1. Meny
  2. Synskadades Riksförbund
  3. Sök
Elsparkcyklar i våra stadsmiljöer

Elsparkcyklar i våra stadsmiljöer

Synskadade Ove snubblade över elsparkcyklar och slog sig – vill se åtgärder: ”Folk drar sig för att gå ut”

 

Artikel från Nerikes Allehanda, Text och bild Henrik Brandh

 

När synskadade Ove Nilsson skulle bege sig ut på en promenad på stan i somras snubblade han över tre sparkcyklar och skadade handleden.

Som ordförande i Synskadades riksförbund anser Ove att något måste göras för att få bukt på fallolyckor orsakade av elsparkcyklar i Örebro.

– Det är ett elände emellanåt. Folk drar sig för att gå ut och gå, säger han.

Det har snart gått ett år sedan de första elsparkcyklarna kom till Örebro. Precis som då finns två aktörer i stan, Voi och Qick. Men elsparkcyklarna är inte enbart ett smidigt sätt att ta sig fram i stan. För de synskadade kan en felplacerad elsparkcykel i värsta fall vara rena dödsfällan.

 

Ove Nilsson, ordförande i Synskadades Riksförbund, går över stan med sin vita käpp. Vid Våghustorget står en elsparkcykel mitt i gångstråket.

– Det värsta är när de står tvärs över trottoaren. En vanlig cykel hinner man känna mot bröstet om man går på, och kan ta tag i. Här finns det inget att ta tag i utan det tar tvärstopp längst ner efter benet, säger han.

Han vet av egen erfarenhet vad han pratar om. På försommaren ramlade Ove på Krämartorget och slog sig.

– Jag snubblade över tre cyklar som stod parkerade bredvid varandra och stukade handen ordentligt, berättar han.

Ove går väldigt mycket runt stan, men han berättar om medlemmar som drar sig för att gå ut i rädsla över att snubbla på elsparkcyklarna.

– Vi är några som "käppar oss" fram och alla säger att det är jättebesvärligt. Jag törs gå, men det finns många som är jätterädda, säger han.

Vad behöver göras anser du?

– Jag tycker inte att elsparkcyklarna ska förbjudas, så långt vill jag inte sträcka mig, men företagen borde ha en disciplin där de talar om var man får parkera och gärna i ställ på olika ställen vid sidan om trottoaren, säger Ove.

 

I augusti författade Kommunala Tillgänglighetsrådet, KTR, ett brev till Voi och Qick. KTR, som är ett organ under Kommunstyrelsen för samråd mellan kommunen och funktionshinderrörelsen i Örebro, vill ta del av respektive företags regelverk för hur risken för fallolyckor orsakade av elsparkcyklar ska elimineras i staden.

"Inte minst vill vi gärna få del av företagets information till dem som hyr elsparkcyklar om vikten av omsorg vid parkeringen av dem. Vilken kontroll går att genomföra?", skrev KTR:s ordförande Carina Toro Hartman i brevet.

Men KTR meddelade på sitt möte i tisdags att inget av elsparkcykelföretagen ens svarat på brevet.

 

Problemet med sparkcyklarna finns även hos DHR:s medlemmar. Christer Johansson, ordförande i DHR:s Örebroavdelning, tycker att man borde göra som i Stockholm.

– I Stockholm har de på försök börjat med att parkeringsvakterna flyttar på sparkcyklarna och ställer dem på en vettig plats. Sen debiterar de 300 kronor till företaget som hyr ut dem.

– Men det krävs ju ett politiskt beslut i tekniska nämnden för att genomföra, konstaterar han.

Både Christer och Ove vill ha svar på vem som bär ansvaret vid en riktigt svår olycka.

– Företaget har ju ett ansvar, utan tvekan, och kommunen har ett ansvar att det är rent och tillgängligt, anser Christer Johansson.