Påverka Stockholm

Nyhetsbrev från SRF Stockholms stad

Nr 1 2026

Innehåll
Förord
Uttalanden från årsmötet
Träff med politiker
Ledsagarfrågan
Hemtjänst
Trafikmiljön
Krisberedskap
Valdebatter i höst
Vill du vara med och påverka politiken
Redaktör

Förord

Efter några månaders väntan, är våren här. Något liknande kan man säga om SRF Stockholms stads nyhetsbrev, Påverka stockholm. Vår ombudsman Håkan Thomsson, som var redaktör för nyhetsbrevet, slutade i februari. En rekryteringsprocess har därefter pågått, men nu hoppas vi att vi snart ska ha en ersättare på plats, Kevin Kjelldahl. Innan han tar över redaktörsskapet, skickar undertecknad ut ett första nummer för året.

Vårt intressepolitiska arbete inriktas mycket på valåret, där vi träffar partierna och försöker få in våra prioriterade frågor i deras tänk.

I augusti, anordnar vi 2 träffar för medlemmarna, då frågor kan ställas till partierna.

Jag passar även på att önska alla våra medlemmar en trevlig och vilsam sommar.

Urban Fernquist
Ordförande

Uttalanden från årsmötet

Den 19 mars hölls föreningens årsmöte. Då fick styrelsen godkänt för genomförd verksamhet under 2025. Jag, Urban Fernquist, valdes till ordförande efter avgående Kaj Nordquist. 3 nya ledamöter valdes in i styrelsen.

Årsmötet antog 2 uttalanden:

Synskadade får inte bortprioriteras i krissituationer!

Uttalande ställt till:
Stadsledningskontoret samt Stadsdelsnämnderna

Politiken och samhällsdebatten översvämmas nu av information och förslag om hur vi måste stärka vårt totalförsvar.

I krissituationer ställs större krav på medborgarna – att klara sig själva, med en hemberedskap under några veckor.

Myndigheten för delaktighet, MFD, har i en rapport (Krisberedskap för alla) visat på stora brister i kommunerna, vad avser kunskap om samt planer och rutiner i krisberedskap för personer med funktionsnedsättningar.

MFD pekar på att ojämlika levnadsvillkor i fredstid, får stora konsekvenser i krissituationer.

Därför måste tillgänglighets- och delaktighetsfrågorna uppmärksammas, också som en beredskapsfråga.

En synskada innebär såväl orienteringssvårigheter som informationshinder.

SRF Stockholms stad kräver svar på nedanstående frågor:

Vilka krisplaner finns, i stadsledningskontoret och stadsdelsnämnderna?
På vilket sätt inkluderar de funktionshindersperspektivet?
Hur kommuniceras, och inhämtas information och kunskap i krisberedskapsfrågor med funktionshinderrörelsen?
Hur har synskadades specifika behov analyserats avseende:,
Hur en tillgänglig krisinformation ska utformas,
Hur individuella insatser ska garanteras synskadade i krissituationer,
Hur stödet ska utformas så att vi kan ta oss till skyddsrum och trygghetscentra.

Trafikborgarrådet håller på att tina!

Uttalande ställt till:
Trafikborgarrådet Lars Strömgren
Trafiknämnden samt
Trafikdirektör Gunilla Glantz

I ett flertal uttalanden har SRF Stockholms stad påpekat den oacceptabla snöröjningen för oss synskadade.

År efter år har utlovats en förbättrad snöröjning för gångtrafikanter.
Men varje år blir ansvariga politiker lika överraskade över att det snöar i stan.
Konsekvensen blir att det är helt omöjligt för synskadade att nå fram till övergångsstolpar med vita käppen, inte hittar trottoarkanter, gör det omöjligt att ta sig över alla höga och hala snövallar och att vi riskerar att falla under bussen då vi tvingas kliva av på en isig vall vid hållplatsen.

Vintern 2026, vällde klagomålen in från missnöjda gångtrafikanter – som en snösmocka. Över 20 000 medborgerliga protester. Detta verkar ha fått trafikborgarrådet att tina.

Nu ska återigen avtal ses över och åtgärder mot entreprenörer vidtas.
14 snöröjningsenheter ska bli 5.

SRF Stockholms stad kräver svar på frågan:

När ska synskadades behov av snöröjda trottoarer/gångvägar, övergångsställen, trappor och hållplatser specificeras i upphandlingsvillkoren.

