevet, så skicka ett mejl till
hakan.thomsson@srfstockholm.se
eller ring 08-452 22 07.