Träff med politiker

Den 27 mars fick vi besök av Anders Göransson, ordförande, Socialdemokraterna, Frida Nehrfors Hultén, fritidspolitiker, Vänsterpartiet, Magnus Palm, fritidspolitiker, Miljöpartiet, samtliga från Södermalms stadsdelsnämnd.

Besöket initierades av anders Göransson, då ett inbokat möte i höstas blev inställt.

De var nyfikna på hur vi upplever trafikmiljön på södermalm.

Vi lyfte våra vanliga frågor, om säkerhetsrisker vid vissa gång- och cykelbanor, nästan ohörbara ljudsignaler vid övergångsställen, utökat antal bilfria gator som försvårar framkomligheten med färdtjänsten samt kaoset med snöröjningen.

Generellt är det stadens centrala gatukontor som ansvarar för dessa frågor, men de lovade att föra våra synpunkter vidare.

Däremot, en fråga som delvis mer berör Södermalm, är tillgängligheten till medborgarhuset vid Medborgarplatsen – eller snarare nuvarande otillgänglighet.

SRF Stockholms stad kämpade under ett helt år för att vi över huvud taget skulle kunna ta oss till entrén, då hela torget gjordes bilfritt. Vi fick trafikkontoret att ändra sin policy, men alltjämt är det krångligt att ta sig med färdtjänst till stadens medborgarhus.

Anders göransson informerade oss om att hela området, inklusive medborgarplatsen, ska få en ny stadsplanering.

Han lovade att ta med våra synpunkter i detta sammanhang.

Frukostmöten

I maj och juni genomför vi träffar med samtliga partier, för att höra vilka frågor de prioriterar och försöka få dem att förstå vårt vardagsliv, med de brister som finns i politiken idag.

Det som de lovar oss nu, kommer vi att följa upp på partiutfrågningarna på våra 2 medlemsträffer i augusti.

Ledsagarfrågan

Kommunfullmäktiges riktlinjer, där ambitionsnivån för stadens ledsagning uttrycks, är relativt bra. Dock följs inte dessa riktlinjer i stadsdelarna. Varför är det så?

Besluten vi får motiveras inte alltid. Vi får tidsbegränsade beslut trots att vår synförmåga inte blir bättre och att fullmäktige anser att längre beslutsperioder är rimliga. Riktlinjerna säger också att besluten ska bygga på goda levnadsförhållanden, oavsätt vilken lag som används. Detta markeras inte i stadsdelarnas beslut.

Vi får medhåll från flera politiker att detta är ett problem – att fullmäktiges beslut inte följs i stadsdelsnämnderna. Är detta ett demokratiproblem?

Vidare får vi inte tydliga svar på vår fråga varför äldre synskadade i genosnitt får färre ledsagartimmar än yngre synskadade.

Vi har fakta bakom oss i våra påståenden, då vi fått svar från samtliga stadsdelar kring dessa frågor.

Återstå att se om partierna tänker göra något åt saken i valrörelsen.

Hemtjänst

Vi har haft framgång i hemtjänstfrågan. Vi noterade att det fanns hörselskadekrav i upphanlingar av hemtjänst. Dock fanns inget skrivet om synskadekrav.

Vi tog fram en sådan text och nu har äldreborgarrådet lovat att denna skrivning ska tas med vid nästa upphandling.

Vi behöver få mer kunskaper om hur våra medlemmar upplever sin hemtjänst. Vi hoppas kunna genomföra en hemtjänstträff för medlemmar senare i höst.

Trafikmiljön

Vi har författat otaliga uttalanden och skrivelser, träffat ansvarigt trafikborgarråd och ledamöter i trafiknämnden. Ofta får vi inga svar alls eller så får vi höra att allt ska bli bättre nästa år. Men väntan år efter år minskar inte synskadades riskfyllda vistelse i trafikmiljön. Att tvingas ta sig över en cykelbana för att nå trottoaren, att inte höra ljudsignalen för rött eller grönt ljus, att inte kunna orientera sig med den vita käppen i snökaoset, ja det riskerar faktiskt våra liv eller tvingar oss att stanna hemma.

Det känns som om dessa frågor har starkare intressenter än synskadade som får gehör bland politikerna.

Här måste vi finna nya påverkansmetoder.

Synskadade är inte emot en miljövänligare stad eller att det växer fram uteserveringar – nej, men när allt fler bilfria gator och zoner hindrar oss för att nå alla adresser med färdtjänst, då protesterar vi.

Politikerna säger att vi kan åka överallt, men så ser inte verkligheten ut.

Vi kräver att färdtjänstbilar ska förses med ett ”pass” som ger behörighet att åka till alla adresser. Alternativet är att tydliga skyltar sätts upp på alla bilfria gator som ger färdtjänsten behörighet.

Krisberedskap

Vårt uttalande från årsmötet har så här långt fått följande svar:

Social- och trygghetsroteln

Hej, här kommer svar på era frågor gällande krisberedskap. 

”Vilka krisplaner finns, i stadsledningskontoret och stadsdelsnämnderna? På vilket sätt inkluderar de funktionshindersperspektivet? 

-Staden har inga särskilda planer för olika scenarier utan säkerhetsprogrammet och stadens arbete med RSA (risk- och sårbarhetsanalys) och kontinuitetshantering ska hantera alla typer av händelser. 

Hur kommuniceras, och inhämtas information och kunskap i krisberedskapsfrågor med funktionshinderrörelsen?

Hur har synskadades specifika behov analyserats avseende:

Hur en tillgänglig krisinformation ska utformas 

-Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning är ett grundläggande perspektiv i stadens kommunikationsarbete. Exempelvis är stadens centrala webb uppbyggd i enlighet med de krav som finns för tillgänglighet bland annat för synskadade och redaktörer och andra med publiceringsrättigheter ges utbildning i formkrav för att innehåll ska vara tillgängligt. Detta är ett grundläggande arbetssätt i vardagen som har betydelse även vid krissituationer då webben är stadens centrala kanal för information och kommunikation. 

Stadens förvaltningar och bolag har krisledningsplaner som anger kriskommunikation som en central funktion i krisledning. I det löpande utvecklingsarbete som stadsledningskontoret bedriver kopplat till kriskommunikation har identifierats behovet av att ytterligare stärka förmågan att möta målgrupper med funktionsnedsättning. Detta kommer att ske i form av översyn av befintlig webbinformation och den dokumentation som finns för kriskommunikation i central krisledning. 

Parallellt pågår ett stadsövergripande utvecklingsarbete för den interna kommunikationssamverkan mellan förvaltningar och bolag som sker vid kris och där vidareutveckling av arbetssätt för målgruppsanspassning för personer med funktionsnedsättning är en ingående del. Rapporten från Myndigheten för delaktighet är underlag i detta arbete vilket sker i samverkan och dialog med stadens funktionshinderombudsman. 

Hur individuella insatser ska garanteras synskadade i krissituationer

Hur stödet ska utformas så att vi kan ta oss till skyddsrum och trygghetscentra.”

-När det gäller insatser riktade till individuella så gäller de biståndsbeslut som staden har fattat även i fredstida kriser och i höjd beredskap och krig. I fredstida kriser kommer staden alltid att eftersträva att personal ska kunna finnas tillgänglig för att upprätthålla stadens åtaganden. Men precis som erfarenheterna under pandemin visar så kan det ibland finnas olyckliga omständigheter som innebär att brukare kan få vänta längre än vanligt eller att vissa tjänster helt enkelt är fysiskt omöjliga att genomföra eller begränsas av andra beslut som skulle fattas av t ex räddningstjänst eller Polis vid t ex bränder, översvämningar eller terrorhot etc.

Däremot är det nödvändigt att klargöra att ett krig är den absolut värsta prövningen som ett samhälle kan utsättas för. Det går helt enkelt inte att garantera någonting för någon grupp i en krigssituation. Därför är det nödvändigt för alla invånare att fundera över en individuella ”plan B” i fall det värsta skulle inträffa. Det kan mycket väl finnas flera olika scenarier som innebär att en ledsagare eller hemtjänstpersonal helt enkelt inte kan ta sig fram till sina brukare. Transportnätet kan vara utslaget, kvarter kan vara belägrade eller spärrade av fientliga trupper eller flyglarm kan råda. En ”plan B” på individuell nivå kan i så fall innebära att personer behöver söka hjälp av andra i samhället, vänner, släktingar, grannar eller en okänd medmänniska på gatan. I det sammanhanget är det självklart viktigt att vi bygger upp en naturlig inställning om att vi alla i samhället måste hjälpa varandra. I de allra mest utsatta situationerna som vi kan utsättas för måste vi hjälpa varandra och vi kan inte helt förlita oss på att samhällets resurser räcker till eller kan finnas tillgängliga på alla platser vid varje givet tillfälle.

Inom krisberedskapen kallas detta för kontinuitetshantering. Att i förhand tänka ut och kanske öva en eller flera reservlösningar. Vad händer om den ordinarie lösningen inte skulle funka? Vad gör jag då?

När det gäller stödet för att ta sig till samlingsplatser och skyddsrum hänger svaret ihop med resonemangen ovan. En särskild samlingsplats, en s.k trygghetspunkt ska i fredstida kriser kunna tillhandahålla bekräftad information från någon av kommunens anställda. Man ska kunna tillhandahålla viss möjlighet att kunna ladda sin mobil, få ett glas vatten etc. Det ska med andra ord inte finnas några ”akuta” skäl att skyndsamt kunna ta sig till en trygghetspunkt i en fredstida kris. Därmed bör detta kunna ske med ordinarie struktur för bistånd, ledsagning, färdtjänst mm. Men så som beskrivs ovan så kan det finnas undantag, beroende på hur krisen ser ut och då är det lämpligt att fundera på en reservlösning. 

När det gäller stöd till att ta sig till skyddsrum så handlar det om en situation där Sverige befinner sig i krig och det bokstavligen flyger drönare och robotar och det faller bomber över Stockholm. Då befinner vi oss i den allra yttersta av nödsituationer -liv och död. Då handlar det om att så fort som möjligt ta sig till närmsta skyddsrum och att helt enkelt söka sig dit med den hjälp man kan få tag på. 

Vänliga hälsningar,

Philip Stewén
Borgarrådssekreterare

Rotel IV, social- och trygghetsroteln
Socialdemokraterna i Stockholms stadshus
Stadshuset, 105 35 Stockholm
Telefon: 076-122 92 20
Mejl: philip.stewen@stockholm.se

Södermalm

Hej,

Vi tackar för visat intresse samt för att frågorna avseende funktionshinderperspektivet lyfts!

Södermalms stadsdelsförvaltning har, i linje med de olika stadsdelsförvaltningarna, en plan för krisberedskap i fredstid samt en tilltänkt krigsorganisation. Krisberedskap avser att kunna upprätthålla våra egna samhällsviktiga verksamheter oavsett samhällsstörning med minimal påverkan.

En stadsdels ansvarsområden är bland annat äldreomsorg, socialtjänst, förskola och parkmiljö. Inom socialtjänst driver vi exempelvis LSS-verksamheter. Samtliga av stadsdelens verksamheter ansvarar för sin egen kontinuitetsplan, som beskriver hur verksamheten ska agera vid störningar, kriser eller katastrofer. Dessa ses över årligen eller vartannat år.

Stadsdelen inhämtar synpunkter från ett antal råd som representerar särskilda grupper kontinuerligt. Sådana råd är ungdomsrådet, pensionärsrådet och funktionshindersrådet. När önskemål framförs av dessa råd som har med beredskapsarbetet att göra så lyfts dessa med oss i beredskapsfunktionen.

När det gäller synskadades specifika behov så följer vi riktlinjen om att information på till exempel webben behöver tillgänglighetsanpassas. Det innebär att utforma innehållet så att så många som möjligt kan ta del av det – oavsett funktionsförmåga. Det handlar särskilt om att inkludera personer med till exempel synnedsättning, lässvårigheter eller kognitiva utmaningar.

Gällande trygghetspunkter är dessa tillgänglighetsanpassade i vår stadsdel. Information om att en trygghetspunkt öppnar kommer att delas på Sveriges radio P4 (beredskapskanalen), krisinformation.se, stadens webb och våra sociala medier.

Beträffande skyddsrum så äger stadsdelsförvaltningen inga skyddsrum. Det ligger i fastighetsägarens ansvar att göra dem tillgängliga på 48 timmar. Tyvärr så är en del av skyddsrummen inte utformade efter olika behov. Kommunens ansvar ligger i att informera om var dessa skyddsrum ligger och hur man får tillgång till dem.

Stadsdelens beredskapsfunktion har flera gånger varit inbjuden till att hålla föreläsningar om kris- och krigsberedskap under det senaste året. Föreläsningar har skett i samarbete med Svenska Lottakåren, hyresrätter eller Seniorfestivalen exempelvis. Under dessa föreläsningar går vi igenom var trygghetspunkterna ligger och hur man hittar närmast liggande skyddsrum. Vi ägnar även tid åt att förklara vad kommuner ansvarar för i kris och vad individen förväntas ansvara för i samma läge. Vid sidan om egenberedskap så uppmuntras även grannsamverkan i normaltid och kristid, vikten av att lyfta blicken, att hjälpas åt i nöd och våga be om hjälp från sina grannar om man vet att man inte klarar sig i en krissituation utan dem.

Kommuners ansvar i kris och krig kan komma att påverkas av lagen om kommuners och regioners grundläggande beredskap inför fredstida krissituationer och höjd beredskap (LKRB). Lagstiftningen väntas träda i kraft nästa år.

Södermalms stadsdel arbetar vidare med funktionshindersfrågan för att bli bättre på en inkluderande krisberedskap.

Med vänliga hälsningar,

Timea Thunman Ocskai

Säkerhetsstrateg och -samordnare

Södermalms stadsdelsförvaltning
Box 90 185

120 22 Stockholm

Mobil: +46 (0) 76 1212 869
E-post: timea.thunman.ocskai@stockholm.se

Hässelby-Vällingby

Kopia av Svar på synpunkter från Synskadades riksförbund

190

Svar på synpunkt Dnr 2026/ 431 Sida 2 ( 2)

Hässelby- Vällingby stadsdelsförvaltning Trygghet- och civilsamhällessamverkan Hässelby torg 20- 22 Box3424 16523 Hässelby Telefon 08- 50805901 jill. clavell@

Förvaltningen genomför också beredskapsveckan med ett eget program, där vi lyfter beredskapsfrågor och fortbildar medborgare i egen beredskap. Det är ett

öppet forum tillgängligt för alla besökare och ta del av. Det är ett viktigt sätt att tillgängliggöra information direkt till medborgare, både genom information

och genom direkt dialog. I detta sammanhang informerar förvaltningen medborgare om trygghetspunkter, skyddsrum och vad som är viktigt att tänka på vid

en krissituation.

När det gäller skyddsrum är ansvaret i första hand kopplat till fastighetsägaren, medan MCF äger och kontrollerar dessa frågor. Det är en viktig del av

den samlade beredskapen att ansvarsfördelningen är tydlig och att kontroll och uppföljning sker enligt gällande ordning.

Förvaltningen vill också framhålla att hemberedskap och det egna ansvaret är viktiga delar av Sveriges samlade försvarsvilja och redundans. Förmågan att

klara sig under en begränsad tid i en svår situation stärker både den enskildes och samhällets motståndskraft.

Jill Clavell

Säkerhetsstrateg

Valdebatter i höst

I augusti får våra medlemmar chansen att ställa sina frågor till partierna i stadshuset. Då genomför vi 2 valdebatter enligt följande:

19 augusti, kl. 18-20, S, SD, KD, MP

26 augusti: kl. 18-20, M, L, C, V,

Boka in dessa datum om du vill veta mera om Stockholmspolitiken inför valet i september.

Den 7 september blir det en valdebatt i kulturhuset, som arrangeras av Funktionsrätt i Stockholms stad, DHR stockholms stad samt SRF Stockholms stad.

Vill du vara med och påverka politiken

SRF Stockholms stad arbetar i olika arbetsgrupper. Man måste således inte sitta i styrelsen för att vara med och påverka.

Vi har en intressepolitisk arbetsgrupp där vi diskuterar våra prioriterade frågor, vilka metoder vi ska använda samt fördjupar våra kunskaper genom att bjuda in gäster inom olika sakområden.

Gruppen träffas ungefär varannan månad på kvällstid.

Ta chansen du också att vara med och driva våra frågor för bättre villkor för oss synskadade.

Hör av dig till mig: fernquist.urban@outlook.com eller till kansli@srfstockholm.se

Detta nyhetsbrev ges ut av SRF (Synskadades Riksförbund) Stockholms stad som har verksamhetsområdet Stockholm och Ekerö.

TF Redaktör är Urban Fernquist.

Vill du nå redaktören, så skicka ett mejl till

Fernquist.urban@outlook.com

Nästa nummer kommer efter sommaren